Sveriges turistnäring omsätter i dag hälften av EU-snittet fördelat per capita. Sverige har goda förutsättningar att öka sin andel av den internationella turismen. Därför satsar Kristdemokraterna 200 miljoner kronor på turistfrämjande åtgärder. Det innebär att Kristdemokraterna satsar dubbelt så mycket som regeringen på detta ändamål. Svensk lands- och glesbygd kan locka många turister från hela världen. Därför föreslår vi att satsningen framför allt ska användas för att locka turister till den svenska lands- och glesbygden, och då i samverkan med berörda kommuner och lokalt näringsliv.

Det krävs också samverkan och samordning mellan offentliga och privata aktörer på olika nivåer och ett gemensamt agerande i övergripande frågor. De villkor som gäller för annat företagande ska också gälla turistnäringen. Kristdemokraterna gör stora satsningar för att förbättra det svenska näringslivsklimatet. Förbättrade attityder, sänkta skatter och enklare regler är nödvändigt för att ge Sveriges företagare långsiktigt förbättrade förhållanden. För turistnäringen är tillgången till riskkapital av central betydelse, till exempel för investeringar i hotell- och skidanläggningar. Därför är Kristdemokraternas förslag om riskkapitalavdrag och etableringskonto särskilt viktiga för denna näring.

Andra problem som också belyses i motionen är konkurrenssnedvridande kommunal verksamhet och bristande investeringar i infrastrukturen. Båda dessa problem drabbar turistnäringen i Sverige.

2 Innehållsförteckning

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Inledning

Det goda samhället och en god välfärd förutsätter ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut. En del av näringslivet som blir alltmer betydelsefull är turismen. Turism är enligt WTO:s definition: "Människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för affärer, fritid eller andra syften". År 2002 ökade turistnäringens omsättning till 163,5 miljarder kronor, en ökning med 2,2 procent från 2001. Andelen inhemska turister utgör cirka 80 procent och utländska turister cirka 20 procent. Svenska turister står för 120 miljarder kronor av turistnäringens omsättning och utländska resenärer står för 44 miljarder kronor. Turistnäringen skapar upp emot 127 000 arbetstillfällen i Sverige. Närmare hälften av de utländska turisternas konsumtion går tillbaka till samhället i form av olika skatter, det vill säga cirka 20 miljarder kronor för år 2002. Ökar de utländska turisternas konsumtion med en procent ökar skatteintäkterna cirka 200 miljoner kronor. I mindre länder är den internationella turismen vanligtvis större än den inhemska. I Österrike svarar till exempel de internationella turisterna för drygt 70 procent, i Belgien för 50 och i Danmark för 40 procent av det totala antalet turister. Turismen är den näring som sysselsätter flest människor i världen.

Turistbranschen inkluderar en mängd delnäringar och förståelsen av vad ett enda turistbesök genererar i intäkter är av största vikt.

5 Bakgrund - svensk turism i ett jämförande perspektiv ¹

5.1 Statens satsningar på turism

I Turistfrämjandeutredningens betänkande SOU 2004:17, Främjande för ökad tillväxt, ² beskrivs de medel som över statsbudgeten går till turistfrämjande:

Under 1995/96 (18 mån) erhöll Turistdelegationen 18 miljoner kronor. För åren 1997-2000 erhölls 12 miljoner kronor per år. Anslaget höjdes 2001 till 12,6 miljoner kronor och året därpå till 14,3 miljoner kronor. Sveriges Rese- och Turistråd AB erhöll 81 miljoner kronor 1995/96. För åren 1997-1999 låg anslaget på drygt 68 miljoner kronor per år. År 2000 var det 69,5 miljoner kronor för att året därpå sänkas till 68,0 miljoner. År 2002 höjdes det till 77 miljoner kronor.

Anslaget för "Turistfrämjande" uppgick till drygt 91 miljoner kronor. Det var i stort sett oförändrat jämfört med 2002, då det ökade med 10 miljoner kronor. 77 miljoner kronor tilldelades Sveriges Rese- och Turistråd AB, drygt 14 miljoner kronor erhölls av Turistdelegationen.

I budgetpropositionen för 2004 höjdes anslaget med ytterligare tio miljoner kronor till totalt 101,5 miljoner kronor. ³

Turistutredningen uppdrog i september 2003 åt The Travel Business Partnership att genomföra en studie av turistfrämjande organisationer i några europeiska länder. Rapporten finns publicerad som bilaga 5. till SOU 2004:17. I rapporten diskuteras bland annat finansieringen av nationella turistfrämjandeorganisationer. Följande tabell presenteras:

Tabell 1. De nationella turistorganisationernas budgetar inklusive statliga anslag, 2002-2003.

Källa: SOU 2004:17, bilaga 5, s. 184. (För att läsa den detaljerade informationen om statistiken hänvisas till källan.)

Av tabellen framgår att Sverige i ett jämförande perspektiv är dåliga på att satsa på turismen. Sveriges nationella turistorganisation har betydligt mindre pengar att satsa på t ex marknadsföring än de övriga länderna som ingår i studien. Dessutom är de statliga medlen som satsas på turism anmärkningsvärt små i Sverige jämfört med övriga länder. Om man skulle göra en uträkning av hur mycket de olika länderna satsar per capita blir bilden än tydligare. Den svenska statens satsningar på marknadsföring av Sverige uppgår till cirka 10 kronor per svensk medborgare. Motsvarande siffra för Irland är cirka 200 kronor och för de övriga nordiska länderna 30-50 kronor.

5.2 Svensk turism AB ⁴

Svensk Turism AB är ett bolag som arbetar med målsättning att förbättra villkoren och förutsättningar för den svenska turistnäringen. Verksamheten omfattar också opinionsbildning samt att vara en aktiv mötesplats för turistnäringen. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 7,4 miljoner kronor och antal ägare utgörs av cirka 180, varav de tyngsta ägarna är: Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO), Föreningen Turism i Sverige (FörTur), Svensk Handel, Sveriges Camping- & Stugföretagare (SCR), Jämtland/Härjedalens Turistförening, Rese- och Turistindustrin i Sverige (RTS).

5.3 Förutsättningar för ökad turism

Sverige har goda förutsättningar för en växande turistnäring. Vi har en vacker natur, ren luft och rent vatten, en spännande historia och ett rikt kulturutbud över hela landet. Vi har också områden som kan erbjuda en upplevelse av tystnad, något som alltfler i våra mest tätbefolkade regioner i Europa efterfrågar. Sverige är ett naturskönt land med stor variationsrikedom i landskapet. De milsvida skogarna, sjöarna, älvarna och fjällen, liksom våra vackra kuster och skärgårdar, lockar människor från mer tätbefolkade områden i landet och från andra länder.

Sverige har i dag tolv lockande natur- och kulturområden som är klassificerade som unika och upptagna på den prestigefyllda världsarvslistan av FN-organet Unesco. Även det odlade landskapet med hagarna och ängarna och den bygdespecifika kulturen är attraktivt. De gamla bruksorterna med deras historia, småstad och storstad, överallt finns sevärdheter och kulturmiljöer som lockar besökare. Svensk mat, inredning och design och svenskt hantverkskunnande är mycket uppskattat. Även vårt geografiska läge i norra Europa utgör i sig en lockelse för både semesterturister och konferensturister. Vårt klimat, med en tydlig sommar- och vintersäsong, ger förutsättningar för ett brett och intressant utbud.

Tidningen Aftonbladet har i en artikelserie skrivit om det svenska "hästundret". Det visar sig till exempel att Sverige är EU:s hästtätaste land, att hästnäringen omsätter 45 miljarder kronor och att över 20 000 personer är sysselsatta inom denna näring. ⁵ Ur turistperspektiv kan man med fog marknadsföra Sverige som ett hästland.

Också shopping är något som lockar många turister. I Sverige lägger turisterna mer än 40 procent av sin turistkassa på shopping. ⁶ Vårt land är rikligt försett med råvaror i form av natur, kultur, evenemang och aktiviteter som skulle kunna utvecklas för en växande turism. Vi har också kapacitet för utbyggnad av de fysiska anläggningar som krävs för boende, handel, restauranger med mera. Sverige har ett perifert läge och få landförbindelser med kontinenten. Avstånden i landet är också långa. Dock har vi en infrastruktur som på de flesta håll tål en tillväxt utan att komma i närheten av de trängselnivåer som förekommer på etablerade turistorter i andra länder. Men det krävs stora investeringar för en väl fungerande infrastruktur. Våra långa avstånd måste till viss del kompenseras genom att vi kan erbjuda god miljö samt hög säkerhet och kvalitet. Vi har också hög kompetens inom strategiskt viktiga områden som språk och IT. Sverige har också goda förutsättningar för en kraftfull ökning av konferensturismen som är den del av näringen som omsätter mest pengar per besökare.

5.4 Sverige kan bättre ⁷

Av Turistdelegationens rapport "Fakta om svensk turism 2004" ⁸ framgår att turistnäringen 2002 utgjorde 2,63 procent av Sveriges totala BNP. Den totala omsättningen för branschen var samma år 163,5 miljarder kronor. Svensk Turism AB har beräknat att utländska besökare står för cirka en fjärdedel av intäkterna som turismen genererar i Sverige. Rapporten innehåller också en internationell jämförelse av turistnäringens procentandel av BNP för 2002:

Tabell 2. Internationell jämförelse av turistnäringens procentandel av BNP, 2002.

Turistdelegationen konstaterar: "Turismen har mindre betydelse för svensk ekonomi än den har i genomsnitt i Västeuropa. Förädlingsvärdet för turismen i Sverige motsvarar 2,63 procent av Sveriges BNP under 2002. Västeuropas snitt på 4,1 procent dras upp av mer turistintensiva länder i Syd- och Centraleuropa. I Sverige har turismens andel av BNP pendlat mellan 2,3 procent och närmare 2,7 procent sedan 1995. Förändringar i turistomsättning påverkar dock andelen mindre än vad utvecklingen av Sveriges totala ekonomi gör." ⁹

Turismen sysselsätter 126 000 personer i Sverige. Skatteintäkterna från turismen är cirka 21 miljarder kronor, det är ungefär lika mycket som vi svenskar köper läkemedel för varje år. Svensk Turism AB lyfter fram ett exempel på hur dåligt utvecklad den utländska turismen fortfarande är i Sverige. Andelen utländska gästnätter är 22 procent, jämfört med 56 procent i Danmark. ¹⁰

6 Goda förutsättningar för en växande turistnäring

6.1 Storstadsturism

Sveriges tre större städer Stockholm, Göteborg och Malmö utgör en stor andel av den totala ekonomin och är därmed viktiga för turismen. Enbart i Stockholmsregionen finns i dag cirka 68 000 anställda på cirka 10 000 arbetsställen inom rese- och turistbranschen. Man räknar med att ytterligare 20 000 nya jobb kommer att skapas på området de närmaste åren.

Storstadsturismen är en viktig port till övrig inkommande turism i landet. Ett storstadsbesök med positiva upplevelser tjänar som inspiration till nya besök i andra delar av landet.

Stockholm lockar varje år ett ökande antal kryssningsfartyg med passagerare som spenderar stora pengar. År 2001 anlöpte 191 kryssningsfartyg stadens hamnar med totalt 170 000 passagerare som spenderade cirka 200 miljoner kronor i staden.

Göteborg har kommit att bli en viktig evenemangs- och konferensstad och turistnäringen omsätter cirka 14 miljarder kronor årligen i regionen, vilket innebär cirka 8 000 direkta årsarbeten i Göteborg och 11 000 årsarbeten i regionen.

Malmö med goda förbindelser, tack vare Öresundsbron, närheten till kontinenten och Köpenhamn, lockar ett ökande antal inkommande turister för varje år. Staden har gjort sig känd för sitt rika utbud av kultur i olika former.

6.2 Konferensturism

Konferensturismen är den del av turistnäringen som omsätter mest pengar per besökare. Inkomsterna kommer från kost och logi, transporter, kulturbesök och shopping. Sverige har ett gott rykte om att kunna ordna arrangemang med hög kvalitet. Men det finns i dag i princip bara tre orter som kan klara stora internationella evenemang av världsformat med tiotusentals deltagare. Det är Stockholm, Göteborg och Västerås. De stora konferensköparna är intresserade av vad Sverige har att ge, men för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen om stora kongresser och mässor måste vissa förutsättningar finnas.

Förutom en harmoniserad skattenivå på turism gäller det bland annat infrastruktur, hotell, restauranger och konferenslokaler. Särskilt infrastrukturen är en statlig angelägenhet. Det ska gå enkelt och snabbt att ta sig till konferensorten, och det ska vara enkelt och bekvämt att ta sig från hotellet till konferensen.

Barcelona är ett bra exempel på hur internationell konferensturism kan få regionen att blomstra och samtidigt bidra till landets inkomster. Så länge Sverige har en avsevärt högre turistmoms kan vi inte konkurrera fullt ut. Förutsättningarna för en skattesänkning bör därför utredas.

6.3 Evenemangsturism

Evenemangssatsningarna har haft en kraftig tillväxt under den senaste tioårsperioden och Sverige har idag en stor, attraktiv och bred evenemangsstruktur som lockar till sig alltfler besökare. Inom sport-, kultur- och nöjesområdena har också en kraftull expansion skett. Utomhuskonserterna i Dalhalla utanför Rättvik är ett bra exempel på hur en spännande miljö kan kombineras med fina musikupplevelser.

Akvarellmuseet på Tjörn är ett spännande kulturprojekt. Museet är ett nordiskt centrum för nutidskonst, forskning och utbildning. Med sitt speciella koncept har museet blivit en utvecklingsfaktor i regionen. Främst när det gäller nyföretagande och investeringar i den egna kommunen men även stora turistekonomiska effekter har uppnåtts.

Dessutom har många orter återupptagit marknadstraditioner och städerna lockar idag med expanderade och breddade nöjesområden, ofta i kulturhistoriska miljöer.

6.4 Skärgårdsturism

Våra vackra skärgårdar är en värdefull miljö för rekreation och turism. För att bevara en levande skärgård och kunna erbjuda en rimlig servicenivå måste förutsättningarna för åretruntboende stärkas. Turism och rekreation har bidragit till att kust- och skärgårdsfastigheternas taxeringvärden rakat i höjden. Kristdemokraterna anser att fastighetsskatten ska avskaffas och att en betydligt lägre kommunal fastighetsanknuten avgift ska införas. En sådan reform skulle öka möjligheterna för skärgårdboende att bo kvar.

6.5 Vildmarksturism

Under de senaste åren har vi sett en snabbt ökad efterfrågan på vildmarksäventyr som forsränning, kanoting, bergsklättring, mountain-biking och överlevnadskurser. Dagens aktiva människor kräver allt större och häftigare utmaningar för att tillfredsställa sitt behov av omväxling och rekreation. Stressade storstadsbor och utländska turister vill ut i naturen, ofta till avlägsna mål med snabb transport. I en rasande fart ska äventyret konsumeras, och det mesta är på något sätt tillrättalagt av arrangören. Arrangemangen upprepas också på samma plats, vilket innebär att slitaget ökar. Det är viktigt att vildmarksturismen inte utövas så att den kommer i konflikt med naturskydd och allemansrätt.

6.6 Småskalig landsbygdsturism

Turismen är en av de viktigaste framtida näringarna för att bevara en levande landsbygd. Den småskaliga landsbygdsturismen bygger på ett lokalt engagemang som innebär att de som äger, driver och är sysselsatta inom näringen är bosatta och/eller har anknytning till orten. Naturen, kulturen och människorna är de främsta resurserna för att denna näring skall kunna utvecklas. Turistnäringen kan vara en möjlighet för många att bo kvar och verka på sin hemort. "Bo på bondgård" är ett koncept som kan utvecklas ytterligare. Under år 2002 engagerade sig cirka 500 bondgårdar och tillsammans tog de emot cirka 200 000 gäster.

I strävan att utveckla turism på landsbygden skall målsättningen vara att skapa förutsättningar för en ekologiskt uthållig näring. Den småskaliga landsbygdsturismen kan bli en positiv sysselsättningsfaktor i framtiden om alla goda krafter blir medvetna om sin egen roll. Ett sektorsövergripande synsätt och samverkan för utvecklingen av en bygd är absolut nödvändigt. Kompetensutveckling och kunskapsspridning är också effektiva verktyg för utvecklingen av småskalig turism. Samarbete och en målmedveten samordning mellan flera intressenter kan ge fina resultat. En förebild kan vara det samarbete som etablerats genom IEF, Inlandskommunernas ekonomiska förening, där ett 20-tal kommuner från Halmstad i söder till Gällivare i norr aktivt samarbetar med Inlandsbanan och Inlandsvägen som de sammanhållande banden.

6.7 Övrig turism

I en internationell jämförelse har Sverige stora möjligheter att utveckla turistnäringen inom relativt nya områden samt att bredda sig inom de traditionella turistområdena. Fjällturismen är sedan länge etablerad. Fisketurism utgör ett relativt nytt turistområde där det finns möjligheter till företagande. Våra rena vatten och vår rena fisk är attraktiva och sportfisket kan utvecklas som turistgren. Sverige kan bli ett ledande sportfiskeland. För detta ändamål bör det införas en möjlighet till fiskevårdsområden i vissa områden där det nu råder fritt fiske. En annan populär turistattraktion är våra kanaler, exempelvis har staten bidragit till upprustning och underhåll av Göta kanal. Inlandsbanan är en annan attraktion där staten bidrog till att banan kunde räddas från nedläggning och ett särskilt bolag bildats för att med lokala krafter utveckla och driva trafiken. Med rätt marknadsföring och samordning kan många turistområden utvecklas och få en större internationell genomslagskraft.

Man får heller inte glömma bort att shopping är en viktig turistattraktion för utländska turister. Shopping är inte bara ett storstadsfenomen. För det så kallade Glasriket i Småland är turistshopping viktigt för näringslivet. Totalt konsumerade utländska turister för cirka 44 miljarder kronor i Sverige 2002, varav shopping utgjorde nästan 20 miljarder kronor.

7 Tydliga trender inom turistsektorn

7.1 Kompletta resepaket

Alltfler turister vill köpa färdiga resepaket där allt ingår. Förvalet görs hemma och när resan startar ska allt fungera och allt ska finnas på plats, från hyrbilen till metmasken. Besökaren kommer inte att resa till en avlägset belägen sevärdhet om den inte backas upp av tillhörande bekvämlighetsservice. För att utveckla sådana erbjudanden krävs ett ökat samarbete mellan resebyråer, hotell- och campingvärdar, restauranger och lokala entreprenörer. Samarbete krävs ocksåöver kommun- och länsgränser.

7.2 Event marketing

En relativt ny bransch, som är en del av upplevelseindustrin och beroende av en fungerande turistnäring, är event marketing. Det handlar om marknadsföring genom evenemang och händelser, där evenemanget fungerar som ett redskap i marknadsföringen och skapar en positiv känsla som förknippas med det aktuella företagets varumärke eller produkt.

8 Villkor för en utveckling av turistnäringen

Sverige ska utveckla en konkurrenskraftig och lönsam rese- och turistnäring med förutsättningar att fortsatt vara en värdefull näring i harmonisk samverkan med övrigt näringsliv. En god miljöär en grundförutsättning för turism. Utvecklingen inom turistsektorn måste därför vara långsiktigt hållbar. Det gäller såväl natur- och kulturmiljö som social miljö.

Sverige skall ha en långsiktigt konkurrenskraftig och lönsam rese- och turistindustri. Turistnäringen och regeringen bör träffa en överenskommelse om övergripande, mätbara mål och delmål för utveckling och sysselsättning inom svensk industri.

8.1 Regionala tillväxtavtal

Arbetet med att utveckla de regionala tillväxtavtalen går vidare. Från 2004 byter avtalen namn till regionala tillväxtprogram. Syftet med avtalen/programmen är att lokalt och regionalt finna områden som kan aktiveras, stimuleras och utvecklas för att skapa lokal och regional tillväxt. Turismen kan här få en viktig roll, inte enbart den storskaliga utan framför allt den småskaliga verksamheten byggd på unika lokala förutsättningar. Konstruktionen av avtalen får inte utgöra ett hinder för nödvändig samverkan över kommun- och länsgränserna.

8.2 Internationell anpassning

I samarbetet i EU bör Sverige hävda behovet av minskad byråkrati. Anpassningen av våra svenska regler till EU-regler måste också ske i samma takt som i konkurrentländerna, där nationella särförhållanden inte motiverar annat. Även om det på vissa områden behövs genomgripande förändringar av regelverket handlar det till stor del om attityder och värderingar när det existerande regelverket tillämpas. Det är viktigt att tillämpningen inte hämmar verksamheten i turistföretag och andra småföretag.

8.3 Allemansrätten

Den svenska allemansrätten ger oss tillgång till naturen, oavsett vem som äger marken. Att vandra, fiska, jaga, plocka bär och svamp är en frihet under ansvar, en frihet att nyttja naturen men inte att utnyttja den. Denna sedvanerätt är unik för Sverige och måste värnas. Allemansrätten kan dock missbrukas. Skador och olägenheter kan uppstå som följd av allmänhetens vistelse i naturen. Konsekvenserna för markägare och andra brukare har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. Ridning och motorfordonstrafik i naturen är exempel på aktiviteter som kan medföra skador och olägenheter för jord- och skogsägare. Ett intensivt nyttjande av vissa fjällområden har gett allvarliga skador i naturen.

Nuvarande rättsläge gör det möjligt för den som vill starta turistverksamhet att utnyttja annans egendom, utan tillåtelse av ägaren, så länge det kan ske utan att det uppstår skada och olägenhet utöver vad som ryms i allemansrätten. Någon definition av vad som är skada och olägenhet finns inte. Därför kan konflikter uppstå. Kristdemokraterna anser att kommersiell verksamhet på annans mark inte får ske utan ägarens samtycke och skrivna avtal med markägaren. Naturturismen kan om den utvecklas på ett sunt sätt bli ett viktigt komplement som inkomstkälla för dem som sysslar med traditionellt jord- och skogsbruk.

8.4 Infrastrukturens betydelse

En väl fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för turismen på landsbygden. Exempelvis spelar priser på flyg- och tågresor en avgörande roll om perifera resmål skall få underlag för en på sikt lönsam turistnäring. Fjällturismen har under de senaste femton åren dragit sig söder ut. Alltfler söker sig till Dalarna, Jämtland och Härjedalen medan Västerbotten och Norrbotten tappar fjällturister.

Vägarnas standard betyder mycket. De små turistanläggningarna ligger ofta vid sidan av de stora vägarna och tjälskador kan ställa till stora problem. De nedskärningar som gjorts på anslagen till vägunderhåll under en rad av år har försämrat framkomligheten. Anslagen till de enskilda vägarna måste värnas.

Järnvägstransporter är det klart miljövänligaste alternativet och bör nyttjas i högre grad. Det finns mycket som talar för att järnvägskapaciteten måste anpassas till säsongsvariationerna. Kombinationer med utökade godstransporter på järnväg skapar ibland bättre möjligheter även för person- och turisttrafiken.

Resan i sig kan ibland utgöra en lika viktig upplevelse som själva resmålet. Tågresa på Inlandsbanan är ett sådant exempel. Ekonomiskt stöd till en kraftfull internationell marknadsföring skulle innebära mycket för dem som lever på turism längs banan.

Kristdemokraterna anser att anslagen till infrastrukturinvesteringar, drift och underhåll måste öka kraftfullt efter en lång period av minskade anslag.

8.5 Forskning och utbildning

Det är viktigt att Sverige deltar aktivt i den forskning som bedrivs kring turism. Lika viktigt är att de erfarenheter och de forskningsrön som framkommer på ett enkelt, snabbt och billigt sätt förs ut till näringen.

På utbildningssidan finns ett brett utbud av kurser på gymnasienivå, inom vuxenutbildningen, inom AMS och de kvalificerade yrkesutbildningarna och som högskoleutbildning. Den kvalificerade yrkesutbildningen som varvar teori och praktik finns på ett tjugofemtal platser. Utbildningarna har olika inriktning och de flesta kurser är på 80 poäng. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar successivt inom rese- och turistnäringen och möjligheterna att få arbete efter utbildningen är goda.

Viktigt är att skapa utbildningsvägar för att de som har erfarenhet ska kunna komplettera med teori, det vill säga man måste ha turismutbildning med flexibilitet. Andra problem är att logistikutbildning saknas i utbildningen idag och att den akademiska turismutbildningen har alltför mycket av storstadsprägel.

8.6 Tillgång till riskkapital

Turistnäringen består av en rik variation av företag med mycket olika behov av riskkapital. En stor hotellanläggning med skidliftar har ett behov av kapital, en fiskearrangör ett annat. En god service är ofta den största tillgången i ett turistföretag och banker och andra vågar inte ge lån utan säkerhet i fasta tillgångar.

9 Förbättra villkoren för den svenska turistnäringen

För att den svenska turistnäringens betydelse ska kunna öka väsentligt krävs ett flertal förändringar av lagar och förordningar, myndigheters ageranden, statliga investeringar och annat som idag begränsar utvecklingen.

9.1 Fördubbla den statliga satsningen på marknadsföring av Sverige

Sverige har goda förutsättningar för en växande turistnäring. Turismen som bransch tillhör världens snabbast växande men tyvärr är inte detta fallet i Sverige som har haft svårt att hävda sig som turistland. Det finns givetvis många orsaker till detta men tillväxthämmande faktorer som regelkrångel, brist på riskkapital, högre moms än grannländerna och dålig infrastruktur är några orsaker av dem.

Kristdemokraterna satsar 100 miljoner kronor utöver regeringens anslag till turistfrämjande åtgärder. Detta är en satsning som kommer att generera tiotusentals nya arbetstillfällen, speciellt i glesbygd. Den regionalpolitiska effekten blir både kraftig och långvarig. Svenskt näringsliv omsätter i dag mindre än hälften av EU-genomsnittet på turism. Den dubblerade marknadsföringen av Sverige som turistland ska inriktas på marknadsföring av det som är unikt för Sverige; glesbygden, vildmarken, fjälltrakterna, mörkret och kylan, norrsken och midnattssol, allemansrätten, våra många sjöar, älvar och vackra havskust. Det handlar också om möjligheterna till fiske, jakt, bär- och svampplockning, kanotsafari, forsränning, bo på lantgård med mera.

Satsningen skulle göra att vi närmar oss de övriga nordiska länderna när det gäller marknadsföring av det egna landet. Men självklart måste vi på sikt gåännu längre och bli minst lika bra som Norge, Danmark och Finland.

9.2 Samordna de statliga insatserna

Som det är nu delas de statliga insatserna inom turistsektorn på en mängd myndigheter och organisationer. Turistdelegationen är en myndighet med alltför otydlig roll. Turistrådet i sin tur är inte en myndighet men är till hälften statligt ägt och har som uppgift att marknadsföra Sverige som turistland.

Nutek arbetar med att stärka företags och regioners internationella konkurrenskraft, vilket också inbegriper turistsektorn. Invest in Sweden Agency sysslar också med internationell marknadsföring av Sverige. Ur den så kallade Östersjömiljarden går pengar för att främja turismen.

Det behövs en översyn av statens engagemang och en samordning av insatserna så att bästa möjliga resultat kommer ut.

9.3 Samverkan mellan offentliga och privata aktörer

Den svenska turistprodukten formas och utvecklas i samverkan och samarbete mellan enskilt företagande, turistorganisationer, kommuner, landsting/

regioner, statliga myndigheter och ideella organisationer. De offentligt finansierade organen skall komplettera, men kan inte ersätta, enskilt företagande. Såväl de lokala som regionala turistorganisationerna har en central roll när det gäller att stärka det lokala nätverket av företag, offentliga och ideella organisationer, och för att initiera och stimulera tillkomsten av huvudentreprenörer där förutsättningar för detta finns. Dessa organisationer har också en central roll när det gäller att utveckla regionens profil på turismområdet. I de regionala tillväxtavtalen finns på många håll tillgångar som kan aktiveras, stimuleras och utvecklas inom turismens område.

9.4 Konkurrens på lika villkor

En kommun ska inte engagera sig i sådana aktiviteter som privata företag kan sköta lika bra. Kommunala anläggningar sågs förut som sysselsättningsräddare, nu betraktar de privata näringsidkarna dem som illojala konkurrenter. Neutrala marknadsekonomiska villkor skall gälla även inom turistnäringen. Det kommunala engagemanget på turismens område skapar svårigheter för såväl etablerade företag som för företag som vill komma in på marknaden. Det är fel om den kommunala turistverksamhetens uppbyggnad finansieras med skattemedel och den fortsatta driften sker med kommunala driftsbidrag. Detta ger en annan kostnadsbild än för de privata aktörerna.

När en kommun ger bidrag eller fördelaktiga lån till en av företagarna på orten eller ett kommunägt bolag förfogar över strategiskt viktiga resurser som man inte låter konkurrerande aktörer utnyttja på samma villkor, snedvrider man konkurrensen. Det är till exempel inte ovanligt att kommunerna satsar på guideverksamhet under sommarhalvåret, driver sommarcaféer eller hyr ut kanoter. Inga sysselsättningsaspekter får vara alibi för att sådan konkurrenssnedvridande kommunal näringsverksamhet bedrivs om det finns risk att privata aktörer slås ut.

Ett annat problem är att det kan vara svårt för företagaren att hävda sig mot kommunen i de fall tvister uppstår. Kristdemokraterna anser att kommunallagen måste ändras så att företag ges bättre möjligheter att överklaga beslut och möjlighet att i domstol pröva kommunalt stöd.

9.5 Förbättrad arbetsrätt

De arbetsrättsliga reglerna måste anpassas till de särskilda krav som finns inom turistnäringen. En god turistservice kräver bemanning i princip dygnet runt. Turistnäringen är också i hög grad säsongsbetonad, varför särskilda anställningsregler kan krävas. Det är idag svårt att gå mellan olika anställningsformer. Exempelvis är det svårt för en person som arbetar som anställd under del av året, för att under turistsäsongen verka som egen företagare. Regelverket behöver ändras för att det ska bli möjligt. Flexiblare arbetstider ger ökade möjligheter till varaktiga anställningar och ökad produktivitet.

9.6 Förenkling av regelverket

Många regler och bestämmelser kan vara välmotiverade, men det finns alltför många exempel där systemet, som är till för att skydda och hjälpa, i stället stjälper företagen. Det lilla företaget kan inte på samma sätt som storföretagen hålla speciell kompetens för administrativa uppgifter. De rigida bestämmelserna innebär höga tillsynskostnader för alla företagare och då också turistföretagen.

Krångliga och till synes onödiga regler får inte stjälpa företagandet. Det finns ett antal regler som bör förbättras och förenklas. Småföretagsdelegationen lade1998 fram 81 konkreta förslag till regelförenklingar på regeringens bord för tre år sedan. Regeringen har dock varit väldigt passiv och väldigt lite har skett på området. Kristdemokraterna kräver att företagens kostnader för att administrera regelverket ska minskas med 15 procent under innevarande mandatperiod.

En stor del av lagstiftningen kring livsmedel och hälsoskydd utgår från företag som är knutna till byggnader och fasta inventarier. De turistföretag som är baserade på upplevelser i skog och mark stöter ofta på problem eftersom fasta byggnader ofta saknas. Det lilla turistföretaget har inte de resurser som reglerna är utformade för. Detta hämmar turistnäringens fortsatta tillväxt. För att inte hindra det lilla turistföretaget att bedriva sin verksamhet krävs flexibla regler. Det är orimligt att samma lagstiftning gäller för samtliga företag oavsett inriktning, lokalisering och storlek.

9.7 Samordna myndighetskontrollen och minska avgifterna

Myndigheterna ska fokusera på syftet med en regel. Ett tillsynsuppdrag bör inte inskränka sig bara till myndighetsutövning utan också uppfylla en viktig servicefunktion.

Idag måste ofta turistföretagen betala dubbla avgifter för myndighetskontroll. Vid kontroller av exempelvis kylanläggningar krävs att ett auktoriserat företag utför besiktningen. Efter denna kontroll sker en ytterligare kontroll av den ansvariga myndigheten. Turistföretagen betalar båda kontrollerna.

Ett system utformat på ett liknande sätt som kontrollen inom bilbesiktningen där myndigheten bara ackrediterar och granskar besiktningsföretaget skulle vara mycket smidigare för de små företagen. Är kontrollen utförd av en certifierad besiktningsman ska kvaliteten på besiktningen vara garanterad. Myndigheten kontrollerar alltså endast reparationsfirman och inte turistföretaget.

Vid nyetableringar är ofta många myndigheter inblandade vilket förhalar företagsstarten. Lagstiftningen inom olika sektorer kommer också ibland i konflikt med varandra vilket går ut över företagaren. Kristdemokraterna menar att det krävs en bättre samordning mellan de olika myndigheterna. En samlokalisering av alla statliga myndigheter bör eftersträvas på regional nivå. Då kan regionala behov stödjas och samordnas. Myndigheterna bör minimera kontrollen av anläggningar som fungerat utan anmärkning under en längre tid och i stället fokusera resurserna på de anläggningar som har problem.

Myndigheterna bör ocksååläggas att inom en viss tid meddela företagaren om tillstånd ges eller inte. I de fall där olika myndigheter ställer motstridiga krav ska detta hanteras mellan myndigheterna utan att dra in företagaren.

Kristdemokraterna föreslår att särskilda så kallade företagshandläggare ska svara för samordning av tillstånd för en viss bransch, till exempel hotell och restaurang, småskalig och naturnära turism, evenemang osv. Det borde vara möjligt med ett interkommunalt samarbete så att flera kommuner kan nyttja den specialkompetens inom en bransch som byggts upp i en kommun.

9.8 Ge svenska entreprenörer en bra start

På grund av den av Socialdemokraterna förda regeringspolitiken ökar arbetslösheten dag för dag. För en del av dem som blir arbetslösa är eget företagande ett alternativ. Det är dock ett stort steg att "starta eget" och det är inte alltid så lätt att få finansiering.

I Danmark finns sedan 1965 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett så kallat etableringskonto är insättningarna avdragsgilla och möjliga upp till 40 procent av nettolönen. Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar i ett nystartat företag, efterbeskattas kontohavaren och får dessutom betala en ränta för den tid som pengarna varit obeskattade. Avdrag för insättningar på kontot kan göras upp till fyra år efter etableringsåret, men begränsat till 40 procent av löneintäkten eller vinsten vid egen verksamhet.

Mellan 550 och 800 danskar har årligen de senaste fyra åren valt att göra insättningar på ett etableringskonto. Många nya företag har startats, och kommer att startas, tack vare etableringskontot. Kristdemokraterna vill införa etableringskonto också i Sverige.

Kristdemokraterna vill också införa en möjlighet att göra avdrag för satsningar som görs i andras företag, ett så kallat riskkapitalavdrag. Konkret innebär förslaget att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet till skattereduktion för investeringar upp till 100 000 kronor per år. Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag.

9.9 Turistmomsen

Den så kallade Skattebasutredningen ser över hela det svenska momssystemet. I dag finns på flera områden avvikelser från den normala momssatsen på 25 procent. En enhetlig momssats på 22 procent har föreslagits men det skulle innebära en rejäl höjning av momsen för verksamheter inom turistbranschen. På logi är momssatsen i dag tolv procent, på transporter sex procent och på liftverksamhet tolv procent. Om satsningarna på marknadsföring av Sverige ska fåönskvärd effekt måste Sverige även fortsättningsvis vara ett attraktivt turistland. Det innebär att priserna för turister inte får vara avskräckande, vilket en momshöjning skulle vara.

9.10 Anpassa resegarantilagen också för de små företagen

Resegarantilagens syfte är att ge konsumenter ett skydd mot förluster. Resegarantilagen är bra för konsumenterna men bekymmersam för mindre företag som den idag är utformad. Småföretagen får ofta ta lån för att finansiera garantin och det är ofta oförmånliga villkor som i sin tur innebär stora risker för småföretagaren. I vissa andra länder förekommer det fondlösningar som visat sig fungera bra. I föregående riksmötes betänkande utgick utskottet från att regeringen skulle utvärdera den nu aktuella situationen med resegarantin. En utredning om resegarantisystemet bör snarast tillsättas. I utredningen bör särskilt de mindre företagens situation beaktas.

9.11 Förbättra infrastrukturen i Sverige

Bra kommunikationer är en förutsättning för att små företag ska kunna transportera sina produkter och för att människor ska kunna resa effektivt oavsett var i landet företaget finns. Socialdemokraterna har sedan länge underlåtit att satsa på infrastrukturen med resultatet att trafikinfarkt råder i de större städerna och att många vägar i glesbygden inte längre är farbara. Kristdemokraternas satsningar på sänkt diesel- och bensinskatt, 30 respektive 15 öre per liter plus moms, gynnar företagande i glesbygd.

En väl fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för turismen på landsbygden. Exempelvis spelar priser på flyg- och tågresor en avgörande roll om perifera resmål ska få underlag för en på sikt lönsam turistnäring. Fjällturismen har under de senaste femton åren dragit sig söder ut. Alltfler söker sig till Dalarna, Jämtland och Härjedalen medan Västerbotten och Norrbotten tappar fjällturister.

Ett exempel på hur turismen som näringssektor idag missgynnas är Rikstrafikens beräkningar av stöd till olika flygplatser. I underlaget för stöden räknas turister helt enkelt bort från underlaget, vilket slår väldigt hårt mot små flygplatser som har en stor andel turister bland sina resenärer. Kristdemokraterna kräver att frågan om beräkningen av stödet till olika flygplatser utreds och att ett rättvist system urformas.

Vägarnas standard betyder mycket för de små turistanläggningarna som ligger vid sidan av de stora vägarna. De nedskärningar som gjorts på anslagen till vägunderhåll under en rad av år har försämrat framkomligheten. Anslagen till de enskilda vägarna måste värnas.

Kristdemokraterna anslår de närmaste tre åren 1,7 miljarder kronor mer än regeringen till infrastrukturen, varav 800 miljoner kronor ska gå till vägunderhåll.

9.12 Mål för turistpolitiken

Den svenska turistpolitiken bör bli mer målinriktad. Därför behövs ett kvantitativt mätbart mål för statens satsningar på Sverige som turistland. Regeringen bör snarast formulera ett långsiktigt mål för hela den svenska turistpolitiken. Ett mål som skulle vara lämpligt att arbeta för är att öka den utländska turismen i Sverige till samma nivå som svenskars turism utomlands. Idag görs 12,4 miljoner svenska resor med övernattning utomlands. Till Sverige kommer 7,4 miljoner besökare på resor som inkluderar övernattning. ¹¹

Målet skulle alltså till exempel kunna vara att öka den utländska turismen i Sverige från 7,4 miljoner resor som inkluderar övernattning till 12,4 miljoner resor. Satsas 100 miljoner kronor mer per år på marknadsföring av Sverige utomlands - kombinerat med bättre villkor för företagandet och ett gott samarbete mellan staten och näringslivet - skulle vi på 10-15 års sikt kunna få en svensk glesbygd som inte i samma utsträckning som nu är beroende av statliga bidrag, cirka 20 000 nya arbetstillfällen inom turistnäringen och upp emot 15 miljarder kronor i ökade intäkter till staten.

[1]

Underlaget till detta kapitel är framtaget av Riksdagens utredningstjänst, RUT.

[2]

SOU 2004:17 finns på webbplatsen http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/44/74/a603e9a4.pdf . Bilagorna finns på webbplatsen http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/44/74/ee29e783.pdf .

[3]

SOU 2004:17, s. 34-35.

[4]

Uppgifterna är hämtade från Svensk Turisms hemsida: www.svenskturism.se

[5]

Aftonbladet, 2004-07-26

[6]

Göteborgs-Posten 2004-07-28

[7]

Med Norden avses vanligen Danmark (inkl. Färöarna och Grönland), Finland (inkl. Åland), Island, Norge och Sverige. Det har dock inte alltid varit möjligt att få fram siffror för hela Norden. De länder som statistiken avser har genomgående angetts.

[8]

Rapporten återfinns på Turistdelegationens webbplats http://www.tourist.se/ .

[9]

Turistdelegationen, "Fakta om svensk turism 2004", s. 5.

[10]

Låt inte Sverige bli världens bäst bevarade hemlighet, www.svenskturism.se (svensk Turism AB)

[11]

Avser 2003, Fakta om svensk turism (Turistdelegationen).

Stockholm den 4 oktober 2004
Mikael Oscarsson (kd)
Mats Odell (kd)	Lars Lindén (kd)
Stefan Attefall (kd)	Maria Larsson (kd)
Annelie Enochson (kd)	Per Landgren (kd)
Lars Gustafsson (kd)

Turistnäringen

1 Sammanfattning

1.1 Turismen är viktig för Sverige!