Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att forskning måste initieras om sambanden mellan pris, kvalitet, service, mångfald, inträdeshinder, innovationer och konkurrens.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av regelverket vad gäller möjligheten att överklaga en kommuns ställningstagande att inte tillåta ny handel.1
1 Yrkande 2 hänvisat till BoU.
Varje enskild person och familj är själv bäst rustad att fatta de beslut som rör henne och hennes närmaste. Att begränsa familjers och enskildas valmöjligheter är detsamma som att ta ifrån dem den beslutsrätt som rätteligen tillhör dem. De höga skatterna på förvärvsarbete i Sverige gör att många inte får sin privatekonomi att gå ihop trots att man arbetar heltid.
För många går hushållsekonomin ihop först när man får bidrag. Bidragsberoende kan skada människors självbild. Man upplever vanmakt och frustration när man inte kan komma tillrätta med sin egen ekonomi trots att man arbetar för fullt. Paradoxalt nog tjänar alla heltidsarbetande människor egentligen gott och väl ihop tillräckligt för att klara sitt uppehälle på egen hand. Men den dolda skatten, det vill säga arbetsgivaravgifterna och inkomstskatter reducerar människors faktiska inkomst med mer än 60 procent.
En internationell jämförelse visar också att svenska hushåll har betydligt lägre köpkraft än hushåll i en rad andra länder. De svenska priserna på livsmedel är högre än i många andra europeiska länder.
Det svenska konkurrensverket anser att de svenska livsmedelspriserna är för höga även när momsen på mat, vilken är tolv procent, räknats bort. Man uppger i sin rapport i juni 2004 (Konsumenterna, matpriserna och konkurrensen) att det är fullt möjligt att pressa ner priserna på livsmedel med fem procent genom förbättrad konkurrens.
För en genomsnittlig svensk barnfamilj skulle "tyska" matpriser innebära en besparing med inte mindre än 6 700 kronor per år. (Källa: Konkurrensverket)
Svenska matpriser ligger 24 procent över EU-snittet. (Källa: Konkurrensverket)
Barnmat, soppor, bröd, mjöl, drycker och sötsaker kostar mer än 30 procent mer i Sverige jämfört med EU-snittet.
Under 1990-talet och början av 2000-talet har den utländska etableringen äntligen om än motvilligt börjat ta fart i Sverige. Detta har fått en positiv inverkan på prisvariationen i stort. Det finns numera kedjor som Lidl och Netto med utpräglade lågprisstrategier.
Enligt Konkurrensverket har etableringen av lågpriskedjorna emellertid inte fått närliggande butiker att sänka sina priser. Däremot har man konstaterat ett statistiskt samband mellan låg prisnivå och de områden där Lidl och Netto etablerat sig. Den enda rimliga slutsatsen man kan dra av detta är att konkurrensen redan från början fungerar i de områden som Lidl och Netto lyckats etablera sig. Kommuner som är öppna för etablering har en lägre prisnivå.
Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ en rad förslag på hur inkomstskatten för framför allt låginkomsttagare och barnfamiljer skulle kunna sänkas. Men vi anser också att konkurrensen i livsmedelsbranschen kan och bör förbättras. Konkurrensverkets siffror tyder på att potentialen är stor och att besparingarna för en genomsnittlig barnfamilj är betydande.
Konkurrensen måste förbättras på livsmedelsområdet. Kommuners ageranden stoppar ibland nyetableringar, längre eller kortare tid. Det är oacceptabelt. Plan- och bygglagen får inte brukas som ett hinder för nyetabering.
Planprocessen måste ta kortare tid.
Aktörerna måste få bättre möjligheter att överklaga en kommuns ställningstagande att inte tillåta ny handel.
Kommunerna måste ägna större uppmärksamhet och utveckla nya metoder för analys av hur tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen påverkar den lokala konkurrensen och prisläget i kommunen.
Att övertyga kommunala tjänstemän och politiker om att ändra i en detaljplan är idag det enskilt största hindret för etableringar av nya livsmedelsbutiker. Det måste därför bli möjligt att ansöka om ändring i detaljplanerna så att kommunerna också blir skyldiga att utreda förslag från näringsidkare till skillnad från idag. Enligt nuvarande ordning kan kommuner utan motivering helt låta bli att behandla en förfrågan. Att ge sig in i ett projekt kan därför vara både kostsamt, tidskrävande och ha en osäker utgång.
Samtidigt som utländska livsmedelskedjor etablerar sig i Sverige och befintliga svenska kedjor satsar och bygger nytt måste alternativa försäljningsmetoder också få möjlighet att utvecklas som komplement till traditionell livsmedelshandel.
Stimulera kompletterande handel, såsom torghandel, specialbutiker, automathandel och gårdsförsäljning. I det sammanhanget är det viktigt att kommunerna ser över sina markhyror, avgiftsstrukturer för livsmedelstillsyn och eliminerar alla tänkbara hinder för torghandel.
Även om den lokala konkurrensen till uteslutande del är en kommunal fråga så måste den svenska regeringen ta ett ansvar för att de svenska livsmedelspriserna är så höga. Det krävs forskning och jämförande analyser med andra länder som fokuserar på olika samband som har betydelse för livsmedelspriserna, till exempel sambandet mellan pris och konkurrens. För detta arbete krävs utvecklade metoder som även kan användas i internationella jämförelser.
Regeringen måste initiera forskning om sambanden mellan pris, kvalitet, service, mångfald, inträdeshinder, innovationer och konkurrens.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Mikael Oscarsson (kd) |
|
|
Maria Larsson (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Lars Lindén (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Per Landgren (kd) |
|
Lars Gustafsson (kd) |