Riksdagen begär att regeringen utreder lämpligheten i att reglerna om politisk-humanitära skäl förs över till 3 kap. 3 § utlänningslagen dvs. övriga skyddsgrunder i utlänningslagen.
Det som i dag benämns som humanitära skäl i utlänningslagens mening är i stor utsträckning skäl uppkomna eller fördjupade i Sverige, inte minst på grund av långa väntetider och brister i dagens utlänningslag och instansordning för prövning av utlänningsärenden. Det handlar om livshotande sjukdom, lång väntetid eller verkställighetshinder för avvisning. Det är i hög grad fråga om skäl av personlig art.
Antalet uppehållstillstånd av humanitära skäl kommer förmodligen att minska i framtiden, eftersom uppehållstillstånd på denna grund ofta medges först i samband med en ny ansökan om uppehållstillstånd.
Regeringen har upprepade gånger aviserat att den vill ta bort möjligheten till ny ansökan. Moderaterna har flaggat för att detta bör ske först i samband med att en ny instansordning införs. Rättssäkerheten för de asylsökande och allmänhetens tilltro till instansordningen kommer då att stärkas. Behovet av en möjlighet till ny ansökan om uppehållstillstånd minskar därmed i takt med att rättssäkerheten stärks.
Utöver de humanitära skäl som kan sägas vara av personlig art finns idag vad som kallas politisk-humanitära skäl, som kan grunda uppehållstillstånd. Dessa rör situationen i ursprungslandet och är inte annat än en sammanvägning av skäl kopplade till personens hälsa eller anknytning till Sverige.
De politisk-humanitära skälen är av annan karaktär än övriga humanitära skäl. De har mer gemensamt med övriga skyddsgrunder i utlänningslagen. Riksdagen bör låta regeringen utreda lämpligheten i att reglerna om politisk-humanitära skäl förs över till UtL 3.3, dvs. övriga skyddsgrunder i utlänningslagen. Detta låg utanför uppdraget för Kommittén om översyn av utlänningslagen, som avslutade sitt arbete i juni 2004.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |