Motion till riksdagen
2004/05:N422
av Marie Nordén och Rune Berglund (s)

Kooperativt företagande


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av kooperativt företagande.

Motivering

De lokala kooperativa utvecklingscentrumen, LKU, har en central roll för stödet till lokal och regional utveckling samt den sociala ekonomins företagande. Statsbidraget till kooperativ utveckling avser LKU:ernas roll inom näringspolitiken. Samtidigt finns förväntningar på LKU:er även inom den regionala utvecklingspolitiken (prop. 2001/02:4) och arbetsmarknadspolitiken, områden där LKU:er gör viktiga insatser utifrån lokala och regionala behov. I budgetpropositionen för 2004 annonserar regeringen ett sänkt anslag till kooperativ utveckling inom näringspolitiken från 2005 och framåt. Det krävs en långsiktig statlig finansieringslösning av stödet till kooperativ utveckling från år 2005, som utöver näringspolitiken inbegriper även arbetsmarknadspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken.

LKU - den sociala ekonomins företagsutvecklare

Idag finns 25 lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) i landet, fördelade på alla län och regioner, med tillsammans ca 100 anställda rådgivare. Varje LKU är en självständig juridisk person som bildats och drivs utifrån det engagemang för kooperativ utveckling och social ekonomi som finns hos organisationer och offentliga organ i en region. Staten lämnar sedan år 1986 bidrag för den del av LKU:ernas verksamhet som innebär kostnadsfri information och rådgivning om kooperation. Statsbidraget förutsätter att det finns lokala och regionala finansiärer som står för minst hälften av kostnaden för den statsbidragsberättigade verksamheten.

Flertalet LKU är mycket engagerade i frågor som lokal och regional utveckling, brukarinflytande, arbetsmarknad och sysselsättning. Många LKU är aktiva i arbetet med EU:s strukturfonder i regionala kommittéer och som anordnare av både nationella och transnationella projekt.

Vid en närmare genomgång av LKU:ernas verksamhetsfält, arbetssätt och kompetens blir det tydligt att LKU:er spelar en unik roll som den sociala ekonomins företagsutvecklare, i skärningen mellan människors behov och människors egna lösningar.

LKU:ernas roll i arbetet för utveckling och tillväxt lokalt och regionalt kan beläggas bl.a. genom att de flesta är aktivt involverade i arbetet med såväl de regionala tillväxtprogrammen som de lokala programmen för lokal utveckling och entreprenörskap. Vidare finns det forskning som pekar mot att LKU kan vara en avgörande del i förklaringen till att vissa lokalsamhällen utvecklas medan andra stagnerar. LKU:er, i samspel med länsbygderåd och hushållningssällskap, ses också som en central aktör i en tänkt stödstruktur för lokal utveckling byggd på erfarenheterna från den nya regionala utvecklingspolitiken. Remissvaren på utredningen om statens företagsutvecklande insatser på regional nivå ger en bild av att många myndigheter, landsting samt region- och länsstyrelser vill värna LKU:ernas särskilda och självständiga roll i förhållande till Almi och andra aktörer.

Statens stöd till LKU:er

Statsbidraget till kooperativ utveckling avser LKU:ernas roll inom näringspolitiken. Men den kooperativa verksamhetsformens nödvändiga drivkraft i konkreta behov gör att LKU:er hela tiden också rör sig på verksamhetsfält som hör till andra politikområden.

Det finns också uttalade förväntningar på LKU:er inom några andra politikområden och mest utvecklat inom den regionala utvecklingspolitiken. Efter förslag i regeringens proposition 2001/02:4 har riksdagen beslutat att statsbidrag ska kunna ges även till annan verksamhet hos ett LKU som innebär "främjande av företagande och företagsutveckling i den sociala ekonomin lokalt och regionalt". Regeringen konstaterar också i sin resultatbedömning i budgetpropositionen 2004 att LKU:er gör insatser av arbetsmarknads- och regionalpolitisk karaktär till följd av prioriteringar som görs av LKU:ernas regionala intressenter och medlemmar. Dessa förväntningar följs dock för närvarande inte av statlig finansiering, vilket emellertid sannolikt är en förutsättning för en långsiktig och hållbar relation mellan staten och LKU-systemet.

I budgetpropositionen för 2004 annonserar regeringen att den treåriga satsning på stödet till kooperativ utveckling som gjorts inom näringspolitiken, med en stegvis höjning från 20 miljoner kronor 2001 till 35 miljoner kronor 2004, kommer att följas av ett sänkt anslag från 2005 och framåt.

Det krävs en långsiktig finansieringslösning av stödet till kooperativ utveckling, som utöver näringspolitiken inbegriper även arbetsmarknadspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken.

Stockholm den 30 september 2004

Marie Nordén (s)

Rune Berglund (s)