Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regional tillväxtpolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den regionala beslutskraften och beslutskompetensen utvidgas för Skånes del.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ny bostadspolitik för att förhindra bostadsbrist i Skåne.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattekompensationen från Danmark till Sverige delas ut till landstinget och kommunerna i Skåne.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast upprätta en vitbok vad avser integrationen inom Öresundsregionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam dansk-svensk 24-timmarsmyndighet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att prioriteringar som görs i RTI-planen bör öka i samband med fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar på skånsk infrastruktur.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, den s.k. HH-tunneln.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av E 22.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skåne skulle få gå före och bli försöksregion för förenklade regler vad avser skattepolitik, förenklingar för företagande, arbetsrättslagstiftning och arbetskraftsinvandring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skåne skulle få gå före och bli försöksregion för skatteavdrag för hushållsnära tjänster.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omdisponera medel för att även stödja arkeologiska utgrävningar i Uppåkra.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat statligt stöd till Glimmingehus.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av möjligheterna för besökare på Vin & Sprits verksamhet på Absolut Company i Åhus att få köpa varorna på plats.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av rättvisa spelregler för den skånska livsmedelsproduktionen.7
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla delar av Skåne skall ha rätt till den trygghet som polisiär närvaro innebär.8
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilda insatser måste göras mot ungdomsbrottsligheten.8
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få ESS till Lund.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av omförhandling av skatteavtalet med Danmark avseende bemanningsföretags möjligheter att verka på båda sidor av Öresund.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Region Skåne också borde erhålla resurser för att initiera samarbete mellan regionen och de nya medlemsländerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbetet, t.ex. vad gäller livsmedel, medicin och bioteknik.9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för studenter att studera på båda sidor av sundet.9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska studenter borde erbjudas samma möjlighet som de danska studenterna vad avser stöd för resor över sundet.9
1 Yrkandena 2 och 6 hänvisade till KU.
2 Yrkande 3 hänvisat till BoU.
3 Yrkandena 4, 13 och 21 hänvisade till SkU.
4 Yrkandena 7-11 hänvisade till TU.
5 Yrkandena 14 och 15 hänvisade till KrU.
6 Yrkande 16 hänvisat till SoU.
7 Yrkande 17 hänvisat till MJU.
8 Yrkandena 18 och 19 hänvisade till JuU.
9 Yrkandena 23-25 hänvisade till UbU.
Sverige är värt en bättre regering. Sverige behöver nya tag och ett nytt ledarskap. Våra partier är fast beslutna att utgöra ett sådant alternativ till den sittande regeringen att väljarna 2006 röstar fram ett regimskifte. Tolv år med Socialdemokraterna är mer än nog.
Skåne kan mycket bättre. Med ett Skåne som får rätt möjligheter blir Öresundsregionen en tillväxtmotor för norra Europa. Med ett Skåne som får rätt möjligheter kan skåningars företagande, arbete och nytänkande skapa nya resurser för angelägna satsningar i hela Sverige. Med ett Skåne som får rätt möjligheter kan människor få lite mer av frihet och lite mer makt över sitt eget liv.
Att det för närvarande saknas visioner och framtidsstrategier blir tydligt när man jämför Skånes möjligheter med utfallet. Det görs långt ifrån tillräckligt för att röja de hinder som finns för integration, tillväxt och skapande. Skåne behöver en ny integrationspolitik, en offensiv tillväxtpolitik och en modern syn på gränsöverskridande regioner.
Tyvärr gör inte heller regeringsunderlagets skånska representanter i riksdagen tillräckligt för att uppmärksamma Skånes möjligheter och främja satsningar på skånsk utveckling, inte heller står de tillräckligt starkt upp för genuint skånska frågor. Detta är en anledning till att Skåne och skåningarna ofta får stå tillbaka när det gäller viktiga satsningar.
Vår skånska allians för en ny borgerlig majoritet i riksdagen siktar därför både på att nå en ny regering och en ny kraft i värnandet om skånska intressen i riksdagen. I denna motion tar vi särskilt upp några strategiska frågor som måste mötas för att skapa större möjligheter för regional tillväxt - för att i större utsträckning ta tillvara Skånes goda möjligheter.
Det är tillväxt i ekonomin som en gång lyft Sverige ur fattigdomen. Det är tillväxt som förutsätts för fortsatt stärkt välstånd och möjligheter att stärka välfärden. Tillväxt kommer inte av sig själv utan skapas genom enskilda människors arbete, kunskap, nytänkande och entreprenörskap. Sverige behöver en offensiv tillväxtpolitik som röjer hinder för enskilda människors skapande.
I tillväxtdebatten används ofta ett övergripande nationellt perspektiv. Det är självklart och viktigt. Men man måste också komma ihåg att den nationella tillväxten byggs upp av regionala och lokala förhållanden. Sverige behöver både en nationell tillväxtpolitik med bättre företagarklimat och ett skattesystem som värnar de välståndsbildande krafterna och en regional tillväxtpolitik som tar tillvara lokal växtkraft, initiativkraft och entreprenörskap. Tillväxt är inget nollsummespel. Ett Skåne med stark tillväxt är bra för hela Sverige.
Olika regioner i Sverige utvecklas på olika sätt. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet. Därför kan inte hela Sverige regionaliseras efter en och samma mall. Skall regionaliseringen bli riktigt lyckad måste den nationella likriktningen ersättas, inte av regional likriktning, utan av regional mångfald.
I en gränsregion som Skåne behövs en annan och större uppsättning kompetensområden för att underlätta Öresundsregionens integration jämfört med vad som behövs i en region i en annan del av landet där utmaningarna och förutsättningarna är andra.
Olikhet och mångfald i ett så stort land som Sverige är en tillgång. Därför bör olika modeller för regionalisering kunna prövas i olika delar av landet, så att man på olika håll kan se vilka lösningar som bäst tar vara på de olika förutsättningarna som finns.
I Skåne råder bred politisk enighet om det positiva i att flytta ansvar från staten till regionen. Förhoppningen är att frågor om kommunikationer, näringsliv och kultur kan behandlas bättre med ett regionalt, skånskt perspektiv. Att denna åsikt är väl förankrad såväl bland beslutsfattare inom politik och näringsliv som i befolkningen i övrigt, visade den samstämmiga kritik som riktades mot regeringens försök att avbryta försöksverksamheten med Region Skåne i slutet av förra mandatperioden.
Den regionala beslutskraften och beslutskompetensen måste utvidgas. Den så kallade PARK-kommitténs förslag angående Skåne bör i detta avseende betraktas som ett lägsta golv för omfattningen av den regionala beslutskraften. Huvudansvaret och tillhörande resurser som avser regionalpolitik, regional näringspolitik samt planering av regional transportinfrastruktur bör därför föras över från länsstyrelsen till regionen. Statliga medel för utvecklingsprojekt skall fördelas av regionen. Regionen skall också själv kunna fördela utvecklingsmedel till regionala kulturinstitutioner. Hur pengarna i den så kallade kulturpåsen skall fördelas inom Skåne måste vara ett beslut som skall tas i Skåne.
Flera olika bedömningar har det senaste året pekat på att Skåne håller på att växa in i en allt viktigare ekonomisk roll. Särskilt tydligt är det om man ställer utvecklingen i Skåne i relation till övriga delar av Sverige. Skåne, som en del av Öresundsregionen, håller på att utvecklas till Sveriges kanske främsta tillväxtmotor.
Den nya positiva synen på den skånska växtkraften står i tydlig kontrast till den bild av skånsk ekonomi som gällde för bara något årtionde sedan. Perioden 1970-1980 präglades av stagnation och i vissa fall tillbakagång. Under perioden passerade till exempel Stockholms län, Köpenhamns hovedstadsregion i invånarantal. Under slutet av 80-talet och början av 90-talet befann sig Öresundsregionen i en djup ekonomisk kris. På den danska sidan steg arbetslösheten med fem procentenheter och på den svenska sidan med drygt sex procentenheter.
Under mitten av 1990-talet påbörjades en utveckling som innebar att den nedåtgående trenden bröts på båda sidorna av Öresund.
Ett tydligt tecken på att Skånes attraktivitet stärkts de senaste åren finner man i flyttströmmarna inom landet. År 2003 hade Skåne ett positivt flyttningsnetto gentemot övriga landet på 3 387 personer enligt SCB. I dessa siffror gömmer sig bland annat ett positivt flyttningsnetto gentemot Stockholmsområdet på 887 personer. Detta torde vara en historiskt mycket hög siffra. Kanske den högsta. Särskilt tydligt blir detta om man jämför med läget för några år sedan då Skåne hade ett årligt negativt flyttningsnetto gentemot Stockholm på mellan 400 och 750 personer. Även på den danska sidan av Öresundsregionen har befolkningsutvecklingen vänt till det positiva på senare år.
Det tycks också vara så att de personer som flyttar till Skåne har generellt högre utbildningsnivåän genomsnittet för landet, vilket också det är positivt för tillväxtkraften. Statistiken över nyföretagande visar också att varannan nyföretagare har högskoleutbildning, vilket är betydligt mer än i övriga landet. Under perioden 1998 och 2002 startades totalt 1 805 nya högteknikföretag i Malmö-/Lundområdet enligt tidningen Ny teknik. Totalt var 21 371 personer sysselsatta i högteknikföretag 2002 i Malmö-/Lundregionen.
Det finns också mörka moln på den skånska ekonomiska himlen. Ett av de tydligaste problemen i skånsk ekonomi är den höga arbetslösheten. I Skåne, liksom i övriga landet har arbetslösheten fastnat på en oacceptabelt hög nivå. Jämfört med för ett år sedan är förvisso antalet öppet arbetslösa något färre, men hela minskningen förklaras av en kraftig utbyggnad av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Den totala arbetslösheten är således oförändrat mycket hög.
I takt med Skånes ökade attraktivitet och den starka inflyttningen ökar bostadsbristen. Flera skånska kommuner har idag bostadsbrist, i andra kommuner är en bristsituation hotande. Den misslyckade bostadspolitiken håller på att bli ett allvarligt tillväxthinder. I de svenska regioner där växtkraften är som starkast är också bostadsbrist ett faktum. Priserna på småhus och bostadsrätter rusar i höjden och även i Skåne börjar så kallade svarta lägenhetsaffärer att uppstå. Det beror huvudsakligen på att det byggs för få hyreslägenheter. Skall Skånes potential kunna utvecklas fullt ut krävs att bostadspolitiken förändras. Äganderätten måste stärkas, bland annat måste upplåtelseformen ägarlägenheter snarast införas. Instansordningen inom plan- och bygglagen (PBL) måste förkortas så att inte byråkrati hindrar byggandet av nya bostäder, hyressättningssystemet måste ändras så att det finns incitament till att bygga hyreslägenheter, och skatterna på boende måste sänkas.
Ytterligare ett mörkt moln är att man ännu inte på allvar kan se att den regionala obalansen inom Skåne håller på att brytas. Mångfalden är en fördel för Skåne, men ska hela Skånes växtkraft kunna utnyttjas fullt ut krävs att Skåne blir rundare. För att stärka östra Skånes möjligheter är kommunikationerna avgörande. Skall Skånes potential kunna utvecklas fullt ut krävs dels en ny bostadspolitik, dels bättre kommunikationer mellan de delar av Skåne som har en kraftig tillväxt av arbete och de delar som erbjuder ett attraktivt boende.
Det är viktigt att förbättra den offentliga servicen från myndigheternas sida i Skåne och Öresundsregionen. Inrättandet av en 24-timmarsmyndighet är en angelägen satsning. Idag finns det ett otal olika myndigheter som skall blanda sig i medborgarnas dagliga liv. Man kan jämföra detta med det danska teknologiministeriet som utformat en "one-stop-shop" för en rad myndighetstjänster. Man behöver inte veta vilken myndighet man ska vända sig till för att till exempel göra en ansökan. Med hjälp av digital signatur kan medborgarna utföra sina ärenden direkt på hemsidan. Samtliga kommuner använder portalen. Den svenska regeringen måste visa ledarskap och se till att en svensk 24-timmarsmyndighet snarast inrättas. Slutmålet borde vara en gemensam dansk-svensk myndighet.
Ekonomisk verksamhet är till sin natur expansiv, nyfiken och gränsöverskridande. Men den är också beroende av vilka institutioner och spelregler som sätts upp. Nationsgränser kan vara effektiva hinder. Trots allt kan man se hur allt fler människor drar nytta av Öresundsregionens möjligheter. Arbetskraftspendlingen har ökat. Betydelsen av Öresundsbrons tillkomst kan inte nog understrykas.
Øresund Industri & Handelskammare visar i sitt årliga index över integrationen i Öresundsregionen en svag uppgång för integrationen det senaste året. På skalan där 100 motsvarar full integration ligger nuvärdet på 60. Detta visar att det finns mycket kvar att göra.
Målet för arbetskraftsintegrationen över sundet måste vara att det är lika naturligt att pendla mellan Skåne och Själland som mellan Malmö och Lund. Även om man ser positiva tendenser är steget långt innan man nått så långt.
I juli 2004 satte Öresundstågen nytt trafikrekord. Totalt reste 589 505 personer med tågen. Det är rekord för en enskild månad. Även det totala resandet över sundet ökar. Trafikökningen var första halvåret 2004 drygt 17 procent jämfört med första halvåret 2003.
Det skatteavtal som slöts mellan den svenska och den danska regeringen var välkommet. Men det innehåller en del brister, framför allt för kommunal- och landstingsnivå i Skåne. Kommunerna och landstingen erbjuder idag samtliga invånare en hög service som betalas via skatten: sjukvård, skola, barnomsorg m.m. Möjligheten att ta ut avgifter är begränsad efter riksdagsbeslut. Enligt det tecknade skatteavtalet sker en avräkning mellan danska och svenska staten. Staten kompenserar sedan hela det svenska kommun- och landstingskollektivet via det generella statsbidraget och inkomst- och kostnadsutjämningen. Det enda rimliga är att kompensationen från Danmark till Sverige delas ut till landstinget och kommunerna i Skåne och inte som idag till alla kommuner och landsting i Sverige.
En stor brist i skatteavtalet är att det inte tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för bemanningsföretag. De kommer, liksom tidigare, att hindras från att hyra ut arbetskraft över sundet. Vi menar att bemanningsföretagens anställda enbart skall beskattas i det land där de är anställda, dvs. där bemanningsföretaget har sitt kontor. Som det nu är måste de anställda och företaget skatta i två system, betala sociala avgifter till två system, begära jämkning etc., vilket gör att den administrativa tröskeln blir alltför stor och att den fria rörligheten för tjänster kraftigt inskränks. Avtalet måste på denna punkt kompletteras med en överenskommelse som också underlättar för bemanningsföretag.
Det är dags att öka tempot i integrationsarbetet. Särskild kraft bör läggas på att riva de barriärer som olika socialförsäkringssystem innebär för pendlande arbetskraft. De svenska och danska regeringarna bör snarast upprätta en vitbok som tydligt listar vilka hinder som återstår för integrationen och inom vilken tidsperiod dessa skall avskaffas.
En satsning på integrationen i regionen måste också innebära krafttag för att bryta det utanförskap som upplevs av många människor med annan bakgrund än svensk. Målet måste vara att gå från bidrag till arbete, från storstadssatsningar fyllda med ord till konkreta insatser för att ge människor framtidshoppet åter. För Skånes framtid måste vi få en helt annan politik på detta område än den som nu bedrivs.
Skall Skånes växtkraft tas tillvara måste vi ha en infrastruktur som ger möjligheter att ta tillvara initiativkraft, kunskap och entreprenörskap i hela Skåne och som klarar att bära de transportbehov som följer påökad ekonomisk aktivitet.
De nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne behöver tillföras en större andel av landets samlade infrastrukturmedel, så att andelen står i rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar, antal invånare och antal olyckor. Dessutom behövs ett samlat grepp kring infrastrukturutbyggnaderna i Skåne. I det sammanhanget är Region Skånes arbete med den regionala planen för transportinfrastruktur (RTI-planen) central. Betydelsen av de prioriteringar som görs i RTI-planen bör öka i samband med fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.
Infrastrukturen i Öresundsregionen står inför en kraftig utveckling. Nya väg- och spåranslutningar från Kastrup till Köpenhamn och övriga Själland är färdigbyggda. Bron mellan Sverige och Danmark skapar förutsättningar för att knyta samman regiontrafiken på båda sidor av sundet. Fortfarande saknas dock ett antal strategiska beslut.
Den planerade citytunneln är ett sådant uppskjutet projekt, som är en viktig förutsättning för att tågtrafiken skall utvecklas. I regeringens budgetförhandlingar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan man tydligt se att dessa vänsterpartier ständigt försöker försinka Citytunneln. Om de lyckas vore det mycket olyckligt! I detta sammanhang borde också en direkt järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup prioriteras som ett angeläget projekt.
Kostnaderna för att åka över Öresundsbron måste minskas och regeringen bör snarast inleda förhandlingar med sin danska motpart för att åstadkomma detta.
Öresundsbroförbindelsen bör kompletteras med en nordlig fast förbindelse. Sedan Öresundsbrons tillkomst har arbetspendlarna i södra Öresundsregionen ökat med 280 % medan siffran för norra Öresund är oförändrad, något som bland annat kan förklaras av den tidsödande transportvägen mellan Helsingborgs- och Köpenhamnsregionerna. Statsministern har vid flera tillfällen talat sig varm för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Vi är rädda för att HH-tunneln kommer att dras i långbänk lika länge som Öresundsbron. Det är dags för en tidtabell för HH-tunneln!
Europakorridoren med höghastighetståg från Stockholm, via en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör, ned mot kontinenten är ett annat viktig infrastrukturprojekt. Moderna snabbtåg har många fördelar - de är energisnåla, miljövänliga, säkra, bekväma och snabba.
E 22 är av oerhört stor vikt för att ta tillvara hela Skånes växtkraft. Med de spartider som råder är risken stor att E 22:s utbyggnad skjuts framåt i tiden. Testa därför alternativ finansiering för att skynda på utbyggnaden; En PPP-lösning (public-private partnership) skulle kunna tidigarelägga utbyggnaden flera år. Detsamma gäller för andra viktiga projekt såsom E 6:ans förlängning till Trelleborg.
Goda flygförbindelser är helt avgörande för Skånes växtkraft. Ängelholms flygplats, som fick internationell status 2003, har ett ökande passagerantal och nya flygbolag har visat intresse för att trafikera Ängelholm. En fortsatt positiv och stabil utveckling av denna flygplats är mycket viktig för nordvästra Skåne men också för den övergripande skånska trafiklogistiken.
Sturup utvecklas nu i allt större utsträckning i symbios med Kastrup och här är det framför allt viktigt att kommunikationerna till flygplatsen vad avser kvaliteten på väg 108 förbättras och som tidigare påpekats behovet av järnvägsförbindelse tillgodoses.
Kristianstads flygplats vid Everöd är ytterligt viktig för hela nordöstra Skånes utveckling. Flyget är en viktig kommunikationslänk framför allt för företagandet. Det är därför mycket oroande att de statliga stöden till Everöd ifrågasätts. Den utredning som nu föreslår en gräns på 100 000 passagerare per år för bidrag till mindre flygplatser är enligt vårt sätt att se det på helt fel väg eftersom det skapar felaktiga incitament.
Hela Sverige behöver bättre företagsklimat och bättre tillväxtpolitik. Tyvärr verkar inte regeringen vilja genomföra de viktigaste reformerna. Det handlar om skattepolitik, förenklingar för företagande, arbetsrättslagstiftning, arbetskraftsinvandring, men också förenkling och effektivisering av miljöbalken och plan- och bygglagen och andra lagar som försvårar och försenar företagande.
Det vore olyckligt om denna tveksamhet för alltid hindrar förändring. Utvecklingen kring Öresund är på många sätt en ny utmaning. Gamla regler och lagar som skapats med nationella förutsättningar som utgångspunkt kan därför inte alltid passa den nya internationaliserade verkligheten.
Efter euroomröstningen utlovades från regeringens sida att tillväxtpolitiken skulle sättas i fokus. Hittills har väldigt lite kommit ut i konkreta förslag. Istället ökar regelbördan för företagen, vilket är helt oacceptabelt.
Det är särskilt viktigt för en dynamisk region som Skåne med bättre företagarklimat. Det talar för att Skåne skulle få gå före och bli försöksregion på flera av de områden som tidigare nämnts. Samtidigt skulle en sådan ordning skapa nya gränsdragningsproblem. Vi menar dock att Skåne på ett så avgränsat område som hushållsnära tjänster bör få genomföra försök med särskild lagstiftning alternativt särskilda skatteregler. Hushållsnära tjänster är en viktig bransch i en modern ekonomi. Om regeringen tvekar att genomföra en sådan politik för hela Sverige bör man allvarligt överväga att låta Skåne gå före. Ett lyckat skånskt försök på detta område kan på sikt innebära att Skåne får gå före också på andra områden. Det vore bra både för Skåne och för Sverige som helhet.
Skåne står starkt på många områden. Vi tror att även turism- och livsmedelsbranschen har förutsättningar att växa sig än starkare.
Skånes närhet till kontinenten, den vackra miljön, ett intressant kulturliv och närheten till vatten är några av många faktorer som talar för att Skåne har en långt större potential för turism än vad nuvarande statistik tyder på. Sverige behöver en betydligt mer offensiv turistpolitik. En sådan politik måste innehålla alltifrån bättre regler för småföretag till en mer kvalificerad marknadsföring. För att stärka Skånes position finns det många exempel där Skånes sevärdheter och kultur diskrimineras mot liknande institutioner i Mälardalen. Här följer några exempel på intressanta turistobjekt som borde kunna få del av den statliga kakan.
Fornlämningen i Uppåkra uppskattas till drygt 40 hektar och har daterats till järnåldern (500 f. Kr-1050 e. Kr). En fornlämning av denna storlek och betydelse skapar idag ett stort engagemang från både kommunen och regionen, men den måste även ha ett stort intresse för staten. Det måste vara självklart för staten att omdisponera medel från sina anslag för att även kunna stödja arkeologiska utgrävningar i Uppåkra.
Under Lunds universitet finns i dag flera museer. Ett av dessa är Lunds historiska museum. Detta museum har en särställning med i princip samma uppdrag för Sydsverige som Statens historiska museum har för resten av landet. Med tanke på hur många arkeologiska fynd man gör i de skånska jordarna ökar samlingarna för varje år. Ett annat exempel är Glimmingehus där statens engagemang borde ökas.
Andra åtgärder som skulle stärka turistnäringen vore att ge Vin & Sprits verksamhet på Absolut Company i Åhus möjlighet att erbjuda besökare att köpa varorna på plats. Regeringen bör skyndsamt utreda förutsättningarna för detta och därefter återkomma till riksdagen med förslag på hur genomförande ska ske.
Skånskt jordbruk består av 10 000 företag. Man brukar en halv miljon hektar åker, producerar en och en halv miljon ton spannmål, en halv miljon ton mjölk, 20 000 ton nötkött, 80 000 ton griskött och mycket annat. 27 000 personer är helt eller delvis sysselsatta i produktionen. Skåne är Sveriges kornbod och viktig för den svenska inhemska livsmedelsproduktionen. I Skåne finns ungefär hälften av Sveriges samlade FoU-resurser inom livsmedelsområdet lokaliserade. Till detta kommer en stark råvaruindustri inklusive växtförädling samt maskiner för livsmedelsproduktion. Den totala tillväxten för hela livsmedelsbranschen i Öresundsregionen bedöms ligga på mellan 2 och 5 procent, d.v.s. något över beräknad tillväxt i hela ekonomin.
Länsstyrelsen i Skåne har presenterat trendframskrivningar och gjort modellberäkningar som talar sitt tydliga språk: Skånskt jordbruk har goda förutsättningar för att bli en än viktigare framtidsnäring.
Produktionen drivs med höga miljöhänsyn och med god djurhållning. Livsmedelsprodukternas kvalitet är hög och forskning och utveckling inom området tillhör de världsledande.
Skånsk livsmedelsproduktion är en tillväxtmotor i samhället som med konkurrensmässigt lika villkor mycket väl kan hävda sig på marknaden, både nationellt och internationellt. Men då måste också rättvisa spelregler gälla.
För att ett samhälle ska kunna få en god tillväxt krävs att människorna känner sig trygga och att det finns en hög rättssäkerhet. Därför är det beklagligt att det skett en försvagning av det svenska och skånska rättsväsendet under en lång tid av socialdemokratiskt styre. Värst är naturligtvis en ökad brottslighet och det lidande den medför. Rädslan sprider sig i samhället om man inte kan lita på att polisen hinner fram i tid när allvarliga våldsbrott begås eller ett rån sker.
Hela rättskedjan måste fungera för att tiden från brottsanmälan till dom ska kunna förkortas. Skåningarna ska kunna lita på att polisen når fram inom skälig tid. Alla delar av Skåne ska ha rätt till den trygghet som polisiär närvaro innebär och för att alla skall kunna känna trygghet måste brottsligheten minska och det brottsförebyggande arbetet förbättras. Skånsk polis känner i stor utsträckning till vilka de yrkeskriminella och farligaste personerna är. Polisen måste få tillräckliga resurser för att kunna punktmarkera dessa personer. Särskilda insatser måste göras mot ungdomsbrottsligheten, framförallt i de stora städerna på den skånska västkusten.
Även för de skånska företagarna är ett fungerande rättsväsende viktigt. Det är inte längre en självklarhet att alla företagare får försäkra sin verksamhet eftersom försäkringsbolagen anser att t.ex. rånrisken är för stor. Polis och åklagare måste öka antalet uppklarade brott för att förtroendet för rättsväsendet ska förbättras.
I en alltmer globaliserad ekonomi ställs nya krav på tillväxtpolitiken. Sverige behöver regioner som är globalt konkurrenskraftiga. Öresundsregionen har möjlighet att bli en sådan region. Redan nu ser vi hur viktiga investeringar i forskningsintensiv verksamhet sker i Malmö/Lund-området. Flera globala företag har redan valt att placera sina nordeuropeiska kontor i Öresundsregionen.
En indikation på att denna utveckling fortsätter med ökad takt är att Copenhagen Capacity som arbetar med att locka nya företag att etablera sig i Öresundsregionen, lyckades förbättra sitt resultatet mellan 2002 och 2003 med 18 procent. Copenhagen Capacity räknar med ännu fler företagsetableringar i år.
Det är inom sektorer som utveckling, produktion, service och konsulenttjänster de flesta företagen arbetar. Man menar också att det finns ett särskilt stort intresse för Öresundsetablering i företag inom biotekområdet.
Det är viktigt för tillväxten, jobben och välståndet i Sverige att Skåne ges bättre möjligheter att tillsammans med den västra delen av Öresundsregionen fortsätta vara en globalt intressant aktör.
Någonstans i Europa skall en ny forskningsanläggning med världens mest kraftfulla neutronkälla etableras. Anläggningen som skall användas för avancerad materialanalys går under namnet ESS vilket är en förkortning för European Spallation Source. Utöver de förväntade 500 fast anställda vid anläggningen beräknas årligen mellan 4 000 och 5 000 gästforskare utnyttja anläggningen.
ESS är ett internationellt europeiskt projekt som kan ses som ett viktigt led i arbetet att stärka Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin. Projektet väntas därför få stöd från såväl EU som enskilda europeiska länder. Anläggningen kommer att få en central betydelse inom flera strategiska framtidsområden. Den totala kostnaden för projektet väntas uppgå till ca 1,5 miljarder ? (ca 15 miljarder SEK) och ESS ska vara klart att tas i bruk 2013.
Ett intensivt arbete har inletts för att ESS skall placeras i Öresundsregionen och starka skäl talar för Lund som etableringsort. Om anläggningen placeras i Lund skulle det betyda väldigt mycket för att stärka Skåne och Öresundsregionen som forsknings- och utvecklingsregion av internationellt sett mycket hög rang. Anläggningens storlek och den strida ström av gästforskare som förväntas innebär dessutom mycket stora sidoeffekter i form av arbete, dynamik och företagande.
Det finns ett starkt stöd inom skånsk politik, näringsliv och forskarvärld för en placering av ESS i Lund. Det har nu ett brett skandinaviskt stöd, politiskt, akademiskt och från näringslivet. Det är mycket viktigt att också regeringen ser möjligheterna för Skåne och Sverige med en ESS-anläggning i Skåne. Regeringen bör på ett tydligt sätt engagera sig i arbetet att få ESS till Lund. Den förhandlare som regeringen tillsatt borde få ett tydligare uppdrag att redan från början arbeta med målsättningen att placeringen av ESS skall ske i Sverige och Lund. Hittills har den tänkta finansieringen av ESS utgått från att olika enskilda länder tillsammans bidrar av sin forskningsbudget. Vi menar att finansieringen bordas lyftas upp till EU-nivå. De europeiska forskningspengarna som finns i ramprogrammet borde mera strategiskt än i dag riktas just mot forskningsprojekt som kräver flera länders gemensamma insatser. Regeringen borde därför tillsammans med andra länder driva att en stor del av finansieringen av ESS sker med EU:s forskningpengar.
Skåne befinner sig efter utvidgningen av EU nästan i det geografiska centrumet av unionen. Detta ger Skåne en unik ställning i Sverige som borde tas tillvara. Vi anser att det borde vara naturligt att Sverige verkar för att erhålla EU:s kemikaliemyndighet och att den då placerades i Skåne, nära Kemicentrum - en av norra Europas större kemiska institutioner.
Redan idag finns mer än två färjeförbindelser mellan Skåne och Polen. Ett ökat samarbete både vad avser handel och turism men också utbildning och miljöarbete är viktigt för båda länderna. Det är viktigt för hela Sverige att Skåne har en hög profil inom den större nordeuropeiska regionen bestående av södra Sverige, Danmark, norra Tyskland och Polen. Region Skåne borde erhålla resurser för att initiera samarbete mellan regionen och de nya medlemsländerna.
Skåne har rent geografiskt ett mycket intressant läge i den europeiska ekonomin. Men läget är intressant inte bara geografiskt utan också om man tittar på ekonomins sammansättning. Inom flera av de viktigaste framtidsbranscherna tillhör skånska företag och skånska forskare den europeiska eliten. I Öresundsregionen har starka kluster vuxit fram inom framtidsbranscher som till exempel livsmedel, medicin och bioteknik. Svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbetet inom dessa och andra för regionen viktiga områden t.ex. genom att undersöka möjligheten till gemensamma forskarskolor och genom att stödja andra gemensamma forskningssatsningar speciellt mellan industri och universitet.
Öresundsuniversitetet (ett samarbete mellan tolv svenska och danska högskolor och universitet) skapar fantastiska möjligheter för studenter och forskare. Men det finns fortfarande hinder kvar som måste rivas för att ta tillvara möjligheterna fullt ut. Bland annat måste man harmonisera en del regler för till exempel hur studierna skall värderas. En utveckling av Öresundsuniversitetet skapar möjligheter att bibehålla och stärka regionens ställning i viktiga framtidsbranscher.
Universitet och högskolor måste naturligtvis alltid ha stor frihet och självständighet. Men statens ansvar ligger i att undanröja hindrande regler för poängberäkning och värdering av examina och kurser, hinder som försvårar ett organiserat samarbete över gränserna. Målet borde vara att det inte skall vara svårare att under studietiden växla mellan ett danskt och ett svenskt universitet än det är att växla mellan olika universitet inom respektive land. Danska och svenska staten har här en viktig uppgift att gemensamt diskutera vilka regler och bestämmelser som kan samordnas.
Vidare borde svenska studenter erbjudas samma möjlighet som de danska studenterna vad avser stöd för resor över sundet.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Christer Nylander (fp) |
|
|
Tina Acketoft (fp) |
Ulf Nilsson (fp) |
|
Torkild Strandberg (fp) |
Marie Wahlgren (fp) |
|
Allan Widman (fp) |
Tobias Billström (m) |
|
Peter Danielsson (m) |
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
|
Lars Lindblad (m) |
Anne-Marie Pålsson (m) |
|
Margareta Pålsson (m) |
Carl-Axel Roslund (m) |
|
Ewa Thalén Finné (m) |
Peter Althin (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Lars-Ivar Ericson (c) |
Johan Linander (c) |