Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillrättalägga den svenska lagstiftningen så att studerande med studiemedel från annat nordiskt/EU/EES-land inte särbehandlas negativt vad avser vilorätten för SGI/FGI i samband med studier efter arbete i Sverige.
Idag kan personer som har arbetat i Sverige en längre tid, och därefter studerat med studiemedel från CSN, erhålla lönebaserad föräldrapenning för barn som föds efter studieperiodens slut eller under studietiden. Detta bygger på en förmån som medger att man vid beräkningen av mängd arbetad tid före nedkomsten kan "hoppa" över studieperioden, d.v.s. studieperioden klassificeras som vilande SGI-tid (sjukpenninggrundande inkomst). Problem uppstår dock för de personer som på motsvarande sätt har arbetat i Sverige före studierna, men som under studietiden p.g.a. sitt medborgarskap, tagit studiemedel från ett annat nordiskt/europeiskt land. Denna grupp medges ej att få sin studietid klassificerad som "vilande SGI-tid ".
I lagen om allmän försäkring, 3 kap. 15 § står det om vilande SGI vid studier. Där anges tydligt som villkor för att studierna ska kunna klassificeras som vilande SGI-tid att den studerande varit berättigad till lån från CSN.
Ett exempel:
En finsk medborgare flyttade till Sverige i januari 2000. Hon fick en anställning och jobbade i 6 månader innan hon började studera på universitet i Umeå. Som finsk medborgare hade hon inte möjlighet att få studiemedel från CSN utan fick vuxenstudiebidrag från Finland. Hon blev så småningom gravid och skulle föda barn i januari 2001. När hon kontaktade den lokala försäkringskassan och frågade om sin föräldrapenning uppstod det ett problem. Hon fyllde kraven om 6 månaders arbete i Sverige, men den så kallade "vilorätten" på SGI var inte giltig p.g.a. att hon hade fått finska studiemedel istället för svenska från CSN.
|
Stockholm den 24 september 2004 |
|
|
Håkan Larsson (c) |