Regional utveckling för Dalarna

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om regional utveckling för Dalarna.

Motivering

Regionalpolitiken skall bidra till att skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet. Regionalpolitiken skall också bidra till att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att de bidrar till tillväxt och sysselsättning. Men tillväxt och regional utveckling ställer också krav på att den skall var långsiktigt hållbar.

Trots en världsomfattande lågkonjunktur så har Sverige en högre tillväxt än många av våra grannländer. Riksdagens tidigare beslut angående den regionala utvecklingspolitiken innebär i vissa avseenden att nya grepp tas för att komma tillrätta med den obalans som finns inom och mellan olika regioner. Regionalpolitiken har därför kommit att omfatta flera områden som är av betydelse för näringslivets utveckling. Men det förtar inte behovet av särskilda insatser för utsatta regioner.

Jämfört med riksgenomsnittet har Dalarna en större del av sin befolkning i sådana verksamheter där sysselsättningen har gått tillbaka på 1990-talet som t.ex. jordbruk, skogsbruk och tillverkningsindustri. Trots minskad sysselsättning är produktionen inom skogsbruk, skogsindustrier och tillverkande industri högre än tidigare och branscherna har fortfarande livskraft och förutsättningar att utvecklas. Inom jordbrukssektorn går dock utvecklingen i negativ riktning. Framförallt mjölkproduktionen minskar för närvarande kraftigt.

Jordbruket som näring är av betydelse för länet dels för att hålla landskapet öppet, dels för utveckling av gles- och landsbygd. Sverige bör inom ramen för EUs jordbrukspolitik tydligt lyfta fram de speciella förutsättningar som finns i vår region. Framförallt måste tydligt fokus sättas på att kombinationen turism, företagande och jordbruk kan stärka utvecklingen på landsbygden.

I de växande delarna av den privata tjänstesektorn, som har svarat för den största tillväxten i landet, har Dalarna en mindre andel av de sysselsatta. Däremot har Dalarna en starkt ökande sysselsättning i turism- och besöksnäringarna. Sammantaget har Dalarna en näringsstruktur som genomgår omfattande omstruktureringar. För både turismen och tjänsteföretagandet är utbyggnaden av bredband och 3 G-nätet av stor betydelse. Stora satsningar görs men farhågor finns om att utbyggnaden inte når alla och att använd teknik till viss del inte har tillräcklig kapacitet. Vi menar att det för regionen är väsentligt att insatser görs så att alla får tillgång till IT-infrastrukturen och att utbyggnaden genomförs snabbt.

Dalarna har en minskande befolkning. Det sätter välfärden på hårda prov. När befolkningen minskar innebär det en smärtsam process för offentlig verksamhet, kommuner och landsting. Det kan aldrig accepteras att inte alla invånare i hela landet ska få grundläggande service oberoende av var man råkar bo. Utjämningssystemet mellan kommuner och landsting måste därför värnas och utvecklas. Det är inte bara en rättvisefråga utan också en grundförutsättning för en positiv utveckling i hela landet.

I Dalarna finns många goda exempel på ett målmedvetet arbete för en hållbar näringslivsutveckling. Många företag har kommit långt i sitt arbete med att integrera miljö- och arbetsmiljöfrågor i sin verksamhet. Allt fler företag har också börjat exploatera de affärsmässiga möjligheter som ett hållbart företagande och en hållbar produktutveckling ger. Både nationellt och globalt finns en växande efterfrågan på resurseffektiva varor och tjänster. Det innebär att det finns stora tillväxt- och utvecklingsmöjligheter när kraven på hållbarhet ökar både lokalt och globalt. Vi menar därför att det för regionen är av stor betydelse att det tillförs resurser för satsningar på utveckling inom miljöteknikområdet.

Sveriges medlemskap i EU innebär att de beslut som fattas i Bryssel får konsekvenser för Dalarna. Ett övergripande mål med internationaliseringsarbetet måste vara att delta mer aktivt i det europeiska samarbetet. EUs strukturfonder är under omarbetning. Det råder därför osäkerhet om strukturfondernas framtida utformning. Vi vill därför understryka vikten av att urvalskriterierna för de kommande strukturfonderna utformas så att hela länet omfattas av fonderna.

Den framtida arbetskraftsbrist som prognostiseras när 40-talisterna går i pension kommer nu snabbt på gamla bruksorter som haft stora utflyttningar av yngre under de senaste decennierna. Samtidigt som bristen på arbetskraft förväntas bli ett problem i framtiden finns det redan idag i Dalarna en befintlig arbetskraftsreserv på 20 000-25 000 personer. Det är bl.a. säsongsarbetande, sjukskrivna, förtidspensionerade och socialbidragstagare som står utanför arbetskraften. En stor utmaning ligger i att på olika sätt ändra förutsättningarna för dessa människor så att de antingen kan komma in på eller kan återvända till arbetsmarknaden. För att överbrygga matchningen mellan de arbetstillfällen som erbjuds och tillgänglig arbetskraft menar vi att det krävs att insatser görs med utbildning, yrkesutbildning och att åtgärder sätts in för utsatta grupper.

Utbildningsnivån på arbetskraften har alltmer uppmärksammats som en avgörande faktor för att öka tillväxten i samhället. Regioner med en välutbildad befolkning har högre tillväxt. Ny kunskap och forskning har avgörande betydelse för att skapa nya jobb och företag. Forskarutbildningen är snabbt på väg att etablera sig som en spetsutbildning för allt fler personer för användning såväl inom som utanför högskolan. För Dalarnas utveckling är det av stor betydelse att högskolan kan bidra till den kompetensförsörjning som näringslivet och den offentliga sektorn behöver för sin verksamhet. Vi anser att högskolan genom utbildning och forskning måste ges en tydlig roll i den regionala utvecklingen.

En annan åtgärd är att vidga arbetsmarknadsregionerna. Den dagliga arbetspendlingen i Dalarna är idag kort i jämförelse med storstadsområdenas. Samtidigt är det viktigt att på olika sätt förenkla utvidgningen av arbetsmarknadsregionerna genom bättre kommunikationer. Detta ger förbättrade matchningsmöjligheter inom arbetsmarknaden i och utanför länet, men också förbättrade levnadsförhållanden för individen som då kan välja att bo kvar och arbetspendla. Eftersom kvinnor i allmänhet pendlar kortare sträckor än män, förmodligen beroende på sämre tillgång till privata transportmedel och större ansvar för hemarbetet, är en utbyggnad av kollektivtrafiken viktig, både ur jämställdhetssynpunkt och för arbetskraftsförsörjningen.

Riksdagen har beslutat om trafikinfrastrukturplan för 2004-2015. Trots det vill vi peka på att standarden på järnvägen till och från Dalarna i riktning mot Mälardalen har stora brister. Infrastrukturbeslutet har inte tillgodosett de behov som finns, och det finns risk för att arbetspendlarna successivt tvingas uppleva allt längre restider och sämre reskvalité. Vi menar att det såväl för näringslivets utveckling som för högskolans verksamhet är nödvändigt med åtgärder som förbättrar resandet med järnväg.

En fråga som ofta kommer fram vid träffar med småföretagare och entreprenörer som vill starta eget företag är bristen på riskkapital. Totalt i landet finns tillgång på kapital men utanför tillväxtområdena så blir det svårare att få fram nödvändigt investeringskapital till såväl byggnader som produktionsinvesteringar. Enligt vår uppfattning måste åtgärder vidtas för att stärka riskkapitalförsörjningen i de regioner som har svårt att få till stånd finansiering av nya företag och befintliga småföretag.

Stockholm den 28 september 2004
Per Erik Granström (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)	Kurt Kvarnström (s)
Anneli Särnblad (s)