Grunden för Centerpartiets migrationspolitik är visionen om ett öppet samhälle där människor i högre utsträckning själva kan välja var de vill bo och skapa sin framtid. Sverige ska vara en välkomnande tillflykt för människor som tvingas fly sina länder på grund av politiskt förtryck eller andra hot mot liv och frihet. Centerpartiet vill ha ett decentraliserat flyktingmottagande med ett större individfokus.
Dagens misslyckade asylpolitik har genererat fattigdomsfällor, passivisering och en klientifiering av asylsökande. Väntetiden på besked om uppehållstillstånd kan dröja upp till flera år. Bristerna i systemet har medfört ett stort mänskligt lidande hos många av de asylsökande. Särskilt dåligt mår barnen. Under det senaste året har en företeelse unik för Sverige etablerat sig inom svensk flyktinghantering - apatiska barn. Barn som helt tappat livsgnistan. Även ensamkommande och "gömda" barn drabbas negativt av de brister som finns i dagens asylpolitik. I denna motion presenterar Centerpartiet ett antal förslag för att förbättra asylsökande barns situation. Vi vill bland annat införa en generösare bedömning av humanitära skäl, bortre tidsgräns för besked om uppehållstillstånd samt flera åtgärder för att förebygga att fler asylsökande barn drabbas av apati.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Inledning 4
5 Dagens situation 4
6 Ett decentraliserat flyktingmottagande 5
7 Barnen 6
8 Apatiska barn 6
9 Barnens rätt till sina föräldrar 7
9.1 Förvarstagande 7
10 Barn utan uppehållstillstånd 8
11 Ensamkommande barn 9
12 Låt barnen komma till tals 9
13 Tidsgräns 10
14 Handel med barn 10
15 EU:s flyktingpolitik i en generösare riktning 11
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att asylprocessen skall präglas av en välkomnande attityd och ett humant synsätt med insikt om varje människas värde och potential.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa ett decentraliserat flyktingmottagande med ett större individfokus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att snabbåtgärder måste vidtas för att undvika fenomenet med apatiska asylsökande barn i framtiden samt att uppehållstillstånd av humanitära skäl bör ges åt de apatiska barn som finns i dagsläget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att begränsa förvarstagande och i stället prioritera anmälningsskyldighet för personer som skall avvisas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att alla barn utan uppehållstillstånd som vistas i Sverige skall ha rätt till utbildning samt tillgång till en samlad hälso- och sjukvård.
Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag som förbättrar de ensamkommande barnens situation.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs omatt barns rätt att komma till tals i asylutredningarna skall garanteras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa en bortre tidsgräns för besked om uppehållstillstånd på tolv månader för vuxna och sex månader för ensamkommande barn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att barn som utsatts för människohandel i Sverige skall ges permanent uppehållstillstånd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige måste verka i EU för att ytterligare stärka barns rättigheter i asylprocessen.
Grunden för Centerpartiets migrationspolitik är visionen om ett öppet samhälle där människor i högre utsträckning själva kan välja var de vill bo och skapa sin framtid. Sverige ska vara en välkomnande tillflykt för människor som tvingas fly sina länder på grund av politiskt förtryck eller andra hot mot liv och frihet.
Därför tar vi ställning för en mer öppen migrationspolitik som välkomnar människor på flykt från hot och förföljelse, människor med nära anhöriga i Sverige och människor som kommer hit för att förvärvsarbeta.
Centerpartiet vill att asylmottagandet såväl som bemötandet ska präglas av värdighet, en välkomnande attityd och ett humant synsätt som visar insikt om varje människas värde och potential. Genom god psykologisk expertis, auktoriserade och opartiska tolkar, förbättrad och uppdaterad landkunskap hos handläggare och beslutsfattare kan en hög kvalitet prägla både asylutredningar och beslut. När Utlänningsnämnden ersätts med ett reguljärt domstolsförfarande, kan kvaliteten i asylprocessen öka. De asylsökande barn som kommer till Sverige, ensamma eller med sin familj, måste få en bättre tillvaro i väntan på besked om uppehållstillstånd. I dag kan vi konstatera att många asylsökande mår dåligt. Detta gäller i synnerhet barnen. I 2004/05 års asylpolitiska motion väljer Centerpartiet i huvudsak att fokusera på de asylsökande barnens situation.
Idag ser vi hur den misslyckade migrationspolitiken genererat fattigdomsfällor, passivisering och en klientifiering av flyktingar och asylsökande. De asylsökande mår oerhört dåligt, främst med anledning av den långa väntan de tvingas genomgå för att få ett besked om uppehållstillstånd. De långa väntetiderna skulle kunna minska om Sverige öppnar för arbetskraftsinvandring så att människor som vill komma hit och arbeta inte behöver belasta asylsystemet. Idag är det i princip omöjligt att få arbetstillstånd för människor utanför EU, och därför är det många som söker asyl utan att de har något skyddsbehov. Om Sverige vidgar möjligheterna till arbetskraftsinvandring kan asylsystemet fokusera på människor med asylskäl.
En stor del av dagens asylprövningar präglas av bristande rättssäkerhet och en misstroendekultur, vilket bekräftas av erfarenhetsutsagor och vetenskapliga studier (bl.a. Eva Nordström 2004). Dagens utredningar sker under tidspress där stor vikt läggs vid om den sökande uppfattas som trovärdig. Den asylsökande som inte berättat allt från början, eller som inte kan dokumentera sin identitet, anses inte vara fullt trovärdig. Trauman är alltid svåra att berätta om, särskilt för barn (Ascher, Henry, Rädda Barnen 2003). Det tar ofta tid att förmå dem att berätta om trauman. Ofta kommer de traumatiska berättelserna fram i ett sent skede i asylprocessen. Följaktligen medför det att den asylsökande riskerar att bli misstrodd. Enligt Eva Nordströms avhandling tenderar Migrationsverket snarare att fokusera på uppgiften att genomskåda och avslöja "ekonomiska" flyktingar än att värna om, och ge skydd åt, människor som har rätt till asyl. Någonstans har det blivit fel i systemet. Centerpartiet ser med djup oro på den utveckling som skett av asylhanteringen de senaste åren. Tolkning av lag och praxis har de facto hårdnat. Amnesty Internationals årsrapport 2003 kritiserar Sverige för att ha bristfälliga asylutredningar där människor med asylskäl nekas skydd. Kritik har också riktats mot att Sverige varken följer Europakonventionen, tortyrkonventionen eller FN:s barnkonvention. Asylpolitiken måste förändras, misstroendeattityden gentemot de asylsökande måste försvinna, och den allt mer restriktiva praxisen av utlänningslagen måste brytas. Centerpartiet ser med tillfredsställelse på att regeringen äntligen, under press, tvingats ta de första stegen mot Utlänningsnämndens nedläggning och övergång till ett rättssäkert förfarande i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Om Sverige ska vara ett land som värnar asylrätten är det nödvändigt att asylprocessen präglas av en välkomnande attityd och ett humant synsätt med insikt om varje människas värde och potential. Detta bör ges regeringen till känna.
Mer information om arbetskraftsinvandring och integration finns i Centerpartiets integrationsmotion.
Asylmottagandet sker endast på ett fåtal av Migrationsverkets enheter. Enheterna ligger i närheten av storstäderna i södra Sverige och belastningen på dessa enheter är mycket hög. Det finns all anledning att decentralisera flyktingmottagandet så att vi får en jämn fördelning av antalet asylsökande i hela Sverige. Det är viktigt att de kommuner som tar emot invandrare och flyktingar är väl förberedda så att mottagandet blir kvalitetssäkert. Människor har olika livserfarenheter och kulturell bakgrund, detta måste beaktas vid mottagandet som också måste präglas av en välkomnande och human attityd. Mottagandet måste också präglas av ett individfokus. Beslut skall fattas så nära den enskilda individen som möjligt, först då känner människor sig delaktiga och att de har möjlighet att påverka de beslut som fattas. Det finns anledning att decentralisera flyktingmottagandet, så att alla kommuner som kan erbjuda god kvalitet på mottagandet också ges möjlighet att göra detta. En jämnare fördelning av mottagandet över landet bidrar positivt till synen på svensk asylpolitik samtidigt som det underlättar för de mottagande kommunerna. Ett decentraliserat flyktingmottagande bidrar inte minst till en god grund för en lyckad integration. Med ett mottagande jämt fördelat över Sverige kan också segregationen minska och det kan bli naturligare för människor att bosätta sig i olika delar av landet. Samtidigt är det viktigt att man som asylsökande får välja att bosätta sig var man vill i Sverige där man kan ordna eget boende. Vad som ovan anförts om ökad decentralisering av flyktingmottagandet bör ges regeringen till känna.
11 000 barn befinner sig i en asylprocess i Sverige idag samtidigt som ett okänt antal barn från andra länder befinner sig i Sverige utan att ha sökt asyl. Det är framför allt barnen som far illa i dagens asylhantering med långa väntetider och bristande kompetens hos utlänningsmyndigheterna. Enligt utlänningslagen ska hänsyn tas till portalparagrafen om barnets bästa, med hänvisning till barnkonventionen. Det är med stor oro vi ser hur liten betydelse portalparagrafen har i svensk asylpolitik. I förarbetena till lagen anförs att kravet om barnets bästa ej är absolut, exempelvis kan hänsyn till samhällets intresse att reglera invandringen väga högre, vilket kan medföra att åtgärder vidtas som inte är förenliga med barnens bästa.
Det senaste åren har en helt ny tragisk företeelse etablerat sig inom svensk flyktinghantering - de apatiska barnen. Barn som helt har tappat livsgnistan. Ett annat problem är de barn utan uppehållstillstånd som faller mellan stolarna när det gäller rätt till skola och vård. De ensamkommande barnens situation har fortfarande brister. Likaså finns en problematik när det gäller asylsökande barns rätt till båda sina föräldrar, idag finns flera exempel på situationer där de svenska myndigheterna splittrar familjer. De många svårigheter som drabbar barnen är en konsekvens av dagens asylpolitik. En politik som vi vill förändra.
Under det senaste året har flera hundra asylsökande barn blivit apatiska och antalet som drabbas ökar. De apatiska barnen har tappat livsgnistan och stänger ute omvärlden. De talar inte, äter inte och reagerar inte. Barnen som drabbats svårast sondmatas, har blöjor och måste vändas för att inte få liggsår.
För bara ett par år sedan var fenomenet med apatiska barn okänt. Dessutom är problemet unikt för Sverige. Hur har det blivit så här? Enligt psykiatriprofessor Sten Lewander är det den svenska asylprocessen som orsakar barnens tillstånd. Många barn kommer hit med traumatiska upplevelser som de inte får hjälp att vare sig berätta om eller bearbeta. Väntan på asyl är lång och passiv, vilket förvärrar ett redan dåligt psykiskt tillstånd. Ovissheten är oerhört plågsam för många. Vad som behövs är ett snabbt och humant agerande. De barn som tillfrisknat har gjort detta snart efter att familjen fått uppehållstillstånd. Därför är det inte mer än rätt att ge de barn som är apatiska i dagsläget uppehållstillstånd av humanitära skäl.
För att förebygga att fler barn drabbas av apati under asylprocessen föreslår vi ett antal snabbåtgärder som bör genomföras snarast möjligt:
Barn som är i riskzonen för att bli apatiska måste få snabbutredningar och rättmätig vård.
Psykologisk expertis ska sättas in i ett tidigt skede i asylutredningarna. Redan vid den första frivilliga hälsokontrollen bör en barnpsykolog finnas till hands.
Handläggningstiderna för barn och barnfamiljer måste kortas och utredningskvaliteten höjas.
Sjukvården bör utveckla former för att kontinuerligt informera Migrationsverket om det apatiska barnets situation så att problemet uppmärksammas i god tid före en eventuell avvisning.
En generösare bedömning av humanitära skäl måste till.
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som ovan anförts om att snabbåtgärder måste vidtas för att undvika fenomenet med apatiska asylsökande barn i framtiden samt att uppehållstillstånd av humanitära skäl bör ges åt de apatiska barn som finns i dagsläget.
Föräldrarna och familjen har en avgörande betydelse för barnen. Att tvingas skiljas från sin familj är något som alla barn fruktar och barnens beroende av sina föräldrar är oerhört starkt. Föräldraberoendet är något positivt, men förutsätter att föräldrarna förmår ge sina barn skydd och värme (Rädda Barnen 2003). Många av flyktingbarnens föräldrar orkar inte fungera som föräldrar och kan agera i desperation för att låta sina barn få stanna i Sverige. Ett stort antal vårdas på psykiatriska kliniker under långa perioder. Det bästa är naturligtvis om barnen kan vara tillsammans med sina föräldrar. Men i det fall där föräldrarna inte mår bra finns ett stort behov av andra sociala nätverk för barnet. Därför är möjligheten att gå i skola eller förskola där barnet får träffa andra vuxna och barn samt får struktur i en ofta kaotisk tillvaro enormt viktig.
Tyvärr finns det flera exempel på avvisningsbeslut där barn skiljs från sina föräldrar. Det finns familjer där mannen är statslös och inte kan avvisas till hemlandet där han inte tas emot. Kvinnan och barnen avvisas däremot. I stället för att bevilja hela familjen uppehållstillstånd väljer myndigheterna att splittra dem, något som bör vara omöjligt om portalparagrafen om barnets bästa beaktas. För Centerpartiet är det inte förenligt med barnets bästa att splittra familjer som vill leva tillsammans.
Många av dem som sitter inlåsta i förvar har barn och familj som befinner sig i Sverige. När den ena föräldern är tagen i förvar fråntas barnet en av sina föräldrar på obegränsad tid. För att familjer inte ska splittras i onödan bör förvarstagande undvikas i största möjliga mån och anmälningsskyldighet prioriteras. Överhuvudtaget anser vi att förvarstagande ska ske i mycket restriktiv omfattning. Lagen möjliggör att en person som ska avvisas kan hållas under uppsikt, istället för att tas i förvar, genom att personen anmäler sig hos polisen vid lämpligt antal tillfällen. Därför borde det inte vara något problem att nyttja anmälningsskyldighet som alternativ till förvar. I Migrationsverkets uppdrag ingår att ". sträva efter att göra tiden i förvar så kort som möjligt och så normal som det bara går". Senaste tiden har antalet förvarstagna dessvärre ökat och ett flertal sitter förvarstagna betydligt längre än den tvåmånaders period som utlänningslagen föreskriver. Enligt Migrationsverket är orsaken till ökningen av förvarstagna hittills i år jämfört med tidigare år, att verkets verkställighetsarbete är ett prioriterat mål, dvs. att se till att personer som fått avslag på sina ansökningar reser ur landet. Det ökade antalet personer som tas i förvar är en konsekvens av detta.
I dag tas även barn i förvar. Lagen säger att barn endast får tas i förvar i undantagsfall och aldrig ensamt. Vi föreslår att barn inte under några omständigheter ska kunna bli förvarstagna. Vi ser gärna att en generösare bedömning av förvarsbeslut kommer till stånd. Särskilt när det gäller personer som har barn, oavsett om de är män eller kvinnor. Vad som ovan anförts om att begränsa förvarstagande och i stället prioritera anmälningsskyldighet för avvisade personer bör ges regeringen till känna.
Enligt barnkonventionen är inga barn illegala. Alla barn har rätt till de rättigheter som stadgas i barnkonventionen oavsett om barnet har uppehållstillstånd i det land som barnet befinner sig i. Barn utan uppehållstillstånd är t.ex. barn som har kommit hit tillsammans med föräldrar som rest hit illegalt eller barn som kommit hit genom människohandel. Barn som befinner sig i Sverige utan att ha sökt asyl ska omfattas av barnkonventionen. Det innebär i praktiken att även de barn som inte har sökt asyl ska ha rätt till vård och skola. I dagens Sverige har de inte denna rättighet trots att de enligt barnkonventionen, som Sverige har ratificerat, ska ha rätt till såväl vård som skola. Barn som väntar på besked om uppehållstillstånd som anknytning har rätt till skola, men inte till en samlad hälso- och sjukvård enligt Rädda Barnen (Hjern, Anders, Rädda Barnen 2003). Gömda barn har inte någon laglig rätt till utbildning. Även om de har rätt till vård, är det endast ett fåtal som vågar uppsöka vårdinrättningar av rädsla för att bli avslöjade. Likaså kan det uppstå frågor gällande vem som ska betala för vården, Landstinget eller staten, eftersom barn som inte sökt asyl endast har rätt till akut sjukvård. Barnen utan uppehållstillstånd kommer minst sagt i kläm i det regelverk som råder idag. Enligt FN:s barnrättskommitté bör barn utan uppehållstillstånd ha rätt till hälso- och sjukvård samt skolgång. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att sjukhus och skolor förklaras som frizoner där polishämtning av gömda barn inte ska kunna ske. Allt för att barnen ska kunna känna sig trygga där och få sina rättigheter till vård och utbildning tillgodosedda. Vad som ovan angivits om att barn utan uppehållstillstånd som vistas i Sverige, även de gömda barnen, ska ha rätt till utbildning samt ha tillgång till en samlad hälso- och sjukvård bör ges regeringen tillkänna.
En del förbättringar har skett för ensamkommande barns situation, men fortfarande återstår en hel del. I delbetänkandet God man för ensamkommande flyktingbarn (SOU 2003:51) föreslås att det genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn, samt barn som har blivit ensamma här, ska utses så snart som möjligt. En god man ska träda i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe, och utses av överförmyndaren i den kommun där barnet är folkbokfört eller, om det inte är folkbokfört i Sverige, där barnet vistas. Vidare skriver utredaren att det är viktigt att en god man har förståelse för de behov som barn och ungdomar har i olika åldrar, inte minst vad gäller barn och unga som har utsatts för traumatiska upplevelser tidigare i livet. En god man ska kunna förväntas arbeta aktivt för barnets bästa och stå i förbindelse med de myndigheter, organisationer och personer som barnet kommer i kontakt med under vistelsen här. Dessutom är det en fördel om den gode mannen känner till den kultur som barnet kommer från för att övergången till det svenska samhället ska bli så smidigt som möjligt. Härutöver fordras att den gode mannen uppfyller de allmänna kraven som enligt 11 kap. 14 § föräldrabalken ställs på en god man. En god man får således inte vara på obestånd eller ha dömts för allvarligare brottslighet. Vidare menar utredaren att den gode mannen ska vara opartisk och stå fri från de myndigheter som har att fatta beslut rörande den underårige. Centerpartiet anser att utredarens förslag innebär förändringar som förbättrar de ensamkommande barnens situation och anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Barn har enligt utlänningslagen rätt att komma till tals i asylutredningarna. Undersökningar visar dock att det inte fungerar fullt ut i praktiken och situationen måste förbättras. Vidare bör utredarna ha specifik kunskap om barnens situation i hemlandet samt hög psykologisk expertis. Även om kunskap finns om barnets hemland är det av stor vikt att utredaren känner till just barnets situation i hemlandet. Det kan handla om risk för tvångsrekrytering till militärtjänstgöring, barnarbete, kvinnlig könsstympning eller andra speciella barnspecifika omständigheter. Det pågår sedan några år tillbaka ett förändringsarbete hos Migrationsverket i detta avseende men fortfarande saknas några pusselbitar. Det finns alltjämt flera exempel på fall där barnets bästa inte har beaktats, eller där barnet inte har fått komma till tals under utredningen. Det är viktigt att utforma modeller och metoder som skapar rätt förutsättningar för att barns skäl till uppehållstillstånd ges den rättmätiga betydelse som barn har rätt att kräva. Migrationsverket och Utlänningsnämnden ska alltid utgå från barnets bästa och måste bli bättre på att tydligt redovisa detta i varje enskild utredning/beslut. Vad som ovan angivits om att barnets rätt att komma till tals i asylutredningarna ska garanteras bör ges regeringen till känna.
De långa väntetiderna på besked om uppehållstillstånd passiviserar. Det är därför nödvändigt att väntetiderna kortas ned och att väntetiden präglas av meningsfullhet och sysselsättning. Det innebär att asylsökande i väsentligt högre utsträckning än idag ges möjlighet till arbete, praktik och en god individualiserad språkundervisning. För barn är väntetiden extra lång. I vissa fall har barn spenderat halva, eller hela, sitt liv som asylsökande i väntan på besked om uppehållstillstånd. Det kan inte vara rimligt att ett barn ska behöva vänta så länge på ett beslut. När det gäller vuxna asylsökande föreslår vi att en bortre tidsgräns på 12 månader bör införas, när det gäller ensamkommande barn bör den bortre tidsgränsen vara maximalt 6 månader. Detta bör ges regeringen till känna.
Människosmuggling, olaglig transport av människor över nationella gränser, har ökat och bedrivs till stor del av kriminella organisationer. Det blir allt vanligare att människosmugglare ägnar sig åt människohandel, d.v.s. handel med människor med inslag av utnyttjande och exploatering. Sverige har undertecknat FN:s människo-handelsprotokoll och har därmed skyldighet att ställa människohandlarna inför rätta och vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten.
Barn undgår dessvärre inte människohandeln. Både flickor och pojkar utnyttjas i människohandeln där deras kroppar säljs över hela världen. Sverige är tyvärr inte förskonat från handel med barn. Här, mitt ibland oss, finns det en marknad för denna avskyvärda verksamhet. Därmed måste också Sverige ta sitt ansvar för de barn som fallit offer för människohandel. Centerpartiet anser att barn som utsatts för människohandel i Sverige ska få permanent uppehållstillstånd. Med beaktande av barnets särskilda sårbarhet, den kränkning människohandel medför och de fortsatta svårigheter som följer är det av största vikt att barnet ges permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detta bör ges regeringen till känna. Mer information om Centerpartiets förslag gällande människohandeln finns i motion 2003/04:Sf10.
I EU:s konstitutionella fördrag fastslås att unionen ska fastställa en gemensam asylpolitik. Centerpartiet anser att Sverige ska verka för en generösare och human flyktingpolitik i Europa där asylrätten värnas. EU-länder ska uppfylla gemensamma minimiregler där det måste vara möjligt för enskilda länder att gå före med generösare regler. Sverige har en viktig funktion att fylla som ett positivt föregångsland i EU:s gemensamma flyktingpolitik. Detta gäller i synnerhet barnens situation, både de asylsökande och alla de barn som befinner sig i Europa utan att vara registrerade. Sverige måste verka i EU för att ytterligare stärka barns rättigheter i asylprocessen. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
|
|
Annika Qarlsson (c) |
Birgitta Sellén (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Jan Andersson (c) |
|
Margareta Andersson (c) |
Sofia Larsen (c) |