Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ej försämra förutsättningarna för bibehållen vattenkraft i energisystemet.
Sedan drygt 100 år har vattenkraften varit en trotjänare i den svenska energiförsörjningen. De stora framgångarna för den svenska verkstads-, skogs- och stålindustrin beror till stor del på att vattenkraften kunde förse dem med tillräckliga mängder el till rimliga priser. Vattenkraften har också varit till stort gagn för Sveriges samtliga elkonsumenter. Än idag står vattenkraften för omkring hälften av Sveriges totala elproduktion.
När den svenska omställningen av energisystemet diskuteras har dock vattenkraften hamnat utanför diskussionen, förutom en satsning på småskalig vattenkraft. Detta trots att vattenkraften är en förnybar energikälla. Och det är en av Sveriges viktigaste naturresurser.
För att säkerställa fortsatt gott resursutnyttjande av befintlig vattenkraft gäller det att se upp så att produktionsminskningar inte blir fallet. Det kan handla om omprövning av vattendomar som kan komma att leda till nya krav på minskad produktion. Det kan också handla om ökad beskattning och nya skattepåfund som förts fram av det statliga utredningsväsendet under detta år.
Det är just ryckigheten i skattebelastningen som skadar investeringsklimatet. Om man vill ha långsiktiga investeringar i vattenkraft kan man inte ändra spelreglerna under resans gång. Det gör att man inte vågar investera eller reinvestera trots att vattenkraften är en ren och effektiv energikälla som dessutom uppfyller alla krav på förnybarhet.
Det skickar ut fel miljöpolitisk signal att hårdbeskatta befintlig förnybar elproduktion, vilket minskar dess konkurrenskraft i förhållande till ur miljöaspekter sämre alternativ. Istället bör regeringen skicka en tydlig signal om att man uppskattar vattenkraften och att man ej ska försvåra fortsatt användning av denna energikälla.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Kurt Kvarnström (s) |
Barbro Hietala Nordlund (s) |