Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmuntra unga människor till entreprenörskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödja uppfinnare, patent och idéutveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmånsrätten vid konkurser.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statligt såddkapital.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. one-stop-shops.
1 Yrkande 3 hänvisat till LU.
De senaste tvååren har vi sett många exempel på hur stora svenska industriföretag lägger ned verksamhet i Sverige och flyttar arbetstillfällen till andra länder där villkoren för produktionen är bättre än här. Den tid då våra stora koncerner skapade nya arbetstillfällen är förbi. Sedan början av 1990-talet har antalet anställda i storföretagen minskat varje år, med undantag av högkonjunkturåret 2000. Enligt uppskattningar av Svenskt Näringsliv har 50 000 arbetstillfällen inom industrin flyttats utomlands under de senaste 10 åren.
Framtiden vilar allt mer i händerna på de små företagen. Av Sveriges 676 000 privata företag har drygt 99 procent färre än 50 anställda. Våra små och medelstora företag har i dag fler anställda än för 10 år sedan. Småföretagen står idag för mer än två tredjedelar av nettoökningen av sysselsättningen. I en regional tillväxtstudie från Företagarna framgår att de sex län i Sve-
rige med den starkaste ekonomiska tillväxten under åren 1998 till 2000 utmärkte sig genom att de omvandlades mot kunskapsintensiv tjänsteekonomi med många småföretag.
Småföretagen blir allt viktigare för vår ekonomi och sysselsättning. Men om de ska kunna fylla tomrummet efter de arbetstillfällen som försvinner i de stora företagen måste nyföretagandet växa. De senaste tre åren har antalet företag blivit drygt 4 000 fler per år.Beräkningar från statens företagsmyndighet, Nutek, visar dock att det skulle behöva startas ytterligare 10 000 nya företag varje år framöver för att kompensera för de arbetstillfällen som storföretagen väntas rationalisera bort.
Att alla som vill ska kunna bli företagare låter som en självklarhet och i teorin är det så men inte i verkligheten. Det finns många som inte har möjlighet att starta och driva företag fast de egentligen vill.
Varför vill man då bli företagare? Det finns förmodligen lika många anledningar som det finns företagare. Vissa blir företagare för att de har en idé eller vision som de vill förverkliga. Andra blir företagare för att de gått arbetslösa och inte hittar ett jobb som passar dem. Andra kanske blir företagare för att de vill vara sina egna herrar och arbeta på det sätt de själva bestämmer.
Oavsett vilka anledningar olika människor har till att våga ta språnget ut i företagande så måste regelverket och skattesystemet vara utformat så att alla känner sig uppmuntrade till att våga ta risken.
Det finns relativt många företag i Sverige, men få företagare. Detta beror på att vissa människor startar många företag av skatte- och redovisningstekniska skäl. Antalet företagare har minskat stadigt i Sverige de senaste tio åren. Bara fyra procent av befolkningen i arbetsför ålder i Sverige är engagerad i ett nytt eller relativt nytt företag. I USA är motsvarande andel tolv procent och i Danmark drygt sex procent.
När EU-kommissionen jämförde attityderna till eget företagande i de olika medlemsländerna hamnade Sverige långt ner. Bara drygt 30 procent av de tillfrågade skulle hellre vilja vara företagare än anställda och över 60 procent hade aldrig ens kommit på tanken att bli företagare.
Ska vi få fler nya företag i Sverige måste vi försöka ändra dessa attityder.
Människors grundattityder och livsval formas tidigt. Folkpartiet tycker att eget företagande borde kunna vara ett lika intressant och naturligt framtidsval som en anställning för nya generationer. Därför är det viktigt att människor redan tidigt får lära sig mer om entreprenörskap och även prova på eget företagande.
Många elever har bristande kunskaper om företagande och entreprenörskap. Där har studie- och yrkesvägledarna en viktig roll att spela. Att kunskaper om företagande gör att fler vågar ta steget att starta eget visas t.ex. av projektet "Ung företagsamhet", som drivits i tjugo år och som låter gymnasieelever starta företag under en begränsad tid med förmånliga skattevillkor. Sannolikheten för att eleverna som vuxna startar eget är fyra gånger större om de deltagit i projektet än om de inte gjort det. En utvärdering har visat att tio år efter att projektet startades, hade 20 procent av eleverna ett eget företag med i snitt sex anställda. Det är därför viktigt att skolan kan erbjuda entreprenörskap som en del av undervisningen.
Vi tycker även att det är viktigt att stödja andra föreningar och nätverk - till exempel "Snilleblixtarna" som ideellt arbetar för att göra unga människor mer positiva till eget företagande.
Bakom varje nytt företag finns alltid en idé. Enligt Europeiska patentkontoret (EPO) är svenskarna bland de mest innovativa i Europa räknat efter antalet ansökningar om nya patent i relation till befolkningen. Idéer och patentansökningar leder normalt till att företag startas. I Sverige sker detta dock i mindre utsträckning än i andra länder. Våra goda idéer blir patent och arbetstillfällen i andra länder i stället för i Sverige. Denna paradox har många uppmärksammat men få försökt göra något åt.
Folkpartiet anser att flera saker måste göras för att stödja uppfinnare och patent.
Några exempel skulle kunna vara.
Statliga medel skall avsättas till bidrag och villkorslån för idéutveckling i ett tidigt skede.
Patentintrångsförsäkring som alla patentinnehavare ansluts till när patentet beviljas.
Stipendier till fria uppfinnare som vill jobba heltid med att utveckla uppfinningar.
En förutsättning för att det ska bildas nya företag och för att dessa ska kunna växa är tillgång till riskkapital. Det handlar både om tillgång till krediter från banker och andra låneinstitut och om personers egna möjligheter att spara ihop till ett startkapital. Att sänka eller ta bort skatter på personligt sparande ger fler människor möjlighet att satsa pengar i ett nytt företag. Skatteförändringar som gör det lättare för företag att bygga upp eget kapital ökar företagens möjligheter att växa.
Sverige tillhör en minoritet i västvärlden som fortfarande har förmögenhetsskatten kvar. Förmögenhetsskatten finns i dag bara i 8 av OECD:s 30 medlemsländer.
Skatteverket har uppskattat att svenskar undanhåller närmare 500 miljarder kronor på utländska bankkonton. Till detta ska läggas de dryga 400 miljarder kronor som utlandsboende svenskar äger. Att avskaffa förmögenhetsskatten helt skulle kosta cirka 4 miljarder kronor.
Såväl Österrike, Italien som Belgien har reformerat sin kapitalbeskattning ochkombinerat detta med en amnesti för att locka tillbaka kapital som gömts i utlandet. De personer som sparat kapital utomlands kunde föra det tillbaka utan att behöva betala den skatt de undanhållit. I Italien förde sparare tillbaka motsvarande 800 miljarder kronor till landet efter amnestin. En liknande amnesti vore rimlig att införa i Sverige. Om ett avskaffande av förmögenhetsskatten ledde till att 100 miljarder kronor av dessa svenskägda tillgångar flyttades tillbaka till Sverige så skulle detta ge skatteintäkter från avkastningen på 1,5 till 2 miljarder kronor om året. Utöver detta kommer intäkterna från de extra investeringar och arbetstillfällen som med all säkerhet också skulle komma till stånd.
Folkpartiet vill sänka förmögenhetsskatten redan 2005 och avskaffa den så snart som möjligt.
Fåmansbolag där ägaren själv arbetar i företaget lever under särskilda skatteregler - de s.k. 3:12-reglerna. Syftet med reglerna är att hindra ägarna från att undgå skatt genom att ta ut lön som utdelning istället för lön. Följden av reglerna har dock blivit att ägare av fåmansbolag i dag betalar betydligt högre skatt än småägare i större bolag, vilket knappast var meningen. Det betyder också att det är mindre lönsamhet för en människa att satsa kapital i en egen nystartad verksamhet än att köpa aktier i ett annat större företag.
Folkpartiet vill däremot lätta fåmansbolagens skattebörda omedelbart. Vi står, tillsammans med bl.a. näringslivets organisationer, bakom förslaget att ersätta dagens fåmansbolagsregler med den s.k. BEK-modellen (beskattat eget kapital). Den innebär att ägare kan ta ut en större utdelning för varje år i takt med att företaget växer. Förslaget innebär att fåmansbolagens skattebörda kommer att minska betydligt.
Företagarna lät under våren 2003 genomföra en stor Sifo-undersökning bland småföretagare som närmade sig pensionen. Undersökningen visade att hela 30 procent av ensamföretagarna och 16 procent av företagarna med upp till fyra anställda räknade med att lägga ned sitt företag när de pensionerade sig, mycket beroende på den extra påfrestning för företaget som arvsskatten innebär. Det är därför mycket glädjande att regeringen nu aviserar att arvs- och gåvoskatten skall avskaffas. Det betyder att fler företag kommer att leva vidare för att utvecklas av nya generationer av ägare.
För att företag ska kunna utvecklas även under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är det viktigt att de har möjlighet att fondera vinster från goda år. Därför motsätter sig Folkpartiet regeringens förslag att i budgetpropositionen begränsa företagens möjligheter att göra avsättningar till s.k. periodiseringsfonder. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
I juni 2003 ändrade riksdagen i förmånsrättslagen. En av de viktigaste förändringarna var att företagsinteckningar som tidigare fått full utdelning med förmånsrätt vid konkurser i fortsättningen bara skulle få 55 procent av utdelningen med förmånsrätt.
När beslutet togs befarade Folkpartiet att detta skulle försämra möjligheterna för små företag att få krediter. Samstämmiga uppgifter från olika håll tyder också på att just detta skett. Banker och andra kreditinstitut vill i många fall ha extra säkerheter av små företag för att förlänga befintliga lån. Detta kommer att medföra betydande problem för många små företag.
Folkpartiet vill förlänga övergångstiden för ändringarna i förmånsrättslagen och anser också att regeringen ska analysera hur de nya reglerna har påverkat företagens möjligheter att få krediter.
Så kallat såddkapital är ett viktigt inslag för att få igång nya företag som har bra idéer. Vi anser att mer offentligt såddkapital behövs då det kan vara motiverat p.g.a. det "marknadsmisslyckande" som kan råda i detta tidiga skede. Vi anser dock inte att en statlig medverkan är nödvändig i ett senare skede av utvecklingen. För att statlig såddfinansiering ska fungera bra bör det finnas en privat medfinansiering för att säkerställa goda beslut kring risktagandet. Detta bör utökas.
I dag finns det regler som stänger ute många entreprenörer som vill starta eget och få en F-skattsedel. Reglerna innebär att företagaren inte tidigare bör ha varit anställd hos uppdragsgivaren, inte använder uppdragsgivarens utrustning, inte har få kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder, inte bedriver ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" och har en låg ekonomisk risk. Detta är krav som verkar gjorda för att hindra nyföretagande inom tjänstesektorn. Kraven missgynnar särskilt kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn.
Folkpartiet anser att alla som vill ska kunna få ut en F-skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi, givetvis under förutsättning att man inte har näringsförbud eller skatteskulder.
Det är krångligt att vara företagare idag. Regelverket är omfattande och invecklat. Ett svenskt företag med mindre än 20 anställda har kostnader för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöreglerna på cirka 30 000 kronor per anställd varje år. De svenska företagens kostnader för att administrera lagar, regler och föreskrifter summerar till minst 50 miljarder kronor varje år. Till detta kommer att företagen har ca 20 000 sidor företagsregler att hålla reda på. En ny utvärdering från statens näringslivsmyndighet Nutek visar att enbart administrationen av momsinbetalningarna kostar svenska företag 2,8 miljarder kronor varje år.
Regeringen har sagt många kloka saker om hur viktigt det är att regelverket blir enklare. Men nya undersökningar visar att småföretagens regelbörda inte har sänkts, utan tvärtom ökat.
Ett exempel bland många på nya regler som ökar företagens administrativa börda är riksdagens beslut för tvåår sedan att alla företag med mer än tio anställda måste redovisa sjukfrånvaron bland alla anställda och könsfördelningen i företagsledningen sina årsredovisningar. Folkpartiet ansåg då, och gör så fortfarande, att det räcker med att kräva detta av de börsnoterade företagen.
Krångliga regler som det krävs experthjälp för att tolka och följa är i de flesta fall dyrare för små företag än för stora som ofta har sådana experter anställda inom företaget.
Folkpartiet anser att fram till nästa val ska hela det regelverk som berör företagande gås igenom med målet att minska företagarnas kostnader för administration av regelverket med minst en fjärdedel.
Några exempel på angelägna reformer är: förenklingar i semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro, enklare redovisningsregler i enskilda firmor, förenklingar i företagens uppgiftslämnande genom ett gemensamt uppgiftslämnarregister så att myndigheter kan hämta uppgifter från varandra istället för från företagen.
Ett av problemen med att vara egenföretagare är att kontakten med myndigheterna ofta är splittrad och tungrodd. Ett sätt att förenkla för företagare och förbättra företagarklimatet i hela landet skulle vara att införa så kallade one-stop-shops med en god regional spridning. På dessa kontor skulle det finnas värdar som tog hand om företagarens ärende och såg till att driva detta genom byråkratin. På så sätt skulle den enskilda företagarens myndighetskontakter kunna underlättas. Detta bör ges regeringen till känna.
Den svenska arbetsrätten utformades under 1970-talet. Efter 30 år kan man konstatera att enbart mängden och komplexiteten i det arbetsrättsliga regelverket är så omfattande att detta i sig blivit ett problem för många mindre företag som inte har nödvändiga juridiska resurser för att behärska hela regelverket. Folkpartiet vill därför reformera och modernisera den svenska arbetsrätten så att det blir lättare att anställa. De förändringar vi vill genomföra kommer framför allt att hjälpa de mindre företagen.
Folkpartiet vill att arbetsgivare ska få större möjligheter till provanställningar genom att tiden i provanställning förlängs från dagens 6 månader till 12 månader.
Folkpartiet vill införa en utvidgad möjlighet till visstidsanställning. En sådan visstidsanställning ska kunna vara i upp till tvåår. Företrädesrätten till fast anställning ska dock även i fortsättning gälla efter tolv månader. Antalet visstidsanställda hos en och samma arbetsgivare bör maximeras till 20 personer.
Det måste bli enklare för företagen att beräkna och betala sin skatt.I dag har många enskilda näringsidkare en ojämn inkomst under året. Systemet med en preliminär deklaration som avges vid årets början innebär att den totala skatt som man räknar med att betala under året fördelas jämnt över tiden. Detta innebär att företagaren måste betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Vi föreslår ett system där inbetalning av skatt sker efter det att man haft inkomsten.
I dag kan företagaren betala in skatten på ett skattekonto. Grundidén med skattekontot är bra. Vi vill dock ändra reglerna för skattekontot så att redovisning och betalning ska ha sänts in senast det angivna datumet. Det faktum att det numera är allt vanligare med längre betalningstider än 30 dagar, särskilt hos större företag, innebär att många småföretag tvingas betala in moms innan de fått betalning av kunden. Detta kan medföra likviditetsproblem. En översyn av momsinbetalningsperioderna behöver göras.
Förseningsavgiften är i dag 5 000 kronor för alla aktiebolag oavsett storlek. För att underlätta för små aktiebolag vill vi att eventuella förseningsavgifter ska sättas i relation till det försenade beloppets storlek.
För enskilda näringsidkare används idag personnumret som registreringsnummer för mervärdesskatt. Registreringsnumret lämnas ut både till kunder och leverantörer. För att skydda näringsidkarens integritet som privatperson föreslår vi att ett frivilligt organisationsnummer införs som kan användas som registreringsnummer.
Reglerna för mindre företag måste förenklas. Ett möjligt förslag är att enmans- och fåmansföretag får använda en mycket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och avgifter samt en schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt överskott.
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Men denna strävan får inte leda till att rättssäkerheten sätts åt sidan och människors integritet kränks. Den s.k. generalklausulen är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga och bör därför avskaffas.
Arbetsgivaravgiften är en tung del av skatten på arbete. Lägre arbetsgivaravgifter kommer att göra det lättare att anställa fler människor, inte minst inom tjänstesektorn. Folkpartiets långsiktiga inriktning är att den del av arbetsgivaravgifterna som är en ren skatt ska tas bort.
För att ge små företag tydliga motiv att anställa fler människor vill Folkpartiet halvera arbetsgivaravgiften för alla företag upp till en lönesumma på 350 000 kronor och behålla sänkningen med 5 procentenheter upp till en lönseumma på 800 000 kronor.
I dag omsätter den vita sektorn för hushållstjänster ungefär 150 miljoner kronor, men den svarta sektorn uppskattas omsätta över tre miljarder kronor. Det finns alltså en stor marknad för hushållstjänster, men den måste göras vit. I Finland har avdrag på samtliga tjänster som utförs i hemmet genomförts, såväl golvläggning såsom skurning av desamma. Detta har lett till att över 90 000 finska hushåll har köpt hushållstjänster av något slag. Det är dags att låta Finlands sak bli vår - och göra svarta tjänster vita!
Vi vill därför införa en skattereduktion för hushållens köp av den här typen av tjänster genom en skattereduktion i företaget för halva totala arbetskostnaden.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Eva Flyborg (fp) |
|
|
Anna Grönlund Krantz (fp) |
Jan Ertsborn (fp) |
|
Yvonne Ångström (fp) |
Nyamko Sabuni (fp) |
|
Sverker Thorén (fp) |
Hans Backman (fp) |
|
Nina Lundström (fp) |