Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energi och drivmedelsskatter.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopplagstiftning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flygförbud i fjällen.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om periodiseringsfonder.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stugskatt.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på skidliftar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vägnätet.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om TEN-vägar.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Konkurrensverket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utmaningsrätten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strandskyddet.3
1 Yrkandena 1 och 4-6 hänvisade till SkU.
2 Yrkandena 3, 7 och 8 hänvisade till TU.
3 Yrkande 11 hänvisat till MJU.
Politikens uppgift är att ge förutsättningar snarare än att styra. Detta betyder att olika regioners möjligheter till utveckling intimt hör samman med de spelregler som politiken ger. Hindrande regelverk för tillkomst och utveckling av företagande tillkommer politiken att avveckla. Skadliga skatter som bromsar och motverkar lönsamhet och utveckling måste på samma sätt tas bort eller minskas för att en positiv utveckling skall kunna uppnås i hela landet.
Områden/regioner med gles befolkning och långa avstånd ställer särskilda krav på ett gynnsamt system av regler och skatter. Hit hör också förhållandet mellan det offentliga och privata där snedvridande konkurrensfördelar för det offentliga måste brytas.
En regionalpolitik som bygger på bidrag till enskilda eller företag är i grunden felaktigt. Bara företag som bygger på en sund affärsidé från början har möjlighet att i långa loppet överleva.
Det som är bra för Sverige är också bra för glest befolkade regioner. Entreprenörskap är grunden för välstånd. Entreprenörskap är den mänskliga kraft som skapar nya produkter, tjänster och arbetstillfällen. Entreprenörskapet skapar också nya sätt att producera, kommunicera, konsumera och organisera livet. Genom entreprenörskapet åstadkoms förnyelse. Utan entreprenörskap skapas inga företag och utan företag skapas inga arbetstillfällen. Vikten av entreprenörskap och nyföretagande kan därför inte överskattas.
Det behövs en ny strategi för kreativitet och företagsamhet. Det berör skatterna och företagandet, företagandet och regelverket, arbetsmarknaden, skolan, den högre utbildningen och forskningen samt sjukvården m.m.
Den nuvarande politiken håller inte måttet. Den gröna skatteväxlingen, som en samlad vänster beslutat sig för, försvårar för näringslivet att växa. Höjda drivmedelsskatter och planer på kilometerskatt på transportfordon är exempel pååtgärder som ytterligare lägger sten på börda för svaga regioner. Trots aviserade statliga nya miljarder till Kommunsverige höjer många kommuner och landsting skatten ytterligare. Regeringens bidragstänkande och kommunernas oförmåga att anpassa sin ekonomi riskerar att snabbt försämra förutsättningarna för ökad sysselsättning. Villkoren för företagandet försämras i stället för förbättras.
Den moderata utgångspunkten är tvärtom. Vi måste göra allt för att ge så gynnsamma förutsättningar som möjligt för företag och privatpersoner om befolkningssvaga regioner skall ha en chans att utvecklas positivt.
Ett antal beslutade och aviserade förslag riskerar att påtagligt försämra villkoren för företagandet i Sverige som helhet, men kanske speciellt i glesbygd.
Den nya förmånsrättslagen beslutades av riksdagen i juni 2003 med ett ikraftträdande 2004 vad avser nya krediter/företagsinteckningar och den första januari 2005 vad gäller äldre krediter/företagsinteckningar.
Beslutet innebär att säkerhetsunderlaget minskade från 100 procent till 55 procent.
I ställda säkerheter innebär beslutet att mycket betydande belopp står utan säkerhet som måste täckas på annat vis. Cirka 50 miljarder över landet riskerar den 1 januari 2005 att tappa säkerhet.
För till exempel Västerbottens del handlar det om belopp i storleksordningen en till två miljarder. Beslutet är utomordentligt olyckligt då det i första hand drabbar små och medelstora företag. Kapitalbildning är sedan länge ett stort problem, inte minst i glesbygd, och med det nya beslutet förvärras problemet ytterligare.
Alternativen till säkerhet i företagshypotek blir borgen, factoring och leasing eller högre kontantinsats, som alla inskränker friheten hos företagaren och som försvårar kapitalbildningen till förfång för företagets utveckling. Det minsta svenskt näringsliv behöver är nya försvårande faktorer för kapitalbildning. Redan har också bankerna börjat en genomlysning av liggande äldre krediter för att kunna stämma av säkerheten mot den nya situationen 2005.
Sammanfattningsvis må sägas att det fattade riksdagsbeslutet i denna del tillkommit utan att konsekvenserna analyserats på ett fullgott sätt.
Det finns därför skäl att ta ett steg tillbaka innan skadan blivit allt för stor. Riksdagen bör med skyndsamhet därför behandla frågan och besluta att vad avser säkerheter återgå till 100 procent av företagsintäckning som underlag för kredit. Moderaterna har i en separat motion (2004/05:L274) föreslagit ändringar i förmånsrättslagen med denna innebörd.
Beslutet bör gälla i vart fall fyra år framåt för att då ge utrymme för en djupare analys av konsekvenserna vid en ändrad ordning vid nytecknade lån. På samma sätt bör effekterna analyseras vid ny prövning av liggande krediter.
Regeringens budgetproposition innehåller inga förbättringar för företagandet i glesbygd, men väl försämringar. Den så kallade gröna skatteväxlingen fortsätter i oförminskad styrka trots att tillgänglig forskning helt förkastar själva idén. Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid SLU i Umeå skriver i en artikel i Expressen:
Någon skall betala för den "gröna" skatteväxlingen som regeringen nu föreslagit. Tillgänglig forskning och utredning visar nämligen att "grön" skatteväxling gör oss fattigare, våra reala inkomst minskar och miljövinsterna små.
Låginkomstutredningen bilaga 11, slår fast. A. skatteväxlingen är inte samhällsekonomiskt lönsam. B. Låginkomsthushållen får betala relativt sett en större andel av den samhällsekonomiska kostnaden. C. Glesbygden drabbas hårdast. D. Miljövinsterna är mycket marginella.
Förslaget om höjda diesel- och bensinskatter drabbar hela samhällsekonomin på ett negativt sätt. De historiskt höga oljepriset driver också upp grundpriset med nya momspengar till staten som följd redan nu.
För Norrland, med långa avstånd för näringslivet och transportnäringen i synnerhet, innebär skatteförslaget att den viktiga skogsnäringens konkurrenskraft försämras. Möjligheterna att nyttja skogsråvaran försämras stadigt för varje ny pålaga som drabbar de tunga fordonen.
Om Vägtrafikskatteutredningens förslag dessutom realiseras kommer konsekvenserna för skogsnäringen att bli mycket betydande. Åkeriföreningen Norr har räknat ut att skogsråvarans pris vid fullt genomslag av skatteförslagen behöver höjas med 28 % per fraktad kubikmeter.
För den viktiga turismen i Norrlands inland är det höga drivmedelspriset ett konkret hot mot besöksnäringen.
Exemplen kan göras många, men sammantaget motsätter sig Moderaterna den föreslagna höjningen av energi- och drivmedelsskatter som föreslås därför att de så uppenbart missgynnar företagsamheten i allmänhet.
Utvecklingen inom det medicinska området går snabbt. Möjligheterna att bota alltfler både snabbare och effektivare är här. Utvecklingen inom vården vad gäller fler huvudmän och mångfald går däremot i fel riktning. Tankar om att på olika sätt förbjuda landsting att lägga ut vård till företag är oroande. För glesbygden och små sjukhus kan lösningarna på vårdproblematiken vara att andra nya huvudmän med andra lösningar kommer in. Ingen tänker längre att det räcker med en aktör inom telefonsidan. Tvärtom inser de flesta nu fördelarna med konkurrens och marknadslösningar. På samma sätt måste politiken bejaka att utförarna av den gemensamt finansierade vården kan variera. Mångfald ger möjligheter inte minst i de regioner som är befolkningssvaga. Alla hinder och förbud som riktar sig mot vård- och utbildningssektorn är lika förödande som om motsvarande skulle gälla handel eller industri.
De traditionella monopolen inom vård, skola och omsorg måste brytas upp och ersättas med mångfald, konkurrens och öppenhet för alternativa lösningar. Dagens hinder för okonventionella lösningar och brist på flexibilitet behöver uppmärksammas i ett glesbygdsperspektiv.
Tankarna på att lägga ett flygförbud över fjällen är direkt provocerande mot inlandsbefolkningen. Idag ges små flygföretag möjligheten att skjutsa jägare in i fjällvärlden för jakt eller fiske. På vintern kan helikopterskidåkning erbjudas den som vill utmana det branta fjället. Flygverksamheten är i sammanhanget begränsad, men utgör ett viktigt redskap i kampen om ökad turism i fjällområdet. Begränsning vad gäller fjällflyget måste därför avvisas.
Regeringen föreslår att vinstmedel i periodiseringsfonder skall räntebeläggas. Åtgärderna drabbar i första hand småföretagen. För det lilla fåmansbolaget kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust i bokslutet. Vi avvisar därför försämringen.
Turismen i Sverige utgör 2,5 procent av BNP. I andra länder med motsvarande klimat är siffran 5 procent, en betydande potential med andra ord. Regeringens aviserade höjning av drivmedelsskatter utgör därför ett direkt hot mot en utveckling mot bättre lönsamhet inom turistnäringen.
I Sverige omsätts cirka 900 miljoner kronor i liftkortsinköp vid våra skidanläggningar. Med nuvarande moms tar staten in 108 miljoner i momsintäkt. Med den lägre idrottsmomsen som gäller all annan idrottsverksamhet skulle statens intäkt minska med drygt 50 miljoner med samma omsättning. Med en sänkning av liftkortspriserna förefaller det högst troligt att antalet besökare i fjällen ökar med minst det bortfall som teoretiskt uppstår. Skidturismen är av stor, och växande, betydelse för den svenska fjällvärlden. Här finns en näring som har goda utvecklingsmöjligheter i ett vidsträckt glesbygdsområde som annars kämpar mot utflyttning och befolkningsminskning. En sådan näring bör staten därför inte motarbeta med att ologiskt kategorisera just utförsåkning med tillhörande liftåkande som personbefordran.
Vinterturismen är koncentrerad till några få veckor under vintern. Intresset för en längre säsong är också avhängigt möjligheterna till boende. Många ortsbor och stugägare skulle med glädje hyra ut sina bostäder om inte skattereglerna gör detta oförmånligt. Beskattningen av uthyrning för turiständamål av det slaget är sannolikt direkt kontraproduktivt, varför en förändring är motiverad. Vi föreslår därför att "stugskatten" blir föremål för en studie med målet att på sikt kunna avföras.
Kommunikationer har en mycket stor regionalpolitisk betydelse, både i storstadsområden och på landsbygden. Särskilt betydelsefulla för landsbygden är de enskilda vägarna. Av det svenska vägnätet består 705 av enskilda vägar. En fjärdedel av dessa uppbär statligt stöd. 800 000 personer är bosatta vid statsbidragsberättigade vägar.
Vägnätet i allmänhet utgör själva pulsådern för möjligheterna för turism, näringsverksamhet i glesbygd. Själva möjligheten till ett rikt liv ligger i möjligheterna att kunna färdas på ett bra vägnät.
Moderaterna vill därför poängtera vikten av att både underhålla det befintliga vägnätet på ett kapitalbevarande sätt och att bygga till och säkerhetsförbättra vägnätet kontinuerligt.
Möjligheten att ge väst-östgående Europavägar till s.k. TEN-statusvägar bör prövas.
Företagsamhet är inte enbart en fråga för entreprenörer eller företag. Sveriges alla kommuner ägnar sig ocksååt verksamheter inom den konkurrensutsatta verksamheten. Inte sällan lägger kommunen eller till kommunen närstående företag anbud på verksamhet i kommunen som redan har aktörer. För att frigöra sig från misstanken att kommuner konkurrerar inom sektorer där näringslivet väl klarar av uppgiften måste Konkurrensverkets ställning stärkas. Reglerna för vad som är tillåtet och inte tillåtet inom den kommunala verksamheten måste preciseras.
Företags möjlighet att utmana kommunens verksamhet genom den s.k. utmaningsrätten bör införas.
Underlätta strandnära bebyggelse! Vi vill öka möjligheterna att bättre utnyttja strandnära områden för bebyggelse i de delar av Sverige som både är glest bebyggda och har långa sjö- och kuststräckor. Dagens lagstiftning innebär att det finns ett generellt förbud mot att bygga intill 100 meter från hav, sjö eller vattendrag. Länsstyrelsen kan utvidga denna gräns till 300 meter och dispens ges endast i undantagsfall. Mot bakgrund av att Sverige är rikt utrustat med stränder längs åar, sjöar och hav ter sig detta regelsystem omotiverat. Totalt finns 92 409 sjöar större än en hektar i Sverige. Lagstiftningen försvårar också bevarandet av en levande skärgård. Förbudet mot strandnära bebyggelse medför svårigheter att utveckla boende och annan verksamhet. Problemen har även gällt för stora delar av glesbygden. Ökad möjlighet till bebyggelse i strandnära områden skulle skapa bättre förutsättningar för att hålla landskapet levande. Ett ökat befolkningsunderlag skulle också ge bättre förutsättningar för handel och offentlig service.
Vår uppfattning är att det behövs en lagstiftning som skyddar känslig
fauna och flora och garanterar tillgång till bad- och friluftsliv i befolkningstäta områden. Utgångspunkten för lagstiftningen bör dock vara den motsatta mot i dag. Det innebär att det bör finnas en generell rätt att bebygga sin mark nära stränder och vattendrag. Därefter kan en kommun begränsa denna rätt genom detaljplan om detta är motiverat av hänsyn till känsligt djur- och växtliv eller allmänhetens tillgång till bad- och friluftsliv.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Anne-Marie Pålsson (m) |
|
|
Krister Hammarbergh (m) |
Bertil Kjellberg (m) |
|
Peter Danielsson (m) |
Stefan Hagfeldt (m) |
|
Ulrika Karlsson (m) |
Anders Sjölund (m) |