Motion till riksdagen
2004/05:N410
av Maria Larsson m.fl. (kd)

Utgiftsområde 21 Energi


1 Sammanfattning

Tillgång till energi är en förutsättning för utveckling, tillväxt och välstånd. Det handlar om att tillförsäkra landet säkra elleveranser till rimliga priser och med en miljömässigt hållbar energipolitik som grund. De flesta energislag har negativa effekter på miljön. Energipolitik kan därför inte ses isolerat från ekonomi och miljö.

Sedan folkomröstningen om kärnkraft 1980 har det nu snart gått 25 år.

Förutsättningarna för energipolitiken har drastiskt förändrats. Avregleringen av energimarknaderna, tydligheten av en framväxande risk med växthusgaser samt ökat säkerhetstänkande kring kärnkraft och en skönjbar lösning på dess avfallsproblematik är nya omständigheter sedan 1980. Energiförsörjningen ska tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.

Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet först när den kan ersättas med förnybar energi. Mångfald bör eftersträvas, och investeringar i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk, solenergi och småskalig vattenkraft bör stödjas. Det behövs ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov.

Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft ska begränsas och välfärd och sysselsättning drabbas. Systemet ska vara långsiktigt och utformas så att miljöbelastningen minimeras och att tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden säkerställs.

Kristdemokraterna är för en fri energimarknad som leder till ökad konkurrens och därmed till lägre priser. Uppföljningar av avregleringarna behöver göras. Den övervakande myndigheten bör ges bättre verktyg för att kunna vidta åtgärder mot de företag som inte följer gällande lagar och förordningar.

Kristdemokraterna anser det självklart att Sveriges regering måste ha ett europeiskt perspektiv på energipolitiken. Vi redovisar i denna motion ett antal frågeställningar och perspektiv som borde tjäna till vägledning för regeringens arbete. Sverige ska med sina goda förutsättningar sträva efter att bli nettoexportör av el till Europa.

Kristdemokraterna anser att regeringen saknar en aktiv och långsiktig energipolitik. Regeringens energipolitik präglas istället av en kortsiktighet som missgynnar såväl konsumenter och producenter som svensk basindustri. Kristdemokraterna har föreslagit att en energipakt för miljö och tillväxt ska formas. Den ska vara politiskt bred för att skapa de långsiktiga och stabila villkor som energibranschen och hushållen så väl behöver.

För att komma till rätta med den stora elkonsumtionen för uppvärmning av bostäder och lokaler föreslår vi ett investeringsbidrag till bostadsägare som byter bort direktverkande eluppvärmning mot ett annat värmesystem. Kristdemokraterna föreslår också resursförstärkning för att främja forskning om vätgas och solcellsbaserad energi.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 3

3 Förslag till riksdagsbeslut 5

4 Inledning 7

5 Den nuvarande energiförsörjningen 7

5.1 Energiåret 2003 7

5.2 Energiåret 2004 7

5.3 Ökad sårbarhet i elsystemet 9

5.4 Ökad energiförbrukning 9

5.5 Regeringens ryckiga kärnkraftspolitik 10

5.6 Elcertifikat 10

5.7 Utsläppsrätter 12

5.8 Regeringens gröna skatteväxling 13

5.9 Energipriser och energiskatter 14

5.10 Regeringen tror att fler mätningar löser problemen 14

6 Kristdemokraternas energipolitik 15

6.1 Kärnkraft 16

6.1.1 Förhållandena 2004 är inte som 1980 18

6.1.2 Tankeförbudsparagrafen 18

6.2 Naturgas 19

6.3 Torv 19

6.4 Biobränslen 20

6.5 Vindkraft 20

6.6 Avregleringar för att stimulera utbyggnad 21

6.7 Vattenkraft 21

6.8 Solcellsel och vätgasbaserad energi 22

6.9 Kraftvärme 23

6.10 Bioenergikombinat 24

6.11 Fjärrvärme 24

6.12 Geotermisk energi 25

6.13 Den småskaliga elproduktionen 25

7 Energisparåtgärder 26

7.1 Elvärme 26

7.1.1 Investeringsbidrag för byte från direktverkande

eluppvärmning 26

7.2 En avreglerad elmarknad 27

7.2.1 Nätavgifterna 27

7.2.2 Energimyndigheten och naturgasmarknaden 28

8 Växthuseffekten och klimatfrågorna 28

9 Energifrågan i Europa 29

9.1 Europa klarar inte utsläppsmålen 29

9.2 EU integrerar energimarknaderna 31

9.3 Sveriges roll i Europas energisystem 32

9.4 Regeringen måste sluta tänka svenskt på energipolitikens

område 33

9.5 Energibesparingar viktig strategi för att minska

klimatutsläppen 34

10 Övriga frågor 35

10.1 Miljöavgift på importerad kolkraft 35

10.2 Elbrist 35

10.2.1 Överföringsbrister 35

10.2.2 Effektivare kraftöverföring 36

10.3 Utveckling mot större företag 36

11 Anslagen 37

11.1 Nytt anslag: FoU Solcells- och vätgasbaserade system 37

11.2 Nytt anslag: Stöd till bostadsägare som vill sluta att värma

upp sin bostad med direktverkande el 37

11.3 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 37

11.4 35:2 Insatser för effektivare energianvändning 37

11.5 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion 38

11.6 35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 38

11.7 35:5 Energiforskning 38

11.8 35:6 Energipolitiskt motiverade klimatinsatser 39

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för energipolitiken.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energipolitiska insatser på klimatområdet, såväl nationella som internationella.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i prövningen av villkoren inför stängningen av Barsebäcks andra reaktor också skall ingå en ekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys och en samhällsekonomisk analys.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om effektskatten.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med miljöavgift.1

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet och hög elproduktion premieras.1

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör vidta erforderliga åtgärder för att tillse att elbrist inte uppstår.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller regelverkets krav vid byte av elleverantör bör införas.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs att Energimyndighetens handläggningstider för koncessionsärenden måste kortas.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inhemska förnybara energikällor.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energiforskning och energiteknisk utveckling.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt.1

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrens inom fjärrvärmesektorn.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet.1

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.1

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förkorta handläggningstiderna för koncessionsärenden på Energimyndigheten.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU bör satsa på att främja omställningen till förnybara bränslen.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten för en ökad driftssäkerhet och minskade strömavbrott.

  19. Riksdagen beslutar upphäva 6 § kärntekniklagen (1984:3).

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja den övre gränsen för när elproducerande vindkraftverk får erhålla s.k. miljöbonus.1

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa eller kraftigt höja den övre gränsen för när producenter kan konsumera egenproducerad el utan elskatt.1

  22. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2005 anvisa anslagen under utgiftsområde 21 Energi med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2005 enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag,

tusental kronor

Anslagsändring,

tusental kronor

35:1 Statens energimyndighet:

Förvaltningskostnader

-25 000

35:2 Insatser för effektivare

energianvändning

166 000

-50 000

35:3 Teknikupphandling och

marknadsintroduktion

85 000

-20 000

35:4 Stöd för marknadsintroduktion

av vindkraft

100 000

-30 000

35:5 Energiforskning

440 000

-25 000

35:6 Energipolitiskt motiverade

klimatinsatser

20 000

-20 000

Nytt anslag: Stöd för villaägare att

byta bort direktverkande el

0

65 000

Nytt anslag: Solcells- och vätgasenergiforskning

0

50 000

Summa totalt för utgiftsområdet

1 396 453

-55 000

1 Yrkandena 4-6, 12, 14, 15, 20 och 21 hänvisade till SkU.

4 Inledning

Tillgång till energi är en förutsättning för utveckling, tillväxt och välstånd. Den goda tillgången till vattenkraft bidrog i högsta grad till den industriella utveckling som lade grunden för den svenska välfärden. Men de flesta energislag har en negativ påverkan på miljön. Energipolitik måste därför gå hand i hand med både ekonomi och miljö för att en hållbar utveckling ska kunna nås.

Begreppet hållbar utveckling, definieras ofta som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Genom att betona generationsperspektivet, återspeglar denna definition mycket väl en av de principer som är grundläggande för Kristdemokraternas förhållningssätt till miljön, det vi kallar förvaltarskapsprincipen. Det ger oss människor ett speciellt ansvar, vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.

Förvaltarskapet gäller både de egna personliga resurserna och de materiella värdena: miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete till kommande generationer.

5 Den nuvarande energiförsörjningen

5.1 Energiåret 2003

Enligt Energimyndighetens statistik uppgick energitillförseln i Sverige till 627 TWh år 2003. Medeltemperaturen var förra året fyra procent högre än normalt. Detta kan anses ha en dämpande effekt på efterfrågan på energi dååtskilligt av det som efterfrågas används till uppvärmning av lokaler och bostäder. Elproduktionen uppgick förra året till 132,3 TWh.

5.2 Energiåret 2004

Enligt motsvarande statistik förväntas energianvändningen i år öka något till 641 TWh. Medeltemperaturen förväntas även år 2004 bli högre än normalt men något lägre än 2003. I år förväntas den totala produktionen av el uppgå till 141,3 TWh.

Enligt Energimyndighetens prognoser förväntas den totala tillförseln av energi bli 650 respektive 661 TWh under 2005 respektive 2006. Elproduktionen beräknas öka under kommande år till 144,4 TWh och 146,5 TWh under 2005 och 2006.

Som diagram 1 visar har den svenska energiförsörjningen försämrats det senaste året. Det finns en rad förklaringar till detta men den helt dominerande förklaringen är att vattenkraften inte haft möjlighet att producera så mycket el som tidigare. Detta har till stor del berott på att vattenmagasinen haft för låg vattennivå långa perioder. Kraftvärmen har under 2002-2003 sett en markant tillväxt på 49 procent medan kärnkraft och vindkraft stått relativt stilla. Ett positivt exportnetto 2001-2002 har förbytts till att vi från sommaren 2002 till sommaren 2004 nettoimporterade 7,8 TWh. Konsumtionen har ökat något det senaste året jämfört med det närmaste föregående året.

Diagram 1. Energitillförsel i Sverige 2003-2006 TWh 1

Image: N410_5-1.jpg

Diagram 2. Sveriges elförsörjning 2003-2006 TWh 2

Image: N410_5-2.jpg

5.3 Ökad sårbarhet i elsystemet

Till skillnad från vad många tror är Sverige sårbart för strömavbrott. De har förekommit vid flera tillfällen de senaste 20 åren. Vid varje tillfälle kostar avbrotten åtskilliga tiotals miljoner och ibland hundratals miljoner kronor.

I december 1983 drabbades Sverige av det största strömavbrottet dittills. Orsaken var en brand i en transformator vid Enköping. Hela södra Sverige och delar av Norrland blev strömlöst. I augusti 1992 blev tusentals människor fast i tunnelbanevagnar och hissar i Stockholm efter ett strömavbrott mitt under vattenfestivalen. I november 1995 blev över 100 000 göteborgare utan ström efter ett snöoväder. I december 1999 är som mest 100 000 människor utan ström efter en kraftig storm i Sydsverige. På grund av tung blötsnööver Svealand och Götaland blev ungefär 70 000 elabonnenter utan ström i Västsverige 2001. I Stockholm blev 50 000 människor utan ström 2002 efter en tunnelbrand i Akalla i nordvästra Stockholm. Elektronikindustrierna i Kista drabbas hårt. Den genomsnittliga avbrottstiden åren 1998-2001 var för en elkund på landsbygden 203 minuter per år och kund.

Det senaste större strömavbrottet var den 23 september 2003 när stamnätet i hela södra Sverige slogs ut. Flera miljoner människor i både Sverige och Danmark blev utan ström under några eftermiddagstimmar. Arbetsplatser tystnade, tågen stannade, datorer slocknade. På Kristdemokraternas begäran höll näringsutskottet en hearing för att analysera problemet. Svenska kraftnät menade att det behövs ombyggda ställverk och förstärkta stamnät, särskilt i södra Sverige. Man genomför nu en tillfällig lösning som man hoppas ska fungera under en övergångsperiod.

Varje stort strömavbrott är kostsamt för samhället. De riskerar också tryggheten i sjukvård och andra viktiga institutioner. Regeringen måste ta ett större ansvar för de elavbrott som sker. Det är mänskligt att fel inträffar, men det måste finnas system som täcker upp även för misstag. De senaste tio åren visar oss med all önskvärd tydlighet att säkerheten i elsystemet måste förbättras.

Att så mycket ström måste ledas på osäkra ledningar från norra Sverige till södra Sverige har i grunden med regeringens felaktiga energipolitik att göra. På grund av oklara spelregler har naturgaskraft inte byggts i den omfattning som varit möjlig. Kärnkraften läggs ner där den som mest behövs.

Kristdemokraterna anser att regeringen måste utreda driftssäkerheten i elsystemet och återkomma till riksdagen med förslag på hur det ska förbättras.

5.4 Ökad energiförbrukning

Sedan 1970-talet har energianvändningen ökat markant i Sverige. Framförallt är det transportsektorns energianvändning som har ökat. Dock har ökningstakten avtagit och de senaste åren har temperaturvariationerna tydligt påverkat energianvändningens storlek Sedan början av 1970-talet har elanvändningen ökat med i genomsnitt 3 procent per år. Ökningen var kraftig under 1970-talet, därefter har ökningstakten dämpats. Under perioden 1990-2000 steg den faktiska elanvändningen med 4,8 procent totalt.

5.5 Regeringens ryckiga kärnkraftspolitik

I enlighet med 1997 års energipolitiska beslut ska de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck avvecklas. Dessutom ingick i beslutet ett omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare energianvändning och användning av förnybara energislag.

Den första reaktorn, Barsebäck 1, togs ur drift den 30 november 1999. Den andra reaktorn skulle enligt regeringens tidigare bedömning stängas senast före utgången av år 2003, under förutsättning att bortfallet av produktion kan kompenseras genom minskad elanvändning och ökad tillförsel av ny elproduktion. En förnyad prövning av om villkoren är uppfyllda gjordes av riksdagen hösten 2001. Vare sig regeringen eller riksdagen fann att villkoren var uppfyllda. När riksdagen på nytt prövade frågan våren 2003 beslutades att Barsebäck 2 skulle inbegripas i de övriga förhandlingarna om kärnkraftens avveckling som rör övriga reaktorer. Generaldirektören för Banverket Bo Bylund har utsetts av regeringen att förhandla om kärnkraftens framtid med ägarna till de svenska kärnkraftverken. Förhandlingarna ska lägga grunden till ett avtal om under vilka villkor hälften av Sveriges elproduktionskapacitet ska bedrivas.

Regeringen har tidigare krävt att Bylund skulle leverera förslag till åtgärder innan halvårsskiftet 2004. När detta inte skedde stod det klart att förhandlingarna mellan regeringen och kraftindustrin inofficiellt brutit samman. Regeringen ger i budgetpropositionen besked om att man inte kommer att stänga någon reaktor utan att tillfråga riksdagen. Det är positivt.

Kristdemokraterna anser att kärnkraften ska fasas ut, men först när den ersätts med alternativ som inte försämrar miljön. Något sådant alternativ som sparar miljön men inte riskerar vår basindustri existerar inte idag. Att föra förhandlingar med kärnkraftsindustrin om en nedläggning av fungerande kärnkraftverk har hittills visat sig vara helt fruktlöst. Regeringen borde befria Bo Bylund från sitt uppdrag och istället skapa förutsättningar för en bred politisk uppgörelse om kärnkraften.

5.6 Elcertifikat

Riksdagen beslutade våren 2003 i enlighet med regeringens proposition 2002/03:40 Elcertifikat för att främja förnybara energikällor att införa ett system med elcertifikat i Sverige. Energikonsumenter är nu ålagda att årligen köpa in ett visst antal elcertifikat i förhållande till hur stor konsumtionen är. Andelen certifikat som åläggs konsumenten ökar för varje år och den som inte uppnår detta åläggs att betala vite. Certifikaten säljs av dem som anses vara miljövänliga elproducenter. Kristdemokraterna ansåg att riksdagen borde ha avslagit regeringens proposition. Förslaget är mycket krångligt för dem det berör.

Istället yrkade Kristdemokraterna på att låta tillsätta en utredning om hur ett fastprissystem för förnybar energi skulle kunna införas. Kristdemokraterna anser att systemet med elcertifikat inte har en möjlighet att uppfylla de miljömål som Sverige enligt EG-direktiv ska uppfylla. Modellen riskerar att slå ut mindre elproducenter samt hindra nyinvesteringar i förnybar energi som för stunden inte är kostnadseffektiv.

Kristdemokraterna anser att det var orimligt att elcertifikatssystemet helt skulle betalas av konsumenten på kort sikt. Enligt regeringen ska 8,1 procent av elkonsumtionen vara elcertifierad redan år 2004. Förutom administrationskostnaden för varje elkonsument tillkommer kostnaden för certifikaten.

Kristdemokraterna varnade redan vid införandet att detta skulle bli dyrbart för den vanlige elkonsumenten. För ett hushåll som använder 20 000 kWh är årskostnaden 725 kronor. (Habo Energi)

Kristdemokraterna har fått rätt i sin analys om krångligheten i systemet och att det inte är det bästa alternativet för miljön. Enligt en rapport från Energimyndigheten går en halv miljard av de totalt 1,3 miljarder kronorna som svenska hushåll nu betalar för certifikaten till att administrera certifikaten och till moms. Elen blir alltså inte särskilt mycket grönare. De "gröna" elcertifikaten stänger också effektivt dörren för nya förnybara energikällor som ännu befinner sig på utvecklingsstadiet. De just nu billigaste förnybara energiproducenterna tar hem spelet helt. Redan lönsamma företag som producerar el i interna kraftvärmesystem blir stora vinnare av elkonsumenternas inbetalda pengar. Detta ligger inte i samhällets intresse.

Hittills har elcertifikaten till stor del gått till el som producerats i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Certifikaten skapar därmed en likriktning bland de förnybara energikällorna som är osund. Av de 395 700 certifikat som hittills beviljats är inte mindre än 314 900 stycken biobränsle, 74 100 stycken vattenkraft och 6 700 stycken vindkraft.

Elcertifikaten kan dessutom ifrågasättas ur skatterättslig synpunkt. Enligt 8 kap 3 § regeringsformen skall föreskrifter om skatt meddelas genom lag. Riksdagen kan inte lämna över till annan att besluta föreskrifter om skatt. Trots det har riksdagen nu överlåtit till elleverantörer att bestämma hur mycket var och en ska betala. Kvotpliktsavgiften skiljer sig inte från energiskatt i övrigt. En sådan delegation strider därför mot regeringsformen. Elcertifikat på elräkningar är juridiskt tveksamma.

Systemet med elcertifikat var redan från början ett plottrigt och ogenomtänkt system. Undantag gjordes för en rad branscher som man annars ansåg skulle drabbas alltför hårt. Sedan dess har fler branscher hört av sig med uppvaktningar till näringsutskottet. Det är tydligt att undantagen från början gjordes på mycket godtyckliga grunder av regeringen med samarbetspartier. Man sjösatte ett system som inte var sjödugligt.

Vissa branscher har redan nu blivit krisbranscher på grund av elcertifikatssystemet. Det är olyckligt. Den översyn som ska göras av Energimyndigheten är nödvändig men dröjer, och vissa branscher behöver åtgärder omgående. Därför föreslår Kristdemokraterna att växthusnäringen och smidesbranschen omedelbart undantas.

5.7 Utsläppsrätter

I Kyoto-överenskommelsen 1997 har EU-15 åtagit sig att under perioden 2008-2012 minska CO2-utsläppen med 8 procent jämfört med 1990, omfördelat inom intervallet 21 procents minskning för Danmark och 25 procents ökning för Grekland och Portugal. Sverige fick möjlighet att öka sina utsläpp med 4 procent från 1990 års nivå men har beslutat att istället minska med 4 procent.

Det nya systemet med handel med utsläppsrätter är i grunden en god idé som arbetats fram i EU. Gott förvaltarskap är en grundläggande tanke i den kristdemokratiska ideologin. Vi är positiva till att miljön måste ha ett pris och till principen att förorenaren betalar.

Utsläppsrättigheter har fördelats mellan de 500 största energi- och industrianläggningarna för drygt de 20,2 miljoner ton som dessa släppte ut i genomsnitt under perioden 1998-2001. Handeln med utsläppsrätter inleds på prov år 2005 och ska sedan byggas ut och permanentas.

Kristdemokraterna har länge kämpat för att utsläppsrätterna skulle bli verklighet och nu inleds en försöksperiod. Men även detta projekt har den socialdemokratiska regeringen lyckats röra till. I fördelningen av utsläppsrätterna har regeringen av någon outgrundlig anledning börjat behandla kraftvärmeindustrin styvmoderligt trots att kraftvärme är effektivt energiutnyttjande. Medan industrin fått hygglig utdelning anser sig kraftsektorn mycket missgynnad. Enligt tidigare signaler skulle fördelningen ske så att effektiva anläggningar skulle främjas.

Det gör till exempel att det gaskombikraftverk, Ryaverket, som håller på att byggas i Göteborg endast tilldelas 60 procent av de förväntade utsläppen för året 2007 som beräknas bli det första året med full effekt. Resten måste alltså köpas upp, vilket givetvis ställer hela projektkalkylen på kant. Om Ryaverket hade placerats i Danmark hade tilldelningen blivit 91 procent, i Finland 100 procent och i Tyskland 124 procent under den första handelsperioden. Sveriges regering utsätter med andra ord svensk kraftvärmeindustri för en utländsk konkurrens på ojämna villkor. En utbyggnad av kraftvärmen planeras på flera håll i Sverige, men denna utbyggnad är beroende av att statsmakten ger energiföretagen stabila och rättvisa spelregler.

Vi förvånas över regeringens tvetydiga hållning till torv som ett förnybart bränsle och därmed ingående i systemet med elcertifikat, men när det gäller utsläppsrätter så exkluderas torv ur systemet. I EU-kommissionens positiva bedömning av elcertifikaten och tillstyrkandet av att införa torven i systemet (19 november 2003 underskrivet av EU:s konkurrenskommissionär Mario Monti) har man slagit fast att riksdagens beslut att införa torv i elcertifikatssystemet är förenligt med EG-fördragets konkurrens- bestämmelser och att torven dessutom har en viktig roll att fylla för att uppnå de energipolitiska målen.

I propositionen om utsläppsrätter har regeringen och dess samarbetspartier Miljöpartiet och Vänstern föreslagit att torv ska ingå i systemet med utsläppsrätter och därmed klassas på samma sätt som kol, olja och naturgas. Det går stick i stäv med beslutet att torv ska få elcertifikat. Genom utsläppspropositionen motarbetas aktivt torvens möjligheter att komplettera trädbränslen och ersätta kol och olja.

Kristdemokraterna menar att de senaste rönen från svensk och finsk forskning som visar på stora likheter mellan torv och trädbränslen skiljer sig markant från de fossila bränslena kol och olja, både vad avser produktion och användning. Kristdemokraterna anser att torv ska klassificeras som förnybart bränsle också i systemet med utsläppsrätter.

5.8 Regeringens gröna skatteväxling

Kristdemokraterna vill betona vikten av tydliga ekonomiska styrmedel som ger samhället incitament att konsumera mindre energi och minska utsläppen av miljöpåverkande ämnen. Vi ser därför behov av ett mer miljörelaterat skatte- och avgiftssystem där beskattningen på arbete sänks och beskattningen på miljöpåverkan relativt sett höjs. En sådan kombinerad höjning av skatten på miljöstörande verksamhet och sänkning av skatten på arbete kallas grön skatteväxling.

En ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan dock bli kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på till exempel energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige och att denna produktion i stället sker i andra länder med mindre miljöhänsyn. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning, så att den potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal miljöpåverkan och att reella, miljövänligare alternativ finns att tillgå. I nuläget bedömer Kristdemokraterna att det vore rimligt att vänta med ytterligare skattehöjningar på energi och miljöstörande utsläpp och i stället stimulera industrin till investeringar som ytterligare minskar de negativa miljökonsekvenserna av produktionen. Höjningar av miljörelaterade skatter bör sedan återupptas när det kan ske utan att den svenska industrin tvingas bort. Därigenom blir en skatteväxling styrande till mer miljövänliga produktionsmetoder i stället för att styra produktionen till andra länder.

Den väg som riksdagsmajoriteten slagit in på innebär att en skatteväxling sker genom att höja beskattningen av hushållen, medan industrin inte drabbas i samma utsträckning. Poängen med grön skatteväxling är emellertid att företagen ska bli mer personalintensiva och mindre resursintensiva när det gäller miljöstörande processer. Ett hushåll befinner sig dock inte i samma situation som ett företag, eftersom det inte kan välja att anställa fler och värma upp huset mindre. Många hushåll saknar de finansiella möjligheterna att investera i ett nytt uppvärmningssystem. Därför innebär en ökad beskattning av hushållen att deras kostnader ökar utan att de har möjlighet att växla mellan energianvändning och arbetskraft. Kristdemokraterna anser att hushållen i första hand ska stimuleras genom investeringsbidrag och genom att fastighetsskatten avskaffas. Fastighetsskatten innebär idag att investeringar i mer resurshushållande system för uppvärmning inte lönar sig för den boende.

Kristdemokraterna anser att den gröna skatteväxling som riksdagsmajoriteten ägnar sig åt är två partiers eftergifter till det minsta partiet i majoriteten, det vill säga Miljöpartiet. Den gröna skatteväxlingen som den nu föreslås är verklighetsfrånvänd. Den drabbar den svenska samhällsekonomin asymmetriskt. De hushåll och företag som får skattehöjningar i form av högre energiskatter och fordonsskatter kan inte alls räkna hem de ökade skattekostnaderna med motsvarande skattelättnader.

5.9 Energipriser och energiskatter

Elpriset har stigit 43 procent på fem år. Elskatten, mervärdesskatten och kostnaderna för administrationen av elcertifikaten är tillsammans strax över 40 procent av elpriset som konsumenten betalar. Idag finns det hushåll som inte har råd att betala sin elräkning. Ändå föreslås i årets budgetproposition ytterligare elskattehöjningar på 1,2 öre/kWh. Kristdemokraterna säger nej till denna höjning.

Ett nytt energiskattesystem ska vara infört från och med den 1 januari 2006. Sveriges undantag för koldioxidskatten på kraftvärme gäller endast fram till dess. Nedsättningen av energiskatter för konkurrensutsatt industri strider mot EU:s regler för statsstöd.

Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas så att inte välfärd och sysselsättning drabbas. Systemet måste EU-harmoniseras och vara långsiktigt. Det ska utformas så att vi minimerar miljöbelastningen men säkerställer tillgången till billig energi.

5.10 Regeringen tror att fler mätningar löser problemen

Under våren 2003 beslöt riksdagen i enlighet med regeringens förslag att elnätsföretagen ska vara skyldiga att mäta alla elkunders förbrukning en gång i månaden senast den 1 juli 2009. Kristdemokraterna anser att en rimligare mätfrekvens borde vara 1 gång per år för små kunder samt 4 gånger per år för kunder som förbrukar mer än 8 000 kWh. Stora elkonsumenter bör ha timvis mätning. Enligt en rapport, Individuell värmemätning i svenska flerbostadshus - en lägesrapport, skriven av Lennart Berndtsson HSB, är det i nyare byggnader mycket svårt att motivera en elmätarinvestering på 4 000-10 000 kronor. Kristdemokraterna anser att reformen som förmodas kosta 10-15 miljarder, inte efterfrågas av konsumenterna överlag. Tvärtom anser Kristdemokraterna att det måste ankomma på elleverantören att erbjuda en högre mätfrekvens åt de konsumenter som efterfrågar det. Analys av test av energisparande i Oslo och Helsingfors 1990-1993 visar att endast en procent sparades till följd av ökat antal avläsningar. Att redan idag införa ett obligatorium, utan konsekvensanlys som visar på positivt utfall av energisparande och till hög kostnad för konsumenten, kan Kristdemokraterna inte stå bakom.

6 Kristdemokraternas energipolitik

Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas. Den ryckighet som utmärkt svensk energipolitik de senaste decennierna har åstadkommit uteblivna investeringar och stor osäkerhet hos såväl elproducenter som elkonsumenter. Därför har Kristdemokraterna föreslagit en energipakt för miljö och tillväxt. En energipakt med miljön i fokus för lösningarna men där också tillgången till trygg elförsörjning till rimliga priser till hushåll och näringsliv garanteras. Långsiktiga beslut ger förutsättningar för näringslivet, också för den elberoende basindustrin, att stanna kvar i landet och trygga jobben. För detta krävs en bred politisk enighet. Det skulle kunna resultera i långsiktiga nyinvesteringar med miljöhänsyn och ekonomi. Det skulle kunna resultera i att Sverige blir nettoexportör till Europa istället för att som de senaste åren vara beroende av import av kol- och oljeeldad kraft eller kärnkraft från andra länder.

Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft ska begränsas och välfärd och sysselsättning drabbas. Systemet ska vara långsiktigt och utformas så att miljöbelastningen minimeras. Tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden ska säkerställas. Driftssäkerheten måste öka i det svenska energisystemet. Tidigare i denna motion har de större strömavbrotten de senaste 20 åren i Sverige beskrivits. Kristdemokraternas målsättning är en ökad driftssäkerhet som förhindrar strömavbrott helt.

Kristdemokraterna är för en fri elmarknad som leder till ökad konkurrens och därmed till lägre elpriser. Investeringar som leder till minskad energianvändning måste löna sig och inte föra med sig en ökad fastighetsskatt. Särskilda investeringsbidrag kan påskynda processen.

Det är viktigt att bidrag som införs i stimulerande syfte har förutsägbara regler, varar under längre tid och inte tillfälligt dras in vissa år. Regeringens ryckighet i bidragsgivning vad gäller exempelvis konvertering av eluppvärmda fastigheter för anslutning till fjärrvärme, som plötsligt drogs in mellan april 1999 och juni 2001, motverkar människors tilltro till att använda systemen. Alltför mycket av projektverksamhet som inte ger bestående förändringar i konsumtionsmönster präglar regeringens energipolitik.

Kristdemokraterna vill att långsiktighet och uthållighet ska prägla såväl energiutveckling som energiskattesystem. Målet är ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist och andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning. För att detta ska kunna vara möjligt krävs att stora satsningar görs på energiforskning och energiteknisk utveckling.

6.1 Kärnkraft

Kristdemokraterna vill på sikt avveckla kärnkraften. Men det måste ske i takt med energieffektivisering samt att förnybara energislag kan ersätta den elproduktion som kärnkraften ger. 1997 års energipolitiska beslut startade ett omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare energianvändning och användning av förnybara energislag. Programmet har ännu inte lett till nämnvärt resultat.

Kristdemokraterna är starkt kritiska mot hur regeringen handlagt frågan om kärnkraftens avveckling.Beslutet om Barsebäcks nedläggning togs utan att de ekonomiska effekterna var tillräckligt kända. Avsaknaden av miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska analyser var total. En stor del av den uteblivna produktionen ersattes av import av fossilbaserad el med därtill hörande koldioxidutsläpp.

Kristdemokraterna anser att det i prövningen av villkoren inför stängningen av Barsebäcks andra reaktor också ska ingå en ekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys och en samhällsekonomisk analys. Så har icke varit fallet när riksdagen vid två tillfällen prövat frågan om stängning.

Bo Bylund fick för tvåår sedan uppdraget från regeringen att förhandla med kärnkraftsindustrin om hur kärnkraften ska fasas ut. Principen för nedläggning av de 11 kvarvarande reaktorerna är tänkt att bli densamma som i Tyskland där kraftindustrin gått med på att reaktorerna sammantaget får producera en viss mängt energi innan de stängs av. Bolagen kan sedan bestämma om de vill köra många reaktorer för fullt och därmed lägga ner fortare eller om man vill dra ut på tiden genom att stänga några av de äldre och ge moderna reaktorer en längre livslängd.

Även stängningen av Barsebäck 2 fick ingå i förhandlingsmandatet. Om förhandlingarna misslyckas blir det nedläggning på samma sätt som när man - med 1,5 års försening - stängde Barsebäck 1 i slutet av 1999. Grundläggande för den tänkta uppgörelsen är att enighet uppnås om hur lång reaktorernas livslängd är. I utgångsläget har kraftindustrin hävdat 60 år medan regeringssidan talat om 35-40 års livslängd. Även om man närmat sig varandra är gapet fortfarande stort. Skulle den kortare perioden gälla måste kärnkraften ersättas tidigare och då troligen med naturgasdrivna kraftvärmeverk av den typ som nu byggs i Göteborg (Ryaverket). Kostnaderna jämfört med om kärnreaktorerna kan användas i 60 år har beräknats till mellan 150 och 200 miljarder kronor. Det är positivt att regeringen nu i budgetpropositionen säger att ingen reaktor stängs utan att riksdagen först tillfrågas. Men nu har Bo Bylunds förhandlingsförsök slutligen havererat och den gamla nedläggningskoalitionen Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centern klargör att man nu med med lagstiftning kommer att stänga Barsebäck 2 redan nästa år. Därmed tvingas Sverige att importera kol- och oljekraft från Tyskland, Danmark och Polen samt kärnkraft från nybyggda kärnkraftverk i Finland. Det senare ska ske genom ytterligare investeringar i en kabel från Finland. Regeringens planer är i allra högsta grad ett exempel på dubbelmoral och kommer inte att få Kristdemokraternas stöd i Sveriges riksdag.

Naturgas är det bästa fossila energislaget för el och värmeproduktion. Ändåär det oerhört mycket mer koldioxid som släpps ut från naturgaskombi jämfört med kärnkraft. Ersätter man kärnkraften med naturgaskombi kommer CO2-utsläppen vid oförändrad elproduktion att öka med 35 miljoner ton per år. Det ska jämföras med att Sveriges 500 största energi- och industriföretag släpper ut drygt 20 miljoner ton. Ekvationen kommer inte att gå ihop.

Naturgaskombi är däremot långt bättre än kolkraft. Jämfört med att vi importerar el från Danmark, där utsläppen av växthusgaser från koleldade kraftverk fortfarande är mycket höga, är det fördelaktigt för miljön om vi istället producerar naturgaskombi. Ryaverket kan sägas ersätta el från kolkondenskraftverk i det europeiska systemet och på så sätt minska CO2-utsläppen i Europa.

Att bygga ut vindkraften för att ersätta kärnkraft är en god men inte realistisk tanke. En reaktor av Barsebäcks storlek (600 MW) kan ersättas av drygt 1 500 havsbaserade vindkraftverk om vardera 1 MW. Skälet är att medan kärnkraften har en tillgänglighet på 80 procent är motsvarande siffra för vindkraften 30 procent. Inte ens till havs blåser det alltid. Reservkraft måste kunna sättas in om det plötsligt blir vindstilla. Att ersätta kärnkraften med vattenkraft är inte heller möjligt om kvarvarande älvar ska skyddas.

Ovanstående beskrivning om sämre alternativ är anledningen till att Kristdemokraterna inte ser det som rimligt eller möjligt att snabbt fasa ut kärnkraften. Det är miljömässigt och ekonomiskt sämre. Fullt fungerande kärnkraft kan inte ställas av om den inte ersatts med sparande och förnybar energi till rimliga kostnader. Dit är det långt kvar särskilt som elförbrukningen ökar - sedan 1997 har den ökat med mer än 8 TWh det vill säga med lika mycket som Barsebäck 1 och 2 tillsammans producerat.

För både miljöns och ekonomins skull bör kärnkraften tills vidare behållas men naturligtvis måste man se till att våra myndigheter - främst SKI - har resurser att kontrollera säkerheten vid alla reaktorerna. Den 1 januari 2000 höjdes skatten på kärnkraft från 2,2 till 2,7 öre per kWh.

Den 1 juli 2000 förvandlades skatten till en effektskatt som tas ut månadsvis med 5 514 kronor per MW oavsett hur mycket el som produceras. Detta skedde samtidigt som motsvarande produktionsskatt på vattenkraft avskaffades. Detta trots att regeringen tidigare aviserat att också produktionsskatten på kärnkraft skulle tas bort eftersom den ledde till icke önskade effekter. Effektskatten inbringar cirka två miljarder till statskassan årligen. Ett borttagande av effektskatten är en del av förhandlingarna som Bylund för om kärnkraftsavvecklingen.

Kristdemokraterna avvisade förslaget om höjd effektskatt på kärnkraft med motivering att skatten fungerar snedvridande ur konkurrenssynpunkt. Beslutet riskerar att i förlängningen leda till att kärnkraftsproducerad el blir olönsam, vilket i nuvarande omständigheter kommer att leda till ökad import av fossilbaserad elproduktion som i sin tur ökar koldioxidutsläppen.

Kristdemokraterna anser liksom tidigare att konkurrenssnedvridande produktionsskatter bör avvecklas. En avtrappning av effektskatten bör påbörjas. När produktionsskatten på vattenkraft togs bort kompenserade staten det med en överföring till konsumtionsbeskattning. Det är en möjlig finansieringsväg för att kunna avveckla också effektskatten. Det finns dock andra möjligheter. Regeringen bör snarast lägga fram förslag som innebär att avtrappningen av effektskatten kan påbörjas.

6.1.1 Förhållandena 2004 är inte som 1980

År 1980 genomfördes en rådgivande folkomröstning om kärnkraften. Utfallet av omröstningen blev inte den vägledning för beslutsfattandet som många önskade. Skillnaderna i tolkningen av resultatet är avsevärda och resultatet används som ett argument för snart sagt varje hållning ifråga om kärnkraften. Detta har bidragit till en 20-årig politisk låsning ifråga om energipolitiken.

Energipolitiken är av mycket stor vikt för hushåll och för företag. Politiken måste vara långsiktig och förutsebar. Av det skälet är en bred politisk enighet av stor betydelse. Tyvärr är inte detta något som präglar den svenska energipolitiken.

När det nu gått nästan ett kvarts sekel kan vi konstatera att många av de som var med och genom den rådgivande folkomröstningen beslutade om energipolitikens inriktning inte längre finns i livet medan många nya röstberättigade tillkommit. Kunskapen om de miljömässigt negativa effekterna av förbränning av fossilbränslen inklusive klimatfrågorna har ökat och detta påverkar opinionen.

Enligt 2003 års stora SOM-undersökning (Samhälle, Opinion, Massmedier) vid Göteborgs universitet som presenterades i år är det nu för första gången på ett kvarts sekel helt jämnt mellan kärnkraftsanhängarna och -mot­ståndarna. Av svenskarna vill 39 procent att kärnkraften ska avvecklas på lång sikt; lika många vill fortsatt använda den.

6.1.2 Tankeförbudsparagrafen

Det så kallade tankeförbudet bör slopas. År efter år har riksdagen behandlat 6 § kärntekniklagen som stadgar: "Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor." För brott mot bestämmelsen stadgas fängelse med en straffsats motsvarande den som gäller för vållande till annans död.

Tankeförbudet har sedan dess tillkomst kritiserats från olika utgångspunkter. Klart är att det har en hämmande effekt på den akademiska friheten och det kan till och med ifrågasättas om det över huvud taget är möjligt att - utan lagbrott - presentera genomarbetade och kostnadsberäknade alternativ till prövning i den energipolitiska debatten.

Forskningen inom kärnenergiområdet har i princip avstannat i Sverige och kunniga forskare har flytt landet. Tankeförbudet har behandlats i riksdagen ett flertal gånger men förslaget om slopande har avvisats. Sannolikt beror detta på att frågan helt felaktigt har ansetts kopplad till den vidare frågeställningen om kärnkraftens ställning i vårt land. Principiell kritik mot tankeförbudet framförs numera helt oberoende av inställningen till kärnkraftens nyttjande i Sverige och detta stärker Kristdemokraternas uppfattning att paragrafen både kan och bör slopas.

6.2 Naturgas

Naturgas har funnits i Sverige sedan 1985 och svarar idag för cirka 2 procent av Sveriges totala energitillförsel. Gasanvändningen är betydande längs västkusten och i Skåne. Malmö värms till exempel till 40 procent av dansk naturgas. I de 32 kommuner som har tillgång till naturgas svarar denna för cirka 20 procent av energianvändningen.

Att optimera användningen av ett gasnät är en självklarhet. När naturgas ersätter olja och kol är det positivt också av miljöskäl. Utvecklingen av naturgasen måste dock bäras av de aktörer som står närmast den marknad som utvecklas.

Kristdemokraterna anser att det även för naturgas ska råda en väl fungerande marknad. Därför välkomnades den nya naturgaslagen, även om vissa detaljer borde ha utformats på annat sätt. Den fortsatta utbyggnaden av naturgasen som sker finansieras på den privata marknaden, vilket är en princip som är rimlig. Naturgas är ett fossilt bränsle med tillhörande utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen och får därför inte ersätta kärnkraft eller vattenkraft. Men i de fall gasen ersätter kol eller eldningsolja kan dock utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svavel/svaveldioxid och tungmetaller minska. Inom industrins tillverkningsprocesser ersätter naturgasen oftast olja och medför då radikalt minskad miljöpåverkan, höjd verkningsgrad och bättre reglerbarhet. I vissa regioner kan således naturgasen påtagligt medverka till minskade utsläpp och förbättrade möjligheter att nå klimatmålen. Den infrastruktur som byggs upp kan också användas för biogas och vätgas. Idag inblandas 45 procent biogas i gasledningarna.

6.3 Torv

Torv bildas i processer som huvudsakligen är biologiska och vid en analys hamnar torven närmare biobränslena än de fossila bränslena. I internationella klimatkonventioner räknas dock utsläppen från torveldning som ett fossilt bränsle. Torv används både som bränsle för energiframställning och som jordförbättringsmedel.

Årligen bryts cirka 3-4 miljoner m3 torv på 0,1 procent av den totala torvtäckta arealen. Tillväxten av torv har beräknats till cirka 20 miljoner kubikmeter per år och har därmed under 1990-talet varit åtminstone fyra gånger så stor som uttaget. Torv kan därför anses vara ett förnybart biobränsle. När torven skördas sker metanutsläpp och vid förbränning sker koldioxidutsläpp. Detta ger ett negativt tillskott till klimateffekten. Idag finns teknik och kunskap om hur man kan skörda torv med stor naturhänsyn, där enbart det översta lagret skördas och där marken återställs till naturrika våtmarker. Kristdemokraterna välkomnar att torven inkluderas i elcertifikatssystemet och anser att den därmed också borde exkluderas ur systemet med utsläppsrätter.

6.4 Biobränslen

Biobränslen spelar en viktig roll i utvecklingen mot ett uthålligt energisystem. Medan fossila bränslen olja, kol och naturgas släpper ut mellan 202 000 och 328 000 ton koldioxid per TWh är siffran för biobränslen i praktiken noll. Samma mängd som släpps ut vid förbränning av biobränslen tas upp av växtligheten igen.

År 2002 var biobränslenas andel av elproduktionen 97 TWh. Utvecklingen av biobränsleanvändningen har gått snabbt och enligt Skogsstyrelsen är det inom större delen av vårt land möjligt att göra större uttag av skogsbränsle. Även i södra Sverige, där man idag tar ut en större andel skogsbränsle än i norra Sverige, finns en outnyttjad potential. En stor andel biomassa importeras, vilket förorsakar utsläpp vid transporter.

Eftersom förbränningsbart avfall inte får deponeras sedan den 1 januari 2002 (enligt förordning 2001:512 om deponering av avfall) kommer det att finnas en stor mängd bränsle/avfall att hantera. Detta har inneburit stora omställningar och behovet av nytt bränsle (så kallat jungfruligt bränsle) i fjärrvärmeverk har minskat.

Kristdemokraterna ser positivt på att de inhemska biobränslenas andel i den totala energiproduktionen årligen ökar.

6.5 Vindkraft

Regeringen har satt målet att vindkraften 2015 ska leverera 10 TWh el. Möjligheten till måluppfyllnad är avlägsen. Kristdemokraterna är synnerligen kritiska till den brist på långsiktighet i planeringen som gäller svensk energipolitik, inklusive vindkraften.Nu har vindkraften inkluderats i elcertifikatsreformen, vilket gör att den måste tävla med mer effektiv biobaserad elproduktion. Det har medfört att utbyggnadsplaner skrinlagts och att kompetens flytt landet. Kristdemokraterna anser att det är kontraproduktivt att nu slå undan vindkraftens möjligheter bara för att den inte just nu är lika kostnadseffektiv som andra elproducenter som erhåller elcertifikat.

Utbyggnaden av vindkraften har i stort sett avstannat det senaste året efter att åren innan har expanderat från 157 kraftverk 1994 till 569 vid årsskiftet 2001/2002. Den totalinstallerade effekten har ökat från 38 MW 1994 till 293 MW år 2001. Vindkraftsproducerad el har under samma tid ökat från 0,08 till 0,48 TWh. Intresset för vindkraft har varit mycket stort eftersom staten subventionerat vindkraften i exceptionellt stor omfattning. Nyligen har dock beslut fattats om ny utbyggnad av en stor vindkraftspark.

Kommunerna har haft i uppdrag att inrapportera lämpliga områden för placering av vindkraftverk. Det måste anses rimligt att kommunmedborgarna får möjlighet att påverka lokaliseringen. Kristdemokraterna anser att strävan bör vara att bygga vindkraftverken på platser där få människor kan bli störda. Den nya vindkraftstekniken med upp till 3-3,5 MW per vindkraftverk, att jämföra med dagens konventionella verk på 0,6-1,5 MW, kan placeras upp till tio mil ut från kust, utom synhåll från land. Kristdemokraterna ser positivt på att produktionen av vindkraftsproducerad el ökar.

6.6 Avregleringar för att stimulera utbyggnad

Det finns två stöd för vindkraftens utbyggnad. Det ena stödet, den så kallade miljöbonusen, är ett driftbidrag som avtrappas under en övergångsperiod. Det andra stödet, 350 miljoner kronor under 5 år, är riktade insatser för teknikutveckling och marknadsintroduktion av storskalig vindkraft till havs och i fjällen.

Kristdemokraterna anser att relativt marginella regeländringar på ett avgörande sätt kan sätta fart på utbyggnaden av vindkraften ytterligare. Enligt nuvarande regler upphör den så kallade miljöbonusen när ett vindkraftverk producerar mer än 20 000 fulleffekttimmar. Kristdemokraterna anser att denna regel är kontraproduktiv och att regeringen ska utreda sätt att slopa denna begränsning. Det möjliggör att gamla verk som börjar bli slitna faktiskt kan renoveras till fortsatt funktionsduglighet.

Kristdemokraterna anser att svensk energiproduktion är bäst om den är decentraliserad. Det minskar sårbarheten i hela energisystemet och skapar sysselsättning i hela landet. Det är därför viktigt att byggande av till exempel vindkraft stimuleras även skattemässigt. Kristdemokraterna anser att den gräns för vilken skattefrihet gäller för dem som använder egenproducerad vindkraftsel kraftigt bör höjas eller till och med slopas. Enligt nuvarande regler kan exempelvis en lantbrukare inte bygga större vindkraftverk än 50 kW utan att behöva betala energiskatt på den el som han själv förbrukar. Kristdemokraterna anser att det ligger i statsmaktens intresse att Sverige blir så självförsörjande som möjligt. Därför är det självklart att den som är beredd att bygga ett vindkraftverk också ska slippa betala skatt på den el som förbrukas i den egna verksamheten. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär antingen att gränsen för skattefri egenproducerad vindkraftsel helt slopas eller åtminstone en kraftigt höjd gräns.

6.7 Vattenkraft

Vattenkraften är en förnyelsebar energikälla. El kan inte lagras men det kan vattnet som skapar elenergin. Vattnet rinner främst till på vår och försommar då snön smälter. Efterfrågan på el är däremot störst på vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion. Samspelet i en älv mellan dammar och olika kraftstationer sköts av vattenregleringsföretagen.

Vattenkraften bidrog med ungefär 38 procent av den totala energiproduktionen juli 2002-juli 2003. I Sverige finns cirka 1 200 vattenkraftverk. De flesta är små, med effekter på några tiotal eller hundratal kW.

Till och med år 2002 kunde den som bygger miljöanpassade småskaliga vattenkraftverk i storleken 0,1-1,5 MW få ett investeringsbidrag på 10 procent av investeringen. Potentialen för kraftverk i den aktuella storleken är cirka 3 TWh i Sverige. Ett särskilt bidrag på 9 öre per kWh gavs till energiproduktion från förnyelsebara källor med en effekt mindre än 1500 kW. Från och med maj 2003 ersattes stödformerna med systemet för handel med elcertifikat. Av de totalt nästan 400 000 elcertifikat som beviljats gick endast 74 000 till småskalig vattenkraft.

Kristdemokraterna är synnerligen kritiska till den brist på långsiktighet i planeringen som gäller svensk energipolitik, inklusive vattenkraften. Vi är positiva till en effektivare utvinning av vattenkraft i redan utbyggda älvar och till utvidgning av den småskaliga vattenkraftsproduktionen.

6.8 Solcellsel och vätgasbaserad energi

Även i vårt nordliga land räcker solens strålning till för att en stor del av solenergin ska kunna tas tillvara på ett effektivt sätt.

Svenska forskare intar en tätposition inom solcellsforskning. Teknik finns, men solceller baserade på kristallint kisel är fortfarande mycket dyra. Nu är det istället så kallade tunnfilmssolceller huvudsakligen av CIGS-typ (Cu(InGa)Se2) som kan bli föremål för massproduktion i Sverige. Solceller har med hänsyn till befintliga kostnader sina största möjligheter på platser dit det är svårt att dra ordinarie elnät som till exempel till fyrar. Dagens potential vid ett stort antal mindre anläggningar är cirka 10 TWh om dessa förläggs till ett antal lämpliga hustak i söderläge. Solcellsel bedöms kunna svara för fem procent av Sveriges elkonsumtion om drygt tio år. Internationellt satsas stora summor på solcellsproduktion, både med den konventionella tekniken och på forskning för att ta fram ny teknik. Vid 2003 års utgång beräknas kapaciteten i världen vara 110 MWh årligen. Kristdemokraterna anser att solcellsel är en viktig framtida energikälla i ett decentraliserat och mer småskaligt energisystem än det vi har idag.

Kristdemokraterna har länge arbetat för att stödja den svenska forskningen kring solceller där Sverige har en framskjuten position genom verksamheten vid Ångström Solar Centre vid Uppsala universitet. Deras forskning kring och utveckling av kompletta komponentsystem, det vill säga både celler och moduler, bedöms vara världsledande. Vätgas är ett bränsle som vid nyttjande möjliggör i princip utsläppsfri förbränning. Den kan också användas vid framställning av el via bränsleceller. Potentialen för vätgasbaserade system som en del av energiförsörjningen bedöms vara mycket stor. För att framställa vätgas används i dagsläget fossila bränslen. För att uppnå en uthållig produktion av vätgas pågår forskning kring artificiell fotosyntes där man med vatten och solljus kan framställa vätgasen.

I Sverige bedrivs grundläggande forskning kring både stationära bränsleceller och artificiell fotosyntes. Vad gäller det sistnämnda området har ett konsortium av samverkande forskningsinstitutioner i Stockholm, Uppsala och Lund placerat Sverige i absolut världsklass.

Kristdemokraterna anser att forskningen inom solcellsel och vätgasbaserade energisystem är mycket angelägen och anslår i ett nytt anslag 50 miljoner kronor för ändamålet.

6.9 Kraftvärme

Kombinerad produktion av el och värme i ett kraftvärmeverk är bättre än enbart produktion av el eftersom spillvärmen tas tillvara och mer energi tas ut ur bränslet.

I ett vanligt s.k. kondenskraftverk kyls värmen bort i den ånga som passerar ångturbinen. I ett kraftvärmeverk tas däremot denna restvärme tillvara och skickas ut i ett fjärrvärmenät. Det innebär att kraftvärmeproduktionen har en mycket hög totalverkningsgrad. I själva verket omvandlas 80-90 procent av bränslets energiinnehåll till el och fjärrvärme. Mellan 30 procent och 50 procent blir el och resten värme.

I en kraftvärmepanna kan en rad olika bränslen användas, såväl fasta som flytande och gasformiga. Det innebär stor flexibilitet i valet av bränsle. De flesta nybyggda anläggningar använder olika typer av biobränslen.

Biobränslen kan också förgasas, varefter gasen utnyttjas som bränsle i en gasturbin. De heta avgaserna används därefter för att producera el och värme på det sätt som beskrivits ovan. Ett sådant så kallat gaskombikraftverk ger ännu mera el i förhållande till den fjärrvärme som produceras med lika gott resursutnyttjande av bränslet. Även naturgas kan användas i en gaskombianläggning.

Kraftvärmen har dessvärre beskattats alltför hårt, varför utbyggnaden gått mycket långsamt i vårt land. Annars hade Sverige idag kunnat vara nettoexportör av energi till Europa. Förra året sänktes äntligen skatten på kraftvärme, vilket vi kristdemokrater välkomnade.

Det är olyckligt att regeringen i sitt förslag om fördelning av utsläppsrätter återigen behandlar kraftvärmeindustrin styvmoderligt trots att kraftvärme är effektivt energiutnyttjande. Medan industrin fått hygglig utdelning anser sig kraftsektorn mycket missgynnad. Detta trots att inriktningen som angivits från regeringens sida har varit att fördelningen skulle ske så att effektiva anläggningar skulle främjas. Ännu ett exempel på ryckigheten i regeringens energipolitik. Det gör till exempel att det gaskombikraftverk, Ryaverket, som håller på att byggas i Göteborg endast tilldelas 60 procent av de förväntade utsläppen för året 2007 som beräknas bli det första året med full effekt. Resten måste alltså köpas upp, vilket givetvis ställer hela projektkalkylen på kant. Om Ryaverket hade placerats i Danmark hade tilldelningen blivit 91 procent, i Finland 100 procent och i Tyskland 124 procent under den första handelsperioden. Sveriges regering utsätter med andra ord svensk kraftvärmeindustri för en utländsk konkurrens på ojämna villkor. En utbyggnad av kraftvärmen planeras på flera håll i Sverige, men denna utbyggnad är beroende av att statsmakten ger energiföretagen stabila och rättvisa spelregler. Kristdemokraterna är beredda att ge dem det.

Regeringen har tillsatt en intern utredning om energiskatterna som bland annat har i uppgift att titta på denna beskattning av kraftvärmen. Det är viktigt att en lösning snabbt presenteras som ger kraftvärmen goda förutsättningar till lönsam produktion och att koldioxidskatten på kraftvärme kan slopas utan att man tillgriper höjd vattenkraftsskatt.

6.10 Bioenergikombinat

Ett sätt att minska andelen fossila energibärare, till exempel olja, och de totala utsläppen av koldioxid kan vara att kombinera produktion av el, värme och fordonsdrivmedel.

I så kallad biomassabaserad konvertering (bioenergikombinat) sker sådan kombinerad produktion där biomassa från till exempel skogsbruk, skogsindustri och energiskogsodling kan utnyttjas. Genom så kallad konvertering förgasas biomassan till en så kallad syntesgas som sedan kan användas som bränslegas, för syntes av drivmedel (till exempel DME eller metanol) eller för elproduktion. Spillvärme kan användas till fjärrvärme eller för att torka ny bioråvara.

För hela Sverige är användningen av fossila energibärare cirka 153 TWh per år. Användningen domineras av transportsektorn som står för mer än 75 TWh, följd av individuell husuppvärmning som uppgår till 34 TWh per år. Bränsle till industripannor står för 22 TWh per år och användningen för fjärrvärme och elkraft motsvarar cirka 9 TWh per år. Potentialen för ny bioråvara innan konvertering uppskattas till cirka 70 TWh per år och efter konvertering till cirka 55 TWh. Denna potential utgörs huvudsakligen av ännu inte utnyttjad biomassa från skogsbruk och skogs­industri (inklusive träavfall i samhället). Kristdemokraterna anser det vara möjligt att ersätta 30-40 procent av de fossila energidrivmedlen genom konvertering till el, värme och drivmedel med befintlig teknik.

6.11 Fjärrvärme

Den omfattande utbyggnaden av fjärrvärmenät och distributionen av fjärrvärme är effektivt och miljömässigt mycket positivt. Dock innebär det att distributionen av hetvatten är ett naturligt monopol och att konkurrensen från andra uppvärmningsformer är mycket begränsad. Fjärrvärmekunder har inte några möjligheter att byta leverantör på grund av priser eller leveransvillkor. Kristdemokraterna anser att konsumenterna bör skyddas från oskäliga prishöjningar. Hur detta ska kunna ske måste utredas.

Möjligheterna att genomföra ett tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten och särredovisning alternativt att krav på att fjärrvärmeverksamhet bedrivs i separat juridisk form bör utredas. Utredningen "Fjärrvärme på värmemarknaden" (dir 2002:160) ska vara klar i december 2004 och ska föreslååtgärder för ökat konsumentskydd mot höga priser på fjärrvärme.

Även vad gäller stödet till fjärrvärme ger sig ryckigheten i regeringens bidragsverksamhet tillkänna. Konvertering av fastigheter med eluppvärmning till fjärrvärmesystem gavs statligt stöd januari 1998 till april 1999. Stödet togs bort för att införas i en reviderad version 2001-2003.

Kristdemokraterna anser det som en angelägen uppgift att stimulera till ökad fjärrvärmeanslutning och konstaterar än en gång att regeringen genom sin ryckighet motverkar sina egna syften. Kristdemokraterna föreslår därför ett investeringsbidrag för villaägare som vill byta bort sin direktverkande eluppvärmning, vilket beskrivs närmare under senare avsnitt.

6.12 Geotermisk energi

Till geotermisk energi räknas i huvudsak energi i form av värme som finns lagrad i berggrunden alltsedan jordens bildande eller energi som ständigt nybildas som en följd av radioaktivt sönderfall i jordens inre. Eftersom den sammanlagda lagrade energimängden i jordens inre och i s.k. meteoritkratrar är mycket stor, finns åtminstone i teorin förutsättningar för en närmast outsinlig, miljövänlig energikälla.

När geotermisk energi ska utvinnas krävs omfattande förundersökningar och prospektering. Den tillgängliga energiformen varierar bl.a. beroende på berggrundens uppbyggnad och sammansättning. Om den geotermiska energin inte är lättillgänglig kan den bli förhållandevis dyr att utvinna. Avgörande för var det kan vara intressant att borra är hur mycket temperaturen ökar i berggrunden för varje meter. Berggrunden bör också innehålla många sprickor och håligheter för att det ska bli en god ekonomi i projektet. Skåne anses ha särskilt god berggrund för geotermisk värme i Sverige. I Lund har därför provborrning skett och i några andra städer som Malmö och Ystad finns liknande planer.

Kristdemokraterna anser att geotermisk energi kan vara en del i mångfalden i framtidens energiförsörjning och att utvecklingen på området noga ska följas.

6.13 Den småskaliga elproduktionen

Kristdemokraterna anser att de små kraftverkens bidrag till eltillförseln är viktig, särskilt som ett kärnkraftverk har stängts och en majoritet i riksdagen står bakom en principöverenskommelse om att ett andra verk ska stängas. Tillförsel av ny el måste bygga på förnybara energislag och dåär de små elproducenternas bidrag ett viktigt tillskott. Ett annat skäl är EU:s mål om fördubbling av andelen förnybar energi inom EU fram till år 2010, samt de åtaganden som fastställdes vid klimatkonferensen i Kyoto.

Cirka 1 200 små vattenkraftverk och cirka 500 vindkraftverk samt vissa kraftvärmeverk ger omkring 1,5 procent av landets totala elproduktion. Den industriella kompetensnivån måste bibehållas inför det förväntat ökande internationella behovet av utrustningar för förnybar energiproduktion. För närvarande går utvecklingen inom vattenkraftssektorn i fel riktning. Företag läggs ner och kunskap går förlorad. Om denna trend fortsätter kommer Sverige att vara åskådare när världsmarknaden för småskalig vattenkraft lyfter och kommer kanske till och med på sikt att uppleva svårigheter med att underhålla och modernisera beståndet av vattenkraftverk, där många anläggningar har hög ålder. Stabila villkor och en rimlig prisnivåär avgörande för den småskaliga produktionen och dess servicebransch.

7 Energisparåtgärder

Energihushållningsprogrammen, som är en del av energiöverenskommelsen, har inte fått något större genomslag. Satsningar på information och åtgärder för att spara energi i hushållen är vällovliga, men för att få effekt måste kontraproduktiva lagar och bestämmelser elimineras. För att verkningsfulla investeringar ska komma till stånd är det avgörande att de investeringar i energisparåtgärder som villaägarna gör inte ökar boendekostnaderna i form av höjd fastighetsskatt.

Kristdemokraterna vill avveckla fastighetsskatten, men så länge den finns kvar måste den ha en utformning som inte håller tillbaka vällovliga investeringar. Därför behöver reglerna för den statliga fastighetsskatten ses över och förändras på denna punkt.

7.1 Elvärme

Den mycket kraftiga utbyggnaden av elvärmen i vårt land är ett resultat av låga priser samt det faktum att det fanns ett stort elöverskott på 60- och 70-talen som resultat av tolvreaktorsprogrammet. I stora delar av Europa är elen så dyr att få konsumenter skulle komma på tanken att använda el till att värma bostäder. År 2001 användes 21,9 TWh direktverkande el för uppvärmning. Av dessa var 15,9 TWh för uppvärmning av enfamiljshus. 3 Det innebär att mer än 15 procent av all el i Sverige går åt till att värma bostäder och lokaler. Det var i sig logiskt att satsa på elvärmen i ett läge då möjligheterna till export av el var små. Efter den stora utbyggnaden av kärnkraften fanns ett överskott av el som på så sätt fick sin avsättning i villor och bostäder. På det viset kunde också importen av olja och kol hållas tillbaka. Men sett till effektiviteten i elanvändningen innebär elvärmen ett slöseri. Den högvärdiga elektriciteten bör främst reserveras för andra användningsområden.

7.1.1 Investeringsbidrag för byte från direktverkande eluppvärmning

Kristdemokraterna anser att uppvärmningen av bostäder och lokaler tar i anspråk en alltför stor andel av den el som konsumeras i Sverige. Hela samhället och de enskilda hushållen är sårbara på grund av att så många använder direktverkande el för uppvärmning. Vad händer om det blir elbrist med starkt stigande elpriser för alla de bostadsägare som är beroende av el för värme i sitt hem?

Kristdemokraterna föreslår därför att ett statligt bidrag införs som uppgår till 15 procent av investeringskostnaden i ett nytt eller ett kompletterande uppvärmningssystem för husägare med direktverkande el som enda energikälla. Det statliga bidraget får ej heller överstiga 15 000 kronor per villa. Kostnaden för att sätta in ett vattenburet system är cirka 80 000-120 000 kronor. Det är alltså en hög investeringskostnad.

Investeringen kan också vara en värmepump. Varje kWh elenergi som en värmepump tillförs, ger cirka tre kWh värmeenergi till huset. Värmepumpar kan användas för uteluftvärme, frånluftvärme, berg- samt ytjord- eller sjövärme. En pump med en avgiven effekt som är cirka 50 procent av husets maximala effektbehov ger cirka 80-90 procent av årsenergibehovet för uppvärmning och varmvatten. I till exempel en villa med vattenburen elvärme är värmepump således ett mycket effektivt sätt att minska elförbrukningen. Det är av yttersta vikt att ett investeringsbidrag löper långsiktigt under många år.

7.2 En avreglerad elmarknad

Kristdemokraterna vill ha en väl fungerande energi- och elmarknad för att främja näringslivets konkurrenskraft och ge låga kostnader för hushållen. Avregleringen har också initialt visat sig ge lägre elpriser och valfrihet för konsumenterna. Dock har skattehöjningen varit betydande och oförsvarligt stora vinster tas för närvarande ut av producenterna. De tre största producenternas andel av den totala svenska marknaden är avsevärd och konkurrensen därmed begränsad.

Avregleringsreformen genomfördes snabbt och därför uppstod vissa problem av övergångsnatur. Konsumenterna drabbas exempelvis fortfarande av omotiverat höga nätavgifter.

7.2.1 Nätavgifterna

Nätavgiften utgör nära en tredjedel av totalbeloppet på elfakturan. Avgiften ska enligt ellagen vara skälig. Energimyndigheten har ansvaret för att granska skäligheten i nättariffer och andra överföringsvillkor. För att täcka statens kostnader för att bevaka skäligheten i nät- och elpriser betalar elkonsumenterna en nätövervakningsavgift en gång per år.

Det finns drygt 200 nätföretag och under 1999 begärde Energimyndigheten förklaringar från cirka 100 operatörer som höjt eller haft tveksamheter i sina tariffer. I Täby klagade villaägarna till Energimyndigheten och ett par tusen villaägare fick en sänkning av nätavgiften med 700-1 200 kronor per år. Fortfarande betalar många hushåll runt om i landet ett överpris. De 46 företag som höjt sina avgifter under 2000 har förelagts att sänka dem till 1998 års nivå. Energimyndighetens beslut har emellertid regelmässigt överklagats och inga beslut har gett utslag i form av fällande dom. Allt talar för att Energimyndigheten är alltför tandlös idag. Därför är det angeläget att regeringen påskyndar Energimyndighetens utveckling av former för bedömning av nättarifferna och ger myndigheten befogenheter att där så krävs vidta tvingande åtgärder.

Myndigheten har fått i uppdrag att presentera en modell för priskontroll när det gäller elbranschens avgifter. Man har hittills misslyckats att finna en modell som accepteras av branschen. Det förslag som presenterats (Nätnyttomodellen) skulle innebära kännbara förluster och dåliga investeringsincitament för branschen.

Kristdemokraterna anser också att det s.k. nätmonopol som finns i Sverige är till energikonsumenternas nackdel. Ett sanktionssystem bör införas som kan hindra nätbolag ifrån att bryta mot regelverket vid byte av elleverantör.

7.2.2 Energimyndigheten och naturgasmarknaden

Energimyndigheten är även tillsynsmyndighet för naturgasmarknaden. Marknaden öppnades under år 2000 och det är angeläget att verksamheten fungerar tillfredsställande. Energimyndigheten bör intensifiera sitt arbete med att utveckla tillsynsmetoder och uppfylla sitt ansvar. Handläggningstiderna för koncessionsärenden måste kortas.

8 Växthuseffekten och klimatfrågorna

Regeringen saknar en samlad klimatpolitisk linje. Beslutet om en avveckling av Barsebäcksreaktorerna innebär att regeringen och de partier som står bakom energiuppgörelsen på ett mycket medvetet sätt bidrar till en negativ utveckling av växthuseffekten. De ökade koldioxidutsläppen, som kommer att bli följden av att bortfallet kompenseras med el från fossilförbränning, har tvingat Sverige att anhålla om tillstånd att, i motsats till andra länder i EU, fåöka utsläppen. Detta går stick i stäv med det s.k. Kyotoprotokollet som Sverige har godtagit. Kyotoprotokollet innebär att i-länderna åtar sig att minska sina utsläpp med drygt 5 procent till år 2012. EU ska gemensamt minska utsläppen med 8 procent.

Stängningen av den första reaktorn i Barsebäck har i huvudsak kompenserats av import av dansk kolkraft. Miljöeffekterna av stängningen har blivit årliga ökade utsläpp av cirka 3 miljoner ton koldioxid, cirka 8 000 ton svaveloxider och cirka 6 000 ton kväveoxider.

Statens energimyndighet har, i rapporten Marginal elproduktion och CO2-utsläpp i Sverige, undersökt vilken marginalproducerad el som kommer att nyttjas i Sverige de kommande åren bland annat utifrån scenariot att Barsebäck 2 stängs. Resultatet av studien visar att det kommer att vara kolkondenskraftsproducerad el från danska Själland som utgör marginalproduktionen. Således kommer varje enhets reducering av elproduktionen i Sverige att föra med sig ökade CO2-utsläpp från de danska kolkraftverken.

Kristdemokraterna anser att effekterna av stängningen borde ha belysts i en miljökonsekvensbeskrivning innan beslutet togs. Växthuseffekten kan vara det största hotet mot framtida livsbetingelser på vår jord. Ansvaret för kommande generationer måste vara en viktig drivkraft i arbetet för att minska klimatpåverkande utsläpp.

9 Energifrågan i Europa

Kristdemokraterna anser att ett europeiskt perspektiv måste läggas på energipolitiken.

Energibeslut måste fattas i samklang med övriga Europa. Från den 1 juli 2004 avvecklades den europeiska energimarknaden för företag. Samma sak sker för hushåll från den 1 juli 2007. Dessvärre har den svenska regeringen inte gjort någonting för att förbereda Sverige och svensk energimarknad på det som komma ska.

Avregleringen ska, trots högre elpriser i Europa, inte ses som ett hot utan som en möjlighet. Sverige är sedan några år tillbaka nettoimportör av el, men har grundläggande förutsättningar för att kunna bli en stor nettoexportör till våra europeiska grannar. Det skulle dessutom röra sig om el som gör Europa grönare eftersom all el som produceras på marginalen i Europa kommer från olja eller kol. Men för att Sverige ska kunna bli en elexportnation krävs förstås en regering som ger sitt stöd till en sådan utveckling. Såär inte fallet idag.

Sverige är nästan bäst i Europa på att producera el utan utsläpp men använder samtidigt nästan mest el av alla. Basindustri och det kalla klimatet har betydelse för denna situation. Det finns också en stor besparingspotential om rätt styrmedel sätts in. Ett sådant är att byta bort direktel för uppvärmning i hushållen. Kristdemokraterna menar att Sverige bör genom att öka produktionskapaciteten och överföringskapaciteten kunna bli en nettoexportör till Europa. En avreglerad europeisk marknad erbjuder stora möjligheter. Men då måste en betydligt större långsiktighet finnas i besluten.

9.1 Europa klarar inte utsläppsmålen

Enligt European Environment Agency (EEA) ökade EU-ländernas CO2-utsläpp under 2001 med ungefär en procent. Detta samtidigt som man sedan 1990 endast lyckats minska utsläppen med 2,3 procent (se tabell). EU-länderna har som åtagande, enligt Kyotoavtalet, att minska de totala koldioxidutsläppen med 8 procent mellan 2008 och 2012, basåret är 1990. Enligt EEA är denna målsättning i det närmaste omöjlig att uppnå med tanke på utvecklingen under de senaste åren.

Tabell 1. EU-ländernas CO2-utsläpp 1990-2001 och mål för 2008-2012 4

Procentuell förändring

Miljoner ton 1990

Förändring 1990-2001

Mål 2008-2012

Belgien

141,2

6,3

-7,5

Luxemburg

10,9

-44,2

-28

Italien

509,2

7,1

-6,5

Österrike

78,3

9,6

-13

Tyskland

1216,2

-18,3

-21

Spanien

289,9

32,1

15

Danmark

69,5

-10,7

-21

Storbritannien

747,2

-12

-12,5

Portugal

61,4

36,4

27

Frankrike

558,4

0,4

0

Grekland

107

23,5

25

Finland

77,2

4,7

0

Sverige

72,9

-3,3

4

Irland

53,4

31,1

13

Nederländerna

211,1

4,1

-6

Totalt

4203,8

-2,3

-8

Tio av medlemsländerna verkar vara på väg att skjuta över sitt mål med relativt stor marginal medan Sverige, Storbritannien och Tyskland trots allt ser ut att kunna nå sina mål. Utvecklingen visar tydligt att om inget radikalt görs så kommer inte EU att klara av de målsättningar man åtagit sig i samband med Kyoto. Europa måste visa ledarskap när det gäller klimatfrågan. Om man inte kan föregå med gott exempel så går det heller inte att påverka andra länder att faktiskt ansluta sig till Kyotoavtalet.

För att begränsa klimatutsläppen krävs olika åtgärder, fram för allt insatser för bättre energihushållning samt en övergång till alternativa energikällor, främst förnybar energi. Transporternas roll måste beaktas. Medlemsländernas förutsättningar att satsa på förnybar energi varierar starkt. Länder som Holland och Belgien saknar vattenkraft och har begränsade möjligheter för odling av biomassa. Ett land som Sverige däremot har goda förutsättningar både vad gäller vattenkraft och biomassa. Det är därför rimligt att de olika medlemsländerna hjälper varandra när det gäller att klara CO2-målen, det vill säga utnyttjar de möjligheter frihandeln ger när energimarknaden under de närmaste åren blir gemensam.

Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU ska göras mer handlingskraftigt på miljöområdet, eftersom miljöpolitik bör vara en av EU:s huvuduppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore att fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet. Hittills har det, just på grund av ett fåtal länders blockering, visat sig omöjligt att driva igenom till exempel en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Dessvärre har den svenska regeringen, senast i förhandlingarna om Nicefördraget, konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning till att skattefrågor är en nationell angelägenhet. Kristdemokraterna anser dock att miljöfrågor, som är en så tydligt gränsöverskridande fråga, bör vara ett undantag.

9.2 EU integrerar energimarknaderna

På energiministrarnas ministerråd i november 2002 nåddes en politisk uppgörelse om att påskynda liberaliseringen av energi- och gasmarknaden. Enligt överenskommelsen ska en liberalisering av el- och gasmarknaderna för icke-hushållsförbrukare genomföras senast den 1 juli 2004, och marknaderna ska öppnas fullständigt för alla konsumenter senast den 1 juli 2007. I överenskommelsen fastställdes också bestämmelser om uppdelning av verksamheterna för systemansvariga för överföringssystem och för distributionssystem och tillsynsuppgifter. Beslutet innebär att energipolitiken i framtiden måste utformas utifrån ett europeiskt perspektiv och inte längre hanteras som en del av inrikespolitiken. Det beklagliga är att regeringen hittills valt att bortse från de nya perspektiv som öppnas upp när framför allt elmarknaden blir gemensam. Det innebär att både företag och enskilda hushåll har dålig beredskap för de prishöjningar som blir en ofrånkomlig del av den gemensamma marknaden.För att inte företag och hushåll plötsligt ska överraskas av kraftigt höjda elpriser måste de möjligheter som finns i vårt land att hushålla långt bättre med energin ses över.

På kontinenten är elpriset avsevärt högre än i Sverige, inte minst för industrin. Genomsnittspriserna är minst dubbelt så höga som i Sverige. Vid hög belastning, det vill säga då efterfrågan är som högst, är taxorna flera gånger högre. De högre priserna på kontinenten har lett till en avsevärt lägre elanvändning än i vårt land. I många av EU:s medlemsländer är konsumtionen per capita bara en tredjedel av Sveriges. Klimatet spelar in, liksom den höga andelen elintensiv industri i vårt land. Det är viktigt att Sveriges regering nu skapar kraftfulla incitament för företag och hushåll att minska sin elanvändning.

Diagram 3. Genomsnittliga elpriser den 1 januari och 1 juli 2002 för hushåll som konsumerar 20 000 kWh/år 5

Image: N410_5-3.jpg

Dagens nordiska system är energidimensionerat, vilket betyder att det är magasinens fyllnadsgrad som styr priserna i Norden medan effektproblemen är relativt begränsade.

På kontinenten är det däremot effektdimensionerat, vilket innebär att det är kraftverkens kapacitet som är avgörande. Det uppstår signifikant risk för brist på dagarna då industrin går för fullt. Detta innebär att man exempelvis i Tyskland behöver köpa ström på dagarna för att slippa investera i nya kraftverk. Sverige kommer då att kunna utnyttja vattenkraften på ett helt nytt sätt. Ström kan importeras på natten billigt och tolv timmar senare skickas strömmen tillbaka 2-3 gånger dyrare. Redan idag är spotpriset på den europeiska marknaden dubbelt så högt som nattpriset.

9.3 Sveriges roll i Europas energisystem

Sverige är en del av Europeiska unionen. Före EU-inträdet var det logiskt att inom flertalet sektorer satsa på typiskt svenska lösningar. Men så kan inte politiken föras i dag. Beslut måste fattas i samklang med övriga Europa. Om inte så sker missas stora möjligheter att snabbt och effektivt bidra till att möta Kyotoprotokollets krav på lägre koldioxidutsläpp som en klimatstrategi med "europeiska förtecken" ska leda till.

EU-länderna har enats om ambitiösa mål för att öka användningen av förnybar energi. Minst 22,5 procent av elproduktionen ska 2010 baseras på förnybar energi. I samband med detta (EG-direktiv 2001/77) uppmanades Sverige att öka andelen förnybar energi med totalt 25 TWh per årsbasis fram till 2010. Även om Sverige redan utnyttjar stora mängder förnybar energi, främst genom det omfattande vattenkraftsprogrammet, finns mycket goda förutsättningar för ytterligare satsningar på förnybar energi, inte minst biomassa för kraftvärme. Kristdemokraterna anser att ambitionerna bör ligga högt och föreslår därför att den ursprungliga ambitionsnivån, det vill säga ytterligare 25 TWh påårsbasis från förnybar energi från och med 2010, ska gälla.

Tidigare har varje lands elproduktion i princip svarat motrespektive lands elkonsumtion. På en fri europeisk elmarknad är emellertid alla kraftverk, oberoende av lokalisering, en del av den europeiska produktionskapacitet från vilken alla köper sin ström. Sverige är nästan bäst på att producera el utan utsläpp men samtidigt använder vi nästan mest el av alla. På marginalen kommer det att bli så att den sist påsatta svenska lampan eller spisen eller industrimotorn tar sin el från det dyraste kraftverket i Europa. Detta kallas den marginella produktionen och den kommer under överskådlig tid att vara kolkondens med låg verkningsgrad och stora utsläpp. Alla andra kraftverk går alldeles oavsett om ytterligare en lampa tänds eller släcks. Det är detta förhållande som gör, att den el som blir över genom ett ökat elsparande i Sverige skulle kunna ersätta dyr och ineffektiv kolkondens i länder som Tyskland, Danmark och Polen.

9.4 Regeringen måste sluta tänka svenskt på energipolitikens område

Regeringen och samarbetspartiernas energipolitik saknar såväl långsiktighet som ett Europaperspektiv. Man har konsekvent bortsett ifrån de möjligheter som en framtida gemensam europeisk elmarknad erbjuder. Denna marknad kommer att erbjuda stora möjligheter för Sverige att i samarbete med EU effektivt och dessutom billigt bidra till att möta de krav som EU står inför enligt Kyotoprotokollet. Den svenska elmarknadens avreglering 1996 får nu sin motsvarighet när elmarknaden i Europa genomförs 2004 och 2007. Den innebär att svenska kraftproducenter kan sälja el till kontinenten inom ett par år. Reformen underlättar både export och import av el. Flera nya överföringskablar till kontinenten ska byggas enligt eldirektivet från både Norge och Sverige.

Existerande överföringskapacitet i MW till vår omvärld med kolkondens som kan ersättas: 6

Sverige till Finland 2 050

Norge till Jylland 1 000

Sverige till Jylland 610

Sverige till Själland 1 700

Sverige till Tyskland 456

Sverige till Polen 600

Summa 6 416

Kapaciteten motsvarar 70 procent av hela kärnkraftsproduktionen.

9.5 Energibesparingar viktig strategi för att minska klimatutsläppen

Som redan framhållits måste klimathotet framför allt mötas genom två parallella strategier: bättre hushållning och ökad satsning på förnybar energi.Ett område där ambitionerna definitivt måste höjas är energisparandet i byggbeståndet. Bostäder och kontorslokaler svarar för cirka 40 procent av all energianvändning. Analyser inom bl.a. Skanska har visat att byggsektorns totala utsläpp av växthusgaser i Europa skulle kunna minskas med minst 25 procent fram till 2020. Potentialen för energisparåtgärder inom byggnadssektorn - både gamla och nya hus, i såväl bostadshus som industrifastigheter - har beräknats kunna sänka utsläppen av CO2 inom EU med 400 miljoner ton år 2010, vilket motsvarar 12 procent av CO2-utsläppen 1990. Det byggnadsdirektiv som EU nyligen beslutat om för att förbättra energihushållningen är ett steg på vägen, men alls inte tillräckligt. Analyser av Volvos fabriker i Göteborg och Gent visar att Torslandafabriken tidigare gjorde av med ungefär dubbelt så mycket el per producerad bil som anläggningen i Gent. Genom aktiva åtgärder har man reducerat elanvändningen avsevärt. På samma sätt är det när man jämför Electrolux fabriker i Sverige med motsvarande tillverkning i andra länder.

Svenska anläggningar har stora möjligheter att i framtiden minska elanvändningen långt bättre än i dag. Annars finns det en stor risk att Ford lägger tillverkningen av nästa Volvomodell i Belgien och att Electrolux producerar nästa generation spisar i Italien. De skillnader som finns i energianvändning rör inte i första hand själva produktionsprocessen. Den högre elanvändningen beror i första hand på aktiviteter som uppvärmning, ventilation, kylning, belysning etc.

Svensk industri tål inte flera allvarliga nackdelar på kostnadssidan jämfört med omvärlden. Redan i dag flyttar många företag utomlands. Det vore djupt tragiskt om företagsflytten skulle fortsätta på grund av för höga elkostnader. Företagen har länge betraktat de avsevärt lägre priserna som en komparativ fördel. Med framväxten av Europamarknaden kommer situationen att förändras. Därför är det viktigt att hjälpa både företag och hushåll att förstå vilka förändringar som är på gång, och att på alla sätt stimulera åtgärder för bättre elhushållning. Utmaningen består i att framsynt planera för den prisutjämning som kommer att ske.

Ytterligare ett område som är viktigt att uppmärksamma är elåtgången för hushållsmaskiner och elektronisk apparatur. Potentialen för effektiviseringar när det gäller sådan utrustning - genom införandet av normer och standarder och krav på maximalt en watt för så kallad stand by mode - har beräknats till minst 90 miljoner ton CO2 per år för EU-området. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges totala utsläpp av CO2 påårsbasis uppgår till cirka 60 miljoner ton.

10 Övriga frågor

10.1 Miljöavgift på importerad kolkraft

Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande länder skapa möjlighet att ålägga importerad kolkraft en svensk miljöavgift. Danmark lägger för närvarande en koldioxidavgift och svavelavgift i konsumtionsledet på den vattenkrafts- och kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter, vilket ger den ett mycket förmånligt pris. Detta innebär en konkurrensfördel på miljöns bekostnad, något som Kristdemokraterna anser vara helt förkastligt.

10.2 Elbrist

Till skillnad från vad många tror är Sverige en nettoimportör av energi. Enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) ökade importen av el betydligt under 2003, jämfört med 2004, 24 300 GWh. Eftersom exporten samtidigt minskade till 11 500 GWh uppgick nettoimporten till 12 800 GWh under 2003.

Nordel, samarbetsorganet för Nordens systemoperatörer, har i en rapport redovisat att förutsättningarna för att Norden klarar ett lindrigt torrår är små. Det förutsätter bland annat att konsumtionen momentant kan dras ner med 10 TWh, att 12 TWh reservkraft kan aktiveras och att överföringsmöjligheterna finns. Dessutom förutsätts att Danmark, som är det enda landet med överskottskapacitet, överskrider alla CO2-kvoter.

Eftersom elanvändningen ökar blir elförsörjningen helt beroende av import från främst Danmark, Polen, Tyskland och Ryssland. Denna el kommer till största delen från kolkraft eller kärnkraft. I Finland byggs för närvarande kärnkraften ut. Den kortsiktighet som präglar den svenska energipolitiken har lett till att investeringar i nya anläggningar hittills har uteblivit.

Tidigare i motionen har de senaste 20 årens olika elstopp behandlats. Kristdemokraterna anser att det finns en koppling även mellan strömavbrotten och det underskott av elproduktion som Sverige har. Vi föreslår att riksdagen utreder de underliggande orsakerna till strömavbrotten för att se om de kan härledas till svag produktionskapacitet i Sverige och till undermålig överföringskapacitet till och från Sverige. Utredningen bör resultera i förslag för att stärka produktionen och minska strömavbrotten.

10.2.1 Överföringsbrister

Stängningen av den första reaktorn i Barsebäck ökade risken för effektbrist i södra Sverige. Redan tidigare hade en stor del av reservkraftverken i landet avvecklats. Södra Sverige är särskilt sårbart på grund av att överföringskapaciteten av el från norra till södra Sverige är otillräcklig och behöver byggas ut, liksom överföringskapaciteten mellan Norge och Sverige. Överföringskapaciteten från norra till mellersta Sverige ligger idag på 6 700-7 000 MW. Överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige är begränsad till 3 500-3 900 MW.

Kristdemokraterna anser att det är bra att regeringen föreslår en utbyggnad av överföringskapaciteten till Finland genom en ny likströmskabel till en investeringskostnad om 1,6 miljarder. Den nya ledningen gör det möjligt att importera framförallt finsk kärnkraftsel från det planerade kärnkraftverket i Olkiluoto. Kristdemokraterna förutsätter att Svenska kraftnät också bygger kraftledningar som gör det möjligt för svensk elexport.

Ju större det tillgängliga energisystemet blir, desto större är sannolikheten att energitillförseln i hela området är säker. Ökade överföringskapaciteter gör också att områden som har högt elpris får ökat utbud och därmed konkurrens som kan pressa elpriserna.

10.2.2 Effektivare kraftöverföring

Med hjälp av likströmsledningar kan kraftöverföringen på långa sträckor väsentligen ökas. Tekniken används redan på Gotland där tjugo procent av all el produceras av vindkraftverk på norra och södra udden. Eftersom befolkningen är koncentrerad mitt påön måste elen transporteras dit utan stora förluster, och utan luftburna högspänningsledningar.

Lösningen är nergrävda likspänningskablar. De kan idag transportera sex gånger så mycket elkraft som motsvarande traditionella högspänningskabel för växelström. Kristdemokraterna ser positivt på den utvecklingen. Om tvåår kommer det sannolikt att finnas likströmskablar som kan transportera sexton gånger mer effekt än dagens högspänningskablar. Då kan en enda likströmsledning försörja en stad som Göteborg med el.

10.3 Utveckling mot större företag

Kraftföretagen struktureras mot allt större och mer integrerade energiföretag med verksamheter i flera länder. I Sverige domineras elproduktionen av tre aktörer: Vattenfall, Sydkraft och Fortum/Hemel. De svarar tillsammans för cirka 80 procent av den totala kraftproduktionen. Vattenfall är den största elproducenten i Norden och har som mål att bli ett av de ledande kraftföretagen i Europa.

Statliga Vattenfall koncentrerar nu sina resurser till expansion i främst Tyskland och Polen där produktionen baseras på kol och kärnkraft. Kapitalbehovet är stort, och Kristdemokraterna anser att istället för eventuellt ägartillskott bör privatisering övervägas. Delar av Vattenfall kan med fördel privatiseras. Svenska staten, som till höga kostnader stänger ned kraftproduktion i Sverige, är en stor ägare i stora tyska kärnkraftverk och polska brunkolsanläggningar och kan bli en stor leverantör av dessa oönskade energikällor till Sverige.

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att små producenter stimuleras så de kan leva kvar på marknaden. Småskaligheten har en kompletterande funktion och stärker energiförsörjningen.

11 Anslagen

Beträffande regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 21 för budgetåret 2005 förslår Kristdemokraterna förändringar enligt följande:

11.1 Nytt anslag: FoU Solcells- och vätgasbaserade system

Såsom nämnts tidigare i motionen är Sverige i en framskjuten position när det gäller forskning och utveckling av solcells- och vätgasbaserade energisystem. Dessa tekniker kan komma att bli mycket viktiga när det gäller den framtida energiförsörjningen. Kristdemokraterna anslår därför totalt 50 miljoner kronor ytterligare till de båda forskningsområdena.

11.2 Nytt anslag: Stöd till bostadsägare som vill sluta att värma upp sin bostad med direktverkande el

För att underlätta för villaägare att minska sin elförbrukning föreslås ett nytt anslag för bidrag till investeringar i ny värmekälla. Anslaget uppgår till 65 miljoner kronor 2004.

11.3 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

Anslaget på 188 miljoner kronor finansierar Statens energimyndighets förvaltningskostnader. Myndigheten har fått ett kraftigt utökat anslag och några nya arbetsuppgifter. Vi ser positivt på möjligheten till utökad kontrollfunktion men finner den mindre framgångsrik då sanktionsmöjligheter fortsatt saknas. Vi föreslår en anslagsbesparing på 25 miljoner kronor.

11.4 35:2 Insatser för effektivare energianvändning

Anslaget ingår i ett nytt femårigt program som ersättning för det energipolitiska program som beslutades 1997 och som löper ut 2004 och ger intrycket av att vara ett diversekonto. Dessvärre återkommer likartade åtgärder som har funnits i tidigare program och som inte visat sig vara framgångsrika.

Anslaget på 166 miljoner kronor avser bl.a. bidrag till kommunala energirådgivare, fortbildning av desamma, stöd till regionala energikontor samt utveckling och spridning av verktyg och metoder. Kristdemokraterna anser det vara angeläget att energirådgivning fortsatt bedrivs i kommunerna. Det behövs dock en översyn av de olika rådgivningsfunktioner som finns i kommunerna; till exempel lokala Agenda 21-samordnare, konsument- och budgetrådgivare. Regeringen aviserar en sådan hållning i propositionen 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig försörjning. Regeringen menar att det kan finnas samordningsvinster att hämta genom att slå samman olika funktioner till lokala centra för hållbar utveckling och att detta bör utredas. I en sådan utredning bör även de regionala energikontorens roll studeras.

Kristdemokraterna ser gärna att en sådan utredning kommer till stånd. En sänkning på 50 miljoner kronor av anslaget föreslås då det utökats kraftigt de senaste åren men utan att en nödvändig översyn av verksamhetens organisering gjorts.

11.5 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion

Anslaget som nästan dubblats sedan föregående år avser att bidra till teknikupphandling för att utveckla ny energieffektiv teknik på marknaden. I anslaget ska även stöd för marknadsintroduktion för energieffektiv teknik ingå. Kristdemokraterna ser positivt på den del som syftar till marknadsföring av solvärme. Vi anser det rimligt med en besparing på 20 miljoner kronor 2005.

11.6 35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

Anslaget är kraftigt höjt sedan föregående år. Att snabbt bygga upp en förhöjd produktion där koncessioner och miljöprövningar måste till, och detta efter att marknaden sackat p.g.a. elcertifikatssystemet, bedömer vi som omöjligt. Kristdemokraterna anser att anslaget bör ha en mer jämn fördelning över tiden för att understryka vikten av stabilitet i energipolitiken. Anslaget bör därför minskas med 30 miljoner kronor år 2005 för att sedan öka något 2006 och 2007.

11.7 35:5 Energiforskning

Med anledning av att Kristdemokraterna föreslår ett nytt anslag för speciell forskning minskas regeringens allmänna forskningsanslag med 25 miljoner kronor.

11.8 35:6 Energipolitiskt motiverade klimatinsatser

Anslaget på 20 miljoner kronor har reducerats rejält sedan föregående år och kommer att avvecklas helt efter 2005. Anslaget avser insatser för att utveckla metoder för så kallat gemensamt genomförande och projekt rörande mekanismen för ren utveckling.

Handel med utsläppsrätter kommer kommande år att hanteras via detta konto. Kristdemokraterna anser att tidigare kraftigt anslagssparande gör att anslaget helt bör sparas in.

Stockholm den 4 oktober 2004

Maria Larsson (kd)

Mats Odell (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Lars Lindén (kd)

Stefan Attefall (kd)

Annelie Enochson (kd)

Per Landgren (kd)

Lars Gustafsson (kd)


[1]

Energimyndigheten

[2]

Energimyndigheten

[3]

Statistiska centralbyrån

[4]

European Environment Agency

[5]

Eurostat

[6]

Nordpool