Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att likställa villkoren för tjänstesektorn med dem som råder för övrig industri.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att standarden på tillfartsvägarna förbättras.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade skatter på drivmedel.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nedläggning av flygplatser.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat offentligt engagemang.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mål för turismens andel av BNP.
1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till TU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
Med en totalomsättning på 164 miljarder kronor, 126 000 helårssysselsatta och en skatteintäkt bara från utlandsturismen på 20 miljarder kronor årligen är turismen en betydande svensk basindustri. Turismen är en modern tjänstenäring med en export större i ekonomisk betydelse och viktigare för vår välfärd än den svenska bil-, livsmedels-, trävaru- eller läkemedelsindustrin.
Turism- och reseindustrin har globalt sedan många år passerat bil- och oljeindustrin och är därmed världens största industri med en stadig ökning såväl i omsättning som i antal sysselsatta. Dessutom är turismen genom människors större rörlighet och ökande fritid förhållandevis opåverkad av konjunktursvängningar.
Hemmamarknaden för den svenska turistindustrin är värd ca 120 miljarder kronor årligen och ger ett viktigt bidrag till ekonomi och sysselsättning inte minst i delar av vårt land såsom fjällvärlden och vissa kustområden, där övrig industri har svårt att verka.
Turismen är en sammansatt tjänst bestående av transporter, boende, mat, shopping samt upplevelser som sevärdheter, evenemang, natur, aktiviteter m m.
Branschen präglas av ett stort antal småföretag, ett fåtal större företag främst inom transport och hotell samt ett omfattande och viktigt inslag av offentlig sektor (allemansrätt, museer, sevärdheter, kollektivtransportföretag etc).
För en fortsatt positiv utveckling av den svenska turismen krävs samhällets insatser och medverkan på ett antal områden:
Turismen är en modern framtidsbransch. Till skillnad från de flesta andra företag och industrier kan turismen aldrig säljas ut och flyttas till låglöneländer.
Som en relativt ny företeelse har turismen ännu inte hunnit bygga upp en bas och ett förtroende hos myndigheter, andra industrier, media eller hos gemene man. Okunnigheten om turismen är stor. Till skillnad från etablerade företeelser som skogsindustri, bil-, järn- och stålindustri etc har turismens företrädare inte samma tillträde till maktens korridorer, massmedia eller diskussionerna på arbetsplatserna.
I den nyligen framlagda statliga utredningen Främjande för ökad tillväxt. Turistutredningen 2004 (SOU2004;17) har utredaren föreslagit ett utökat samarbete mellan de statliga institutionerna (utrikesförvaltningen, Exportrådet, Svenska institutet, Sveriges Rese- och Turistråd, Invest in Sweden) som är engagerade i Sverigebilden utomlands. Att man dessutom genom tätare formella kontakter på departementsnivå, aktivare och mer regelmässigt, uppmärksammar turismen, underlättar och snabbar på myndighetsbeslut.
Ett nödvändigt led i att underlätta expansionen för svensk turism är att likställa villkoren, inom exempelvis skatteområdet, för tjänstesektorn (turism) med de villkor som råder inom övrig industri avseende t ex momssatser, avdrag för producerande fastigheter och elpriser för liftsystem.
Svensk turism är liksom motsvarande verksamhet i andra länder helt beroende av samhällets satsningar på infrastruktur, främst inom transportområdet.
Huvuddelen av turismen (mer än 80 procent) i vårt land är bilburen. Ofta är bilen det enda transportmedel som når de områden där turismens anläggningar finns t ex fjällvärlden och vissa kustområden. Det är ingen hemlighet att den svenska vägstandarden, när man färdas utanför de större riksvägarna, är i undermåligt skick. Trafiken under vinterns bytesdagar i de svenska fjällområdena är omfattande och genom det bristande vägunderhållet att betrakta som farlig. Vill man ta tillvara de ökande antalet arbetstillfällen som turismen erbjuder i många av våra glesbygder krävs i en nära framtid en helt annan standard på tillfartsvägarna.
Den ständiga ökning av skattesatserna på drivmedel och villkoren för busstrafiken, är även det ett kraftigt hinder för den nödvändiga trafiken till och från våra turistanläggningar och starkt konkurrenshämmande inte minst gentemot vår grannländer. Trafiken till Nordkap går i dag på finska vägar.
Dagens lågprisflyg ger tillfälle för en stadigt ökande tillströmning av utländska gäster, inte bara till våra storstäder. Turistprodukter som skidor, fjäll, natur och vildmarksupplevelser har en lockelse och en marknad i de mera tätbefolkade delarna av Europa. För att kunna konkurrera främst med alpländerna och de nya EU-länderna i öst, om turisterna, är en förutsättning billiga och bekväma kommunikationer, med tillgång till flygplatser, i anslutning till de nordliga turistområdena i vårt land. Dagens situation med nedläggning av flygplatser och/eller indragning av linjer är därför förödande för en långsiktig satsning på svensk turistnäring långt från sin marknad.
Även inom transportområdet kan man konstatera att det är stora skillnader mellan tjänstesektorn och den traditionella basindustrin. Sedan många år har det utgått transportbidrag till industrin i glesbygd för att kunna bedriva verksamhet på platser på längre avstånd från sin marknad. Samtidigt tvingas turismen kämpa mot ständiga prishöjningar, nedläggningar av flygförbindelser och dålig säkerhet för sina värdefulla "transporter" i form av turister.
En svensk OS-satsning för nya sommarspel lär inte bli aktuellt under de närmaste åren. Däremot finns fortfarande möjligheten att söka vinter-OS till Jämtland.
Stora evenemang t ex idrottsevenemang gynnar inte bara turistindustrin utan främjar även långsiktigt många andra viktiga kulturella och industriella områden.
Likviditet och finansiering är många gånger det stora hindret för svenska orter och organisationer att söka större internationella evenemang till vårt land. Av okunnighet om de stora evenemangens ekonomiska effekter har debatten ofta fokuserats enbart på kostnadssidan, utan att ta hänsyn till den ökande omsättningen för boende, restauranger shopping m m samt den internationella uppmärksamheten, Sverigebilden, som skall läggas på intäktssidan.
Skall ett litet land som Sverige utveckla och främja sina internationella kontakter är evenemang av olika slag ett väl fungerande sätt att locka besökande gäster. Men för att söka, arrangera och hantera evenemang krävs ett ökat offentligt engagemang i form av investeringar, krediter och riskförsäkringar.
Svensk industri behöver nya företag för att bevara vår välfärd, ekonomi och sysselsättning. Turistindustrin kan göras till en viktig tillväxtfaktor i svenskt näringsliv. Detta förutsätter att vi har ett gynnsamt klimat för små och medelstora företag, att familjeföretag kan leva vidare vid arvsskiften och att företagen inte drunknar i statlig administration och byråkrati. Det är viktigt att skattesystemet reformeras så att det lönar sig att driva företag, att regelsystemet förenklas och att arbetsrätten anpassas till mindre företags förutsättningar. Då ges möjlighet för en utveckling av turistnäringen. I synnerhet i glesbygden krävs nya grepp för att skapa bestående arbetstillfällen för lokalbefolkningen.
Turistanläggningar, som exempelvis Idrefjäll, har haft förmågan att blåsa liv i en trakt som utan satsningen på turismen hade varit avfolkad. I anslutning till en expansiv turism växer här ständigt nya företag inom entreprenad, underhåll, servicenäring, transporter. En inflyttning av familjer skapar sysselsättning i skolor, social service och annan viktig infrastruktur.
Idrefjäll är ett utmärkt exempel på vad en glesbygdssatsning på turism kan generera i form av ekonomi och arbetstillfällen.
Ett ökat politiskt fokus på turistindustrins villkor kan, med relativt små investeringar, skapa förutsättningar för en ökning av antalet företag och ökad sysselsättning i vårt land.
Dagens turistandel av den svenska bruttonationalprodukten (BNP) ligger enligt SCBs nationalräkenskapsberäkningar på blygsamma 2,6 procent. Motsvarande Europasiffror ligger påöver fyra procent och på global nivå räknar man med över tio procent som är rese- och turistindustrins andel av den samlade BNP:n. Ett mål bör vara att turismens andel av BNP år 2010 skall ligga väl i paritet med genomsnittet i EU.
Det är dags för svenska politiker att inse turismens stora potential som basindustri.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
Björn Hamilton (m) |