Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en satsning på projektet Produktion i Väst.
Den industriella produktionen i västra Sverige är en avgörande del av hela den svenska tillväxtmotorn. Innovativa produkter och kunskapsintensiv produktion är centrala framgångsfaktorer som under lång tid skapat arbetstillfällen, exportinkomster och internationell konkurrenskraft. En förutsättning för fortsatt förmåga till kreativitet, tillväxt och internationell industriell slagkraft är utan tvekan utbildning, forskning och synergi mellan industri och högskolor.
Våren 2004 skapades därför Sveriges mest kraftfulla forsknings-, utvecklings- och utbildningsplattform för industriell produktion. Nätverket kallas Produktion i Väst och är ett nära samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Ingenjörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Syftet med Produktion i Väst är en omfattande och långsiktig utveckling av forskning och utbildning inom det produktionstekniska området. Genom samordning och profilering av forsknings- och utbildningsverksamheterna mellan de samarbetande högskolorna, kan de samlade resurserna användas betydligt effektivare. Befintliga band mellan industri och akademi stärks ytterligare och samarbetet spänner över hela västra Sverige.
De svenska Närings- och Utbildningsdepartementen slår i en aktuell och gemensam rapportfast att "former för att stödja utveckling av produktionsteknik och produktionssystem bör övervägas inom områden där Sverige har gynnsamma förutsättningar 1 ". I samma rapport betonas vikten av stärkt samverkan och nätverk mellan företag, högskolor, universitet och industriforskningsinstitut. Nätverket Produktion i Väst ligger i linje med de prioriteringar som Svenskt Näringsliv gör i sitt forskningspolitiska bidrag 2 . Produktion i Väst kommer även att realisera Vinnovas sedan länge uttalade önskemål om forskningsinsatser, kompetensutveckling, kunskapsspridning och samverkan vid större och medelstora högskolor, institut och lokala utvecklingscentra. Insatserna krävs för att skapa internationell konkurrenskraft hos våra små och medelstora företag.
I vår omvärld görs satsningar som långsiktigt hotar svensk konkurrenskraft. I USA startades 2003 ett "Manufacturing Initiative". Under direkt ledning av den amerikanska handelsministern har ett sexpunktersprogram skapats för att utveckla uthållig amerikansk produktionsförmåga. Vidare utfärdade president Bush våren 2004 en order till den amerikanska administrationen 3 att kraftfulla satsningar skall ske på forskning, utveckling och utbildning inom produktionsområdet.
I västra Sverige finns en betydande del av svensk verkstadsindustri samlad. Området har därmed stor betydelse som industriell tillväxtmotor. För att öka den internationella konkurrenskraften bör industrin i ökad grad samverka med högskolornas forsknings-, utvecklings- och utbildningsresurser för att ytterligare förstärka den västsvenska tillväxten. Industriell produktion har stor potential att generera tillväxt, arbetstillfällen och lönsamhet. Trots de senaste årens stora satsningar på telekom, IT, läkemedel, medicinsk teknik och bioteknik så står våra verkstadsföretag fortfarande för cirka hälften av Sveriges varuexport. Dessutom krävs en omfattande produktionsteknisk utveckling om exempelvis landvinningarna inom nanotekniken skall lämna laboratoriestadiet och kunna kommersialiseras. En omfattande utflyttning av produktion ur Sverige pågår, trots att flytten kan ifrågasättas ur ett industriellt såväl som ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Konsekvenserna har blivit arbetslöshet och ett minskat forsknings- och utvecklingsmässigt fokus på produktionsområdet.
Det är ingen tvekan om att svensk industri utsätts för en enorm global konkurrens. En konsekvens är att produktion och därmed arbetstillfällen har flyttat till utlandet. Tidigare ansåg man att produktion med litet förädlingsvärde låg i riskzonen. Ett exempel är möbeltillverkaren Recta AB i Tibro. 1 500 arbetstillfällen försvann när IKEA som enda kund valde en leverantör i Baltikum.
Det stora hotet inför framtiden är att även utveckling och produktion av avancerade produkter som personbilar riskerar att flyttas. Saab Automobils fabrik i Trollhättan riskerar att läggas ned, direkt berörs då 6 000-8 000 arbetstillfällen. Hur en sådan utveckling påverkar den lokala ekonomin är omöjligt att förutspå. Ytterligare en följd av en nedläggning av Saab är att underleverantörer som Lear Corporation förlorar stora delar av sin produktion. Risken är då att man kommer under den gräns där de kan möta de krav som andra kunder, exempelvis Volvo, ställer och därmed tvingas att lägga ned hela produktionen. Totalt kan 15 000-20 000 arbetstillfällen vara i fara, anger Svenska Fordonskomponentgruppen
Vår vision är att Produktion i Väst skall stärka konkurrenskraft, tillväxt och kunskapsutveckling i västra Sverige genom effektivt samarbete mellan industri och akademi. Honnörsorden är profilering och samverkan. Ingen högskola kan vara bäst på alla de delområden som produktionsområdet omfattar. Genom specialisering och samverkan kan Produktion i Väst snabbt bli det ledande produktionsforskningsklustret i Sverige och ha konkurrenskraft som sträcker sig utanför landets gränser. Produktion i Väst bildar en stark infrastruktur som möjliggör effektivt utbyte av kunskap och forskningsresultat mellan företag och högskolor i Västsverige.
Produktion i Väst kommer att samordna kraftfulla, gemensamma insatser, bl.a:
Effektiv samverkan mellan industri och högskolor genom industribaserade forskningsprojekt.
Omfattande forskningssamverkan mellan högskolorna genom högskolegemensamma forskargrupper.
Breda satsningar på högskolegemensam fort- och vidareutbildning, anpassade till företags behov och förutsättningar.
Långtgående samordning av utbildningsprogram, till civilingenjörer och högskoleingenjörer, för att säkerställa ett industriellt kompetensbehov på bredden och på djupet.
Yrkeshögskolor med inriktning mot svensk industri, bland annat fordonsindustrin.
Gemensam forskarutbildning inom produktionsområdet, baserad på reella, industriella behov och med ett stort inslag av industrianknutna doktorander.
Insatser för effektivt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan akademi och företag.
Konkurrensneutral samverkan mellan regionerna i västra Sverige där produktionsfrågan och den industriella utvecklingen står i fokus
Produktion i Väst har redan genomfört en omfattande kartläggning av tillgängliga resurser på högskolenivå inom utbildning och forskning. Dessutom har det framtida industriella behovet prognostiserats med utgångspunkt från publicerade internationella studier samt kontakter med ledande företag inom aktuella regioner/län. Företagsstrukturen i Västra Götalands Hallands och Jönköpings län har kartlagts. Andra konkreta aktiviteter som redan pågår inom nätverket är ansökan om finansiering av ett strategiskt forskningscentrum från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Vidare kommer en ansökan om finansiering av en forskarskola för industridoktorander att ställas till KK-stiftelsen.
Den offentligt finansierade forskningen inom produktionsområdet har kraftigt reducerats de senaste tio åren. Därför är såväl högskolor som industriforskningsinstitut idag alltför splittrade och därmed underkritiska. Ytterligare hot mot produktionsområdet är det låga söktrycket till industrirelaterade utbildningar. Genom satsning på ett kompetenskluster koncentreras resurserna. Ett problem är att ingen högskola eller institut ensamt kan tillhandahålla spetskompetens inom alla de områden som industrin efterfrågar. Genom individuell specialisering och regional samverkan kan både bredd och djup inom såväl forskning som grundutbildning uppnås. Ett samlat kompetenskluster innebär också en lokal förankring. Det är välkänt att exempelvis mindre och medelstora företag ofta upplever ett visst besvär med att kontakta större högskolor och universitet.
En kraftfull satsning på Produktion i Väst fyller sektoriella och regionala behov av fokusering, kraftsamling och samverkan inom näringslivsrelevant forskning, utveckling och utbildning. Vidare kommer satsningen att leda till att vi får en forskning inom området som ligger i internationell toppklass, vilket i sin tur leder till ökade möjligheter till internationellt samarbete. Det nära samarbetet med företag gör att både forskning och utbildning är industrirelevant.
Nätverket skall snabbt fånga nya idéer eller behov hos olika typer av företag för analys och problemlösning i samarbete med högskolan. Lika snabbt skall ny och viktig kunskap från den internationella forskningsfronten spridas i nätverket. Den forskargruppering som bildas kommer att kunna attrahera både nationell och internationell forskningsfinansiering.
Produktion i Väst är ett etablerat nätverk med en fastlagd organisation där en styrgrupp och operativ ledningsgrupp har bildats. Nätverket vill bygga enkla, effektiva och uthålliga former för samarbetet mellan industri och högskola samt mellan deltagande högskolor. Nätverket skapar fem forskargrupper där varje grupp involverar lärare och forskare från flera högskolor i västra Sverige. De initiala områdena är:
Processutveckling och processimulering.
Utformning av produktionssystem.
Virtuell produktion.
Människan i produktion och automatisering.
Produktivitet och effektivitet.
Samtliga forskargrupper kan genomföra doktorandutbildning inom sina profilområden, med Chalmers som examinerande bas. Målen är behovsorienterade och utgår från industrins, samhällets och akademins behov av forskning inom produktionsområdet. Profilområdena understödjer såväl teknisk som mänskligt orienterad forskning och utbildning inom produktionsområdet.
Nätverket Produktion i Väst är den starkaste samlingen och koordineringen av forsknings- och utbildningsresurser inom produktionsområdet som genomförts i Sverige. Kraftsamlingen och profileringen har genomförts på högskolornas eget initiativ och inom ramen för befintliga resurser. Produktion i Väst behöver en långsiktig och stabil finansiering för att realisera sitt syfte och för att åstadkomma den omfattande och långsiktiga utvecklingen av forskning och utbildning inom produktionsområdet som Sverige behöver, även på ett nationellt plan. För att nåönskat resultat krävs ett tillskott av resurser, vilket uppskattas till 80 miljoner kronor per år under en femårsperiod. En kraftfull satsning är nödvändig för att uppnå en dramatisk förändring. Medlen ska riktas såväl till forskningsverksamhet som till utveckling och revidering av grundutbildningen.
Den viktigaste satsningen som kräver tillräcklig finansiering är att underhålla nätverket och dess högskolegemensamma aktiviteter, för att långsiktigt bibehålla effektivitetsvinsterna. Resurser krävs även till finansiering av en kritisk massa av disputerade forskare. Vidare kommer en satsning på ett antal doktorander att behövas för långsiktig stabilitet, speciellt i samband med förestående pensionsavgångar. Lärar- och utbildningsinsatser kommer att kräva riktad finansiering för att bli företagseffektiv. Slutligen behövs investeringar i form av relevanta laborationsutrustningar, programvaror samt utrustning för samverkan på distans.
Det kommer att krävas omfattande insatser av både samhälle och näringsliv för att bibehålla svensk och västsvensk konkurrenskraft inom produktionsområdet. Nätverket Produktion i Väst kan vara den bästa möjligheten hittills att skapa en effektiv och kompetent organisation för forskning och utbildning inom produktion. Nätverket uppfyller högt ställda krav på samverkan och profilering inom ett industriellt relevant utvecklingsområde. Den geografiska spridningen av nätverksaktörerna motsvarar väl det industritätaste området i vårt rike.
Vi hävdar därför att en satsning på Produktion i Väst motsvarande 80 miljoner kr per år under fem år skulle vara väl investerade pengar för att uppnå internationell och hållbar konkurrenskraft för svensk industri i den framtida kunskapsekonomin.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Eva Flyborg (fp) |
|
|
Cecilia Magnusson (m) |
Rolf Olsson (v) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Åsa Torstensson (c) |
|
Christer Winbäck (fp) |
Anne-Marie Ekström (fp) |
|
Marita Aronson (fp) |
Lars Tysklind (fp) |
|
Erling Bager (fp) |
Anita Brodén (fp) |
|
Cecilia Wigström (fp) |
Axel Darvik (fp) |
|
Anita Sidén (m) |
Ulf Sjösten (m) |
|
Göran Lindblad (m) |
Elizabeth Nyström (m) |
|
Kent Olsson (m) |
Inger René (m) |
|
Rossana Dinamarca (v) |
Berit Jóhannesson (v) |
|
Holger Gustafsson (kd) |
Ingemar Vänerlöv (kd) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Per Landgren (kd) |
|
Annika Qarlsson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |
| [1] |
Innovativa Sverige - en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36), Närings- och Utbildningsdepartementen, sid 29, 2004. |
| [2] |
Underlag till den forskningspolitiska propositionen, Svenskt Näringsliv, 2003. |
| [3] |
http://www.whitehouse.gov/news/releases/2004/02/20040224-6.html |