Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om klusterutveckling inom den audiovisuella industrin regionalt och nationellt.
All audiovisuell produktion handlar ytterst om att exploatera upphovsrätter. Detta enkla faktum skapar en speciell struktur som inte på något enkelt sätt kan liknas vid andra industriformers. Stora delar av den audiovisuella produktionen bygger på ett intrikat samspel mellan privat och offentligt. Detta samspel är grundvalen för att vi i Sverige ska kunna ha en livaktig egen produktion av audiovisuella kvalitetsprodukter. Om man undantar public service inom TV- och radioområdet sker distributionen oftast på helt kommersiella villkor och sköts privat.
Den absoluta merparten av all produktion av rörliga bilder sker i små företag som förvisso växer till medelstora företag när man producerar men återtar sin ursprungliga storlek när man arbetar med att utveckla nytt innehåll. De lilla produktionsbolagets primära tillgångar är tidigare förvärvade upphovsrätter och det nät av kreatörer (skapare av nya upphovsrätter) man byggt upp kring sig. För att kunna realisera det utvecklade innehållet krävs normalt en eller flera intressenter/finansiärer. Innehållet produceras oftast genom att en lång rad mindre företag anlitas tillsammans med frilansande arbetskraft.
Den audiovisuella industrin är en väsentlig del av världsekonomin och har historiskt sett haft en snabb och stabil tillväxttakt. Audiovisuella produkter är centrala i USA:s export. Film, TV och dataspel tillhör gruppen om de fem viktigaste exportvarorna.
Filmindustrin har traditionellt varit den del av den audiovisuella sektorn som stått för utveckling av teknik och innehåll. Genom de berättelser som skapats och skapas i långfilmsproduktionen skapas också de element och ikoner som en lång rad andra audiovisuella produkter bygger på. Filmproduktionen kan ses som en motor som bygger upp nödvändig kreativitet, kunskap och kompetens för andra delar av medieindustrin.
Under de senaste åren har filmproduktionen kraftigt decentraliserats i Sverige. Man kan idag tydligt urskilja tre produktionscentrum för film: Norrbotten, Stockholm och Västra Götaland.
På bara några år har tyngdpunkten i svenskt filmliv flyttats till västra Sverige. Den svenska filmen har idag två huvudstäder, Stockholm och Trollhättan. Sedan mitten på 90-talet har närmare hundra långfilmer spelats in i regionen och nu görs hälften av alla svenska långfilmer (spelfilm) i Västra Götaland. Decentraliseringen har bidragit till en vitalisering av svensk film och till ett kraftigt ökat nyföretagande. Men kanske viktigare än såär de möjligheter som nu har skapats för att stärka hela den audiovisuella industrin i Sverige.
I Västra Götaland har filmindustrin ett tydligt nav liksom i Norrbotten - Film i Väst respektive Filmpool Nord. Motsvarande typ av aktör, privat eller offentlig, saknas än så länge i Stockholmsområdet. Förutsättningarna för att bygga starka och livskraftiga innovationssystem och kluster inom den audiovisuella sektorn är därför bäst i väst och norr. En rejäl satsning på film- och medieindustrin i Västra Götaland (på motsvarande sätt som nu sker i Norrbotten) kan på ett avgörande sätt utveckla branschen och stärka det nationella "klustret". Satsningen kan bidra till att minska regionens sårbarhet och öka mångfalden men också bidra med kompetenser för att utveckla och förnya befintlig industri.
I Västra Götaland har den audiovisuella industrin tillväxt snabbt under de senaste fem åren med Film i Väst som tydlig motor. 2003 identifierades mer än 300 livskraftiga företag med mer än 2 000 heltidsanställda inom film, TV och moderna medier i Västra Götaland. Regionens företag omsatte samma år 1,5 miljarder kronor.
Film i Väst har målmedvetet byggt ett starkt internationellt nätverk. Det finns idag också ett stort internationellt intresse för den strategi som Film i Väst utvecklat för filmen som industri och konstform. Detta manifesterades nu i september 2004 då Film i Väst presenterades som "case" och modell (det enda!) för hur det offentliga kan arbeta med att utveckla film- och medieindustrin inom EU. Det skedde vid en stor europeisk konferens (New Horizons for Europe's Audiovisual Industry) i Utrecht arrangerad inom det holländska ordförandeskapet i samarbete med EU-kommissionen och Eurimage.
Film i Västs medvetna internationella satsning har bidragit till en kraftig ökning av filmproduktion i Sverige med en utländsk huvudproducent.
"Film i Väst-klustret" har medvetet försökt bygga broar till andra kluster framför allt då inom tillverkningsindustrin. Detta går att utveckla vidare. Idag drivs en rad konkreta projekt som går ut på att skapa nya tekniska innovationer i skärningspunkten mellan filmproduktion och mer traditionell tillverkningsindustri.
Med utgångspunkt i de kluster som skapats inom det audiovisuella området i föreslås en satsning på ytterligare klusterutveckling, skapande av fler innovationssystem relevanta för sektorn, nyföretagande, företagsutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att stärka respektive kluster nationellt och internationellt för att på det sättet bidra till kraftigt ökad tillväxt inom den audiovisuella industrin regionalt och nationellt.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Peter Jonsson (s) |