1 Innehållsförteckning 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Tillväxt och utveckling i Västsverige 3
3.1 Arbete - förutsättning för utveckling 3
3.2 Alla inte bara några 4
3.3 Stärk den regionala samverkan 4
3.4 Ett livskraftigt näringsliv 5
3.5 Fordonsindustrin en motor för landet och tillväxten 6
3.6 Bättre infrastruktur för jobb och utveckling 6
3.7 Förstoring av arbetsmarknadsregionerna 7
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sysselsättningens betydelse för tillväxt och välfärd.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om likvärdiga förutsättningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regional samverkan.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av livskraftigt näringsliv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av satsningar på regionala utvecklingscentrum.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av infrastruktur för tillväxt och utveckling.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på förstoring av den regionala arbetsmarknaden.1
1 Yrkandena 1 och 7 hänvisade till AU.
2 Yrkande 3 hänvisat till KU.
3 Yrkande 6 hänvisat till TU.
Det är av största vikt att näringslivet i Västra Götaland har goda förutsättningar för expansion, förnyelse och stärkt konkurrenskraft. Ett livskraftigt näringslivspelar en avgörande roll för den regionala utvecklingen över huvud taget. Ett bra företagsklimat och livskraftigt näringsliv ställer mycket stora krav på det omgivande samhället. En väl fungerande välfärd är en förutsättning för näringslivet på samma sätt som det omvända förhållandet gäller. Samspelet mellan privat och offentlig sektor förtjänar att understyrkas i det här sammanhanget. En annan faktor av tillväxtpolitikens förutsättningar är att det råder ordning och reda på arbetsmarknaden. Ur ett näringslivsperspektiv handlar det ytterst om att främja konkurrens på lika villkor.
Den ökande internationaliseringen har skruvat upp omvandlingstakten i ekonomin. Den ökade konkurrensen från omvärlden gör att företag och individer fortlöpande måste utvecklas för att svenskt näringsliv ska kunna vara konkurrenskraftigt även i framtiden. I dag ligger tryggheten i förmågan till förändring och anpassning.
Arbetsmarknadspolitiken spelar därför en viktig roll för att understödja förändringen och skapa trygghet i omställningen. De mest grundläggande förutsättningarna för att välfärdssamhället inte ska hotas, är att människor arbetar. Arbetet är inte bara kärnan för tillväxt och en ekonomisk kaka att fördela. Ytterst handlar kampen mot arbetslösheten om att värna demokrati och rättvisa, för i ett samhälle där stora delar av befolkningen inte deltar i arbetskraften skapas spänningar och konflikter mellan människor och grupper.
Sysselsättningen i Västsverige har legat på en hög nivå sedan förra lågkonjunkturen. Utvecklingen i regionen har medverkat till att vi har varit bättre rustade när nedgången i ekonomin började i slutet av 90-talet. Regionen har i motsats till många andra regioner haft en positiv utveckling på arbetsmarknaden fram till 2002. En mycket kraftig sysselsättningsökning ägde rum under perioden 1999-2002, som i genomsnitt motsvarade ca 10 000 fler sysselsatta per år. Därefter har en avmattning av sysselsättningen skett. Under 2003 ökade sysselsättningen marginellt, samma bedömning görs för 2004.
Arbetslösheten är det främsta hotet mot regionens utveckling. Under det senaste året har arbetslösheten snabbt ökat i Västsverige. I augusti var drygt 69 000 människor öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Om vi också lägger till de som på grund av sjukdom inte kan delta i arbete ökar siffran dramatiskt. Mer än 200 000 människor står utanför arbetsmarknaden p.g.a. av arbetslöshet, sjukdom eller förtidspension, vilket motsvarar närmare 20 procent av arbetskraften. Därför är det av största vikt att vi uppmärksammar förhållandena på arbetsmarknaden, och villkoren i arbetslivet.
För att bryta utvecklingen måste snabba och intensiva åtgärder till både för att möta sjukskrivningen och för att inte permanenta arbetslösheten. De förslag som lagts fram för att minska sjukskrivningen är bra men behöver ständigt följas upp så att sjukskrivningarna fortsätter att minska.
Alldeles för många människor saknar möjlighet till egen försörjning genom eget arbete. Att bryta detta mönster tillhör den överordnade utmaningen. Nu vänder konjunkturen sakta uppåt, vilket också kommer att leda till att fler får arbete. Men detta räcker inte. Kampen mot arbetslösheten kan inte stanna upp utan måste ha högsta prioritering. De åtgärder som regeringen lagt fram i budgeten för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten är bra. Samtidigt krävs det en hög beredskap för ytterligare insatser om sysselsättningsläget inte förbättras.
En hållbar tillväxt förenar den ekonomiska utvecklingen med omsorg om vår miljö och människors välbefinnande, tillväxten ska vara både ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. För socialdemokraterna handlar tillväxt om att skapa förutsättningar för välfärd och utveckling. Det är också det synsättet som lägger grunden för en utveckling i hela Västsverige.
Västsverige är ett Sverige i miniatyr med både glesbygd och storstad, orter med problem med avfolkning och regioner som har en kraftig befolkningsökning. I arbetet med att skapa en bättre framtid måste de positiva variationerna tas tillvara samtidigt som de negativa regionala skillnaderna motverkas. Skillnaderna gör att en utveckling i hela Västsverige bäst sker genom stimulans till utveckling och tillväxt utifrån lokal och regional nivå. Detta förutsätter större regional och lokal handlingsfrihet med befogenheter och stort inflytande över hur tillväxtpolitiken ska utformas och genomföras.
Under de senare åren har den ekonomiska tillväxten varit låg, vilket också påverkat statens och kommunernas möjligheter att finansiera satsningarna på vård och omsorg. Vi kan dock se en ljusning i konjunkturen. Prognoserna visar på en stark uppgång under de närmaste åren i ekonomin, vilket ökar också intäkterna. I kombination med ökade statsbidrag till kommunerna under de närmaste åren kommer detta att öka utrymmet för nödvändiga och viktiga satsningar. Skatteutjämningsförslaget är också ett viktigt instrument som ger alla kommuner bättre förutsättningar att leva och utvecklas. Därför anser vi att skatteutjämningsförslaget är en viktig pusselbit för den regionala utvecklingen.
En bra tillväxtpolitik förutsätter större regional och lokal handlingsfrihet med befogenheter och stort inflytande över hur politiken ska utformas och genomföras. Samtidigt har regeringen ett överordnat ansvar för ett levande Sverige. I vissa delar av Västsverige är arbetslösheten låg medan det samtidigt råder fortsatt hög arbetslöshet i några kommuner. I flera mindre kommuner är utbildningsnivån också märkbart låg och känsligheten för konjunkturförändringar är därmed stor. Sammantaget kan det leda till spänningar mellan olika geografiska områden i Västsverige.
Vi är övertygade om att det på den lokala och regionala nivån finns möjligheter att anpassa politiken efter de förutsättningar som råder. Här finns nödvändig kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden, näringslivet och infrastrukturen. För att skapa en region i balans krävs skilda åtgärder i olika delar av Västsverige. Dock finns det stora möjligheter att driva en framgångsrik regionalpolitik. Resurser för en kraftfull regional utvecklings- och tillväxtpolitik finns men utnyttjas inte alltid optimalt eftersom samordningen inte alltid sker mellan aktörerna på de olika nivåerna.
Därför är det angeläget att regionförsöket i Västra Götaland permanentas för att ytterligare bredda och fördjupa samarbetet med den regionala utvecklingen i regionen och tillsammans med Region Halland. Det finns anledning att se över hur samverkan sker av de nationella och regionala stöden för tillväxt och utveckling.
Västsveriges positiva utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften hos näringslivet som verkar i skarp konkurrens på den nationella och internationella marknaden. Specifikt för näringslivet i Västsverige är hög specialisering och starka nätverk inom nationellt betydelsefulla branscher. Det är viktigt att stärka villkoren för både befintligt näringsliv och för nyskapande och nyföretagande.
Vi behöver ett näringsliv med utvecklingskraft, nyskapande och förmåga att ta fram nya produkter och tjänster som kan konkurrera på en global marknad. En högt utvecklad samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle behövs för att stärka innovationer och kluster. Ett positivt klimat för entreprenörskap och nyföretagande är viktigt för att få fler företag och fler arbetstillfällen. Samtidigt måste en hållbar utveckling vara grunden för näringslivet, där resurshushållning, miljöteknik och miljöanpassning av produkter och tjänster står i förgrunden.
Västsverige har bra förutsättningar att klara utvecklingen även i tider av lägre tillväxt, vilket är en styrka. Här finns en betydande del av svensk verkstadsindustri samlad. Området har därmed stor betydelse som industriell tillväxtmotor. Industriell produktion har stor potential att generera tillväxt, arbetstillfällen och lönsamhet. Trots de senaste årens stora satsningar på telekom, IT, läkemedel, medicinsk teknik och bioteknik står verkstadsföretag fortfarande för cirka hälften av Sveriges varuexport.
Regeringens och riksdagens beslut om satsningar på infrastruktur i regionen är en viktig förutsättning. Andra viktiga frågor är satsningar på forskning och utbildning, regionala utvecklingscentra och en ökad samverkan mellan högskolor, näringsliv, region och kommuner.
I Sverige är Västsverige helt dominerande när det gäller fordonsindustrin, med Göteborg, Trollhättan/Uddevalla och Skövde som centra. Med de stora fordonsföretagen spridda över hela Västsverige finns underleverantörer i olika led. Huvudorterna har också starka kopplingar till högskolorna för forskning och utveckling inom fordonsindustrin. Totalt arbetar ca 50 000 människor inom fordonsindustrin i Västsverige. Bland underleverantörerna är beroendet stort, ca 65 % har helt eller till största delen fordonsindustrin som kunder. I Sverige tillverkas nära 300 000 bilar årligen och vi är bland de tio främsta i världen. Det som kännetecknar framgångarna är främst att fordonsindustrin arbetar med hela kedjan från forskning, utveckling till produktion. För Västsverige är det främst säkerheten och miljöarbetet som är de främsta konkurrensmedlen.
För att vi ska kunna behålla och förstärka vår position krävs det en fortsatt satsning på forskning och utvecklingsarbete. Det är genom att utveckla kunskap och kompetens som vi har våra främsta konkurrensfördelar. Samarbetet med högskolorna måste därför förstärkas och utvecklas ytterligare. Satsningen på Produktion i Väst, ett samarbete mellan Högskolorna i Göteborg, Jönköping, Skövde och Trollhättan/Uddevalla, är ett bra initiativ som tagits för att kraftsamla kring utvecklingen av industriell produktion som vi anser att regeringen aktivt bör stödja.
I Västsverige pågår det en rad initiativ. Ett exempel är ett utvecklingsarbete som Västra Götalandsregionen och Gothenburg Business region har initierat om en satsning på Västsveriges position som globalt ledande region för utveckling av avancerad fordonsteknologi och fordonsrelaterad kommunikationsteknologi.
För att stärka konkurrenskraften och utvecklingsarbetet inom industri och andra näringslivsgrenar behövs en fortsatt satsning att bygga upp regionala utvecklingscentra. Det finns idag flera framgångsrika centra där företag, högskolor, region och kommuner arbetar tillsammans för att skapa förutsättningar för företags- och produktutveckling. Innovatum i Trollhättan och Lindholmen i Göteborg är två sådana exempel som har och har haft en stor betydelse för utvecklingsarbetet inom fordonsindustrin. Genom att verka i utvecklingscentra ges det lokala och regionala näringslivet större förutsättningar till samarbete och produktutveckling.
Under 2004 har regering och riksdag fattat beslut om den största satsningen på infrastruktur i modern tid. Mellan 2004 och 2015 satsas 384 miljarder kronor för att bygga ut infrastrukturen i landet. För Västsverige betyder satsningarna att de angelägna projekt som socialdemokraterna drivit under flera år kan starta under perioden. Satsningarna på E 6:an, delar av E 20, riksvägarna 40, 44 och 45, Partihallsmotet i Göteborg är några av de större vägsatsningar som kommer att genomföras. Järnvägssatsningarna på Västkustbanan och Norge-Vänern-banan ökar möjligheterna för att flytta transporterna från vägarna till mer miljövänliga transporter på järnväg.
Det är nu viktigt att de beslutande satsningarna kommer igång och slutförs under den tid som är fastlagd. Satsningen på infrastruktur kommer att ge avsevärda förbättringar både för pendlingsmöjligheterna och godstrafiken i regionen. Det ger de västsvenska företagen konkurrenskraft och förutsättningar att rekrytera personal och förutsättningar för rationella transporter. Särskilt viktigt är dessa i diskussionen om bilindustrins utveckling i regionen. Infrastrukturen är en tillväxtmotor som påverkar människors förutsättningar till goda levnadsvillkor i både glesbygd och tätort.
Under de närmaste 10 åren är utrymmet för större satsningar intecknade och redan kända men det innebär inte att behoven är täckta. Andra viktiga projekt som sedan måste till är bl.a. den resterade delen av E 20, färdigställande av Västlänken och tågtunneln under Göteborg, färdigställande av Västkustbanan i dess helhet och Götalandsbanan.
Vid sidan av offentlig service är tillgången till väl fungerande och tillförlitliga kommunikationer en grundläggande förutsättning för att det skall vara möjligt att bo och leva samt att bedriva näringsverksamhet i Västsverige. Under de kommande åren är det framför allt nödvändigt att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på de vägar som eftersatts under de senaste åren. Det är också viktigt att bygga bort de flaskhalsar som begränsar trafikflödena i delar av Västsverige.
Även grundförutsättningarna för en fungerande IT-infrastruktur behöver förbättras. Tillgång till bredband och andra telekommunikationer blir en allt viktigare förutsättning för att det skall vara möjligt att arbeta och bo också i glesbygden. En infrastruktur med hög kvalitet vad gäller hastighet och kapacitet bör byggas upp i Västsverige för att ge förutsättningar att utnyttja IT som drivkraft för regional utveckling och konkurrenskraft. Hushåll och företag, oavsett var de finns, ska kunna använda informationstekniken.
En utbyggd infrastruktur är ett av de starkare incitamenten för att stimulera den ekonomiska tillväxten. Genom att förbättra infrastrukturen och trafikutbudet så att kundunderlag och arbetsmarknad vidgas i en s.k. regionförstoring öppnas också nya möjligheter för människor i mindre orter. I Västsverige finns en stor potential för regionförstoring framförallt genom en utbyggnad av järnvägssystemet. Exempelvis kan arbetsmarknaderna i Varberg, Borås, Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla integreras med arbetsmarknaden i Göteborg. Dalsland kan vävas samman med Trestadsregionen.
Genom att bygga ut vägar och kommunikationer skapas också förutsättningar för glesbygden i regionen att utvecklas och leva vidare genom ökade möjligheter till pendling till tätorterna. På så vis stärks tillväxten till fler geografiska områden. Vidgade arbetsmarknader bidrar också till att fler får arbete och egen försörjning.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Nils-Erik Söderqvist (s) |
|
|
Mona Berglund Nilsson (s) |
Arne Kjörnsberg (s) |
|
Majléne Westerlund Panke (s) |
Kjell Nordström (s) |
|
Rolf Lindén (s) |