Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra åt Energimyndigheten att säkra den fortsatta finansieringen av fortsatt solcellsforskning vid Ångström Solar Center.
I en FN-rapport gjordes bedömningen att om 30 år kommer ca 30 % av all världens energi från solen. Det kan jämföras med att all världens samlade kärnkraft idag står för ungefär 3 % av vår energi. I takt med att ändliga energikällor blir allt dyrare och kraven på renare energiteknik blir allt starkare skapas en global mångmiljardmarknad för förnyelsebar energiteknik. Solcellsproducerad el utgör en av de mest intressanta marknaderna för Sveriges del.
Det finns några olika typer av solceller som alla bygger på samma grundprincip. Solljuset absorberas i solcellen och den absorberade solenergin omvandlas till elenergi. I den konventionella tekniken använder man kiselplattor av samma typ som i mikroelektronikindustrin. Tekniken är förhållandevis dyr men ändå konkurrenskraftig för över en miljard människor i tredje världen som idag saknar tillgång till el. Den är också lönsam där det inte finns rimliga alternativ för elförsörjningen, exempelvis fyrar och satelliter.
Men för att kunna erbjuda elström i stor skala från ekonomiskt lönsamma solcellskraftverk måste tillverkningskostnaderna bli lägre. Man kan lite förenklat säga att om man lyckas behålla en verkningsgrad på mellan 10 och 15 procent, och rationalisera den industriella processen, skulle solcellsel bli konkurrenskraftig. Men för att göra tillverkningen billigare behövs radikalt förändrad tillverkningsteknik.
En forskargrupp vid Ångström Solar Center på Uppsala universitet arbetar med en tunnfilmsteknik för att producera solceller där det aktiva halvledarskiktet inte är av kisel utan består av en förening av koppar, indium, gallium och selen som brukar förkortas CIGS.
Tunnfilmstekniken är mer materialbesparande än den konventionella kiseltekniken. Med tunnfilm är det möjligt att använda en kontinuerlig process både för att belägga de olika skikten och för att koppla ihop många celler till en solcellsmodul. Den stora utmaningen är att visa att CIGS-tekniken kan bli billigare i praktiken. Ett svenskt företag skalar nu upp tillverkningstekniken för produktion. De svenska planerna bygger på resultaten från Ångström Solar Center och förutsätter ett fortsatt samarbete med universitetet.
Med en satsning från statliga forskningspengar finns möjligheterna för ett internationellt genombrott för svenska CIGS. Om Sverige kan bibehålla sin tätposition på detta område och få igång en kommersiell tillverkning hägrar möjligheter av historiskt format. Statsminister Göran Persson talade inte för inte om världsrekord i solcellstillverkning i sitt stora tillväxttal. En hel värld som efterfrågar den förnyelsebara energitekniken utgör den största och mest dynamiska marknaden någonsin. Det kan betyda arbetstillfällen och exportinkomster fullt jämförbara med vad oljan betytt för länder med oljefyndigheter.
Men just på tröskeln till denna möjlighet står Ångström Solar Center inför hotet om nedläggning. Finansieringen tar slut vid årsskiftet 04-05 och Uppsala universitet riskerar därmed att tappa all kompetens i forskningsgruppen. Därmed skulle också möjligheten för en svensk kommersialisering ryckas undan och statsminister Göran Perssons tal om världsrekord i solcellstillverkning förbli just ett tal.
Därför är det av yttersta vikt att Energimyndigheten uppdras att prioritera just solcellsforskningen för att säkra kompetens och att Sverige fortsätter att vara världsledande på området. Det är inom just detta område som tillväxtmöjligheterna och den nya företagarpotentialen är som störst.
Den danska regeringens målmedvetna satsningar på vindkraften har lett till att Danmark innehar en tätposition vad avser vindkraftsteknologi. Vindkraftsteknologi utgör också en av Danmarks största exportprodukter alla kategorier. Denna tätposition kan dock komma att förloras till Sverige inom kort då teknologin med propellrar uppe i höga torn anses föråldrad.
Energi i vind och vatten kan utnyttjas bättre med ny teknik. En ny generation elgeneratorer ger bättre utbyte. Att utnyttja vind och vatten kräver också ekologiska hänsyn. PåÅngströmslaboratoriet vid Uppsala universitet finns en samlad kunskap om dessa generatorers tekniska och miljömässiga utvecklingsmöjligheter. För vindkraftverk finns det enklare och mer hållbara lösningar än dagens konstruktioner: en rotor med vertikalt ställda vingar fästa vid en axel och med generatorn placerad på ett markfundament. Konstruktionen ger små energiförluster i kraftöverföringen till generatorn och tornet kan byggas enklare och lättare. Den nya generatorn ger effekt redan vid låga varvtal och klarar samtidigt belastningen i hård vind.
En förutsättning för vindkraft är ju att det måste blåsa, men i vattnets vågrörelser har vindens kraft lagrats upp. Den nya generatortekniken kan användas även för vågor i form av en linjärgenerator placerad på havsbottnen. Magneterna roterar inte utan förs upp och ner genom statorn av den rörelse som överförs från bojen på havsytan. Bojar kan placeras ganska tät och en vågkraftpark tar därför mindre yta i anspråk. Vågkraftverk konstrueras för extrema påfrestningar utan att miljön påverkas eller att livet i vattnet störs.
Förnyelsebar energiteknik torde utan tvekan utgöra ett av de intressantaste spjutspetsteknologiska områdena. Med tanke på vad den framväxande marknaden kan innebära för de länder som ligger i främsta ledet vad gäller såväl sysselsättning som exportinkomster och tillväxt framstår satsningarna på krigsflygplan från förra seklet som en grov missbedömning väl illustrerat av det minskade antalet mellanstatliga krig och svårigheterna att sälja planen.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Lars Ångström (mp) |