Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sociala innovationer.
Den svenska innovationspolitiken syftar till att skapa en hållbar tillväxt. Konkret handlar det om att finansiera FoU-investeringar inom tillväxtområden i starkt forskningsorienterade företag med högt teknikinnehåll och högt förädlingsvärde.
Investeringarna stärker det reala kapital som ska ge hög ekonomisk avkastning. I denna politik hamnar utvecklingen av det sociala kapitalet i skymundan. Det sociala kapitalet handlar om en förmåga att samverka baserat på förtroende och samsyn mellan människor, organisationer, företag och det offentliga.
Genom ökad tillit och sammanhållning stärks det sociala kapitalet. Att detta också leder till konkurrenskraft och tillväxt visar inte minst den amerikanska statsvetaren Putnams studier av Italien. Det stora sociala kapitalet i nordöstra Italien har gjort denna del av landet konkurrenskraftig samt bidragit till hög välfärd. Ett samhälle med högt socialt kapital baserar sig på individernas delaktighet och därigenom deras möjligheter att utveckla sina egna inneboende krafter (empowerment).
Den svenska folkrörelsekulturen har varit en viktig kraft för att åstadkomma ett socialt kitt och en gemenskap dels mellan individer, dels mellan individerna och samhället i stort. Genom sitt företagande spelar den sociala ekonomin en viktig roll för att bygga upp socialt kapital. Företagen inom denna sektor utgår från människornas behov. Det finns många exempel på hur företagen inom den sociala ekonomin genom att utgå från otillfredsställda behov eller brister i marknadens sätt att fungera skapar nya innovativa lösningar utan högt teknikinnehåll eller att företagen är starkt forskningsorienterade.
Det sociala kapitalet ökar genom insatser för att
skapa samhällsgemenskap och
stödja goda sociala miljöer för individen.
Det är nödvändigt med en nydanande innovationspolitik som kan finansiera sådana insatser och som syftar till att lösa samhällsproblem på ett nytt sätt.
Sociala innovationer stärker det sociala kapitalet och därmed landets konkurrenskraft och tillväxt. Man kan tänka sig en utveckling av modeller, organisationer och anläggningar på många områden. Det kan handla om ekologiskt och socialt nydanande projekt. Det kan handla om att utveckla nya tjänsteområden med ett socialt innehåll. Det kan också handla om modeller, organisationer och företagande som integrerar människor som står långt ifrån arbetsmarknaden eller är långtidssjukskrivna. Det kan vara modeller för företagande och anläggningar som stärker integrationen i socialt utsatta områden. Även investeringar som leder till att "företagens sociala ansvar" ökar skulle kunna stödjas.
En angelägen fråga är hur man ska finansiera investeringar och kunskapsuppbyggnad för att stärka det sociala kapitalet. Finansieringsmöjligheterna måste vara mycket flexibla när det gäller målgrupp och projekt. Det handlar om delaktighet för individen, samverkan mellan olika samhällsintressen och innovativa lösningar som är överförbara i större skala.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Marianne Carlström (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Christer Adelsbo (s) |