Riksdagen begär att regeringen låter göra en samlad analys av den nuvarande utvecklingen på marknaden för småhusuppvärmning, särskilt med avseende på effektbalansen och miljön.
Det pågår en snabb omställning av uppvärmningen av småhus i Sverige.
Oljeuppvärmning och elvärme ersätts av andra uppvärmningsformer. Utvecklingen skyndas på av de höjda elskatterna, de höga marknadspriserna på el, koldioxidbeskattningen och de stigande marknadspriserna på olja. Småhusägarna måste byta uppvärmning av ekonomiska skäl. Det är en del av den energiomställning som riksdagen har beslutat om och infört styrmedel för att genomföra. Utvecklingen är därför i huvudsak positiv.
Utvecklingen har dock inslag som kan och måste ifrågasättas. Genom den mycket omfattande installationen av värmepumpar låser sig småhusägarna till fortsatt beroende av el för uppvärmningen och effektproblemen förstärks på elmarknaden.
De flesta värmepumpar som installeras är försedda med en elpatron som endera tar över hela värmeproduktionen eller delar värmeproduktionen vid temperaturer under 10 grader. Man brukar vid installationen dimensionera värmepumpen så att den klarar 90 procent av elbehovet, men bara 50 eller 60 procent av effektbehovet. Dvs vid sträng kyla måste halva värmebehovet tas från elnätet. För luft/luftvärmepumpar är det vanligt att hela värmebehovet måste klaras med el vid låga temperaturer.
Följden är att effektproblemen på den nordiska elmarknaden förstärkts. Den elproduktion som tas från nätet är vid effekttoppar alltid fossilbaserad elproduktion med låg verkningsgrad, ofta importerad. Vi får kvarstående stora koldioxidutsläpp, trots att husägarna bytt ut oljepannan.
Det finns ytterligare problem med en omfattande installationen av värmepumpar. Om många villaägare i ett område gör stora investeringar i egna värmeanläggningar blockerar detta för en rationell utbyggnad av fjärrvärme till ett sådant område. Invändningen gäller inte bara värmepumpar, utan också biobränslesystem. Skillnaden är dock att medan det kostar 20 000 kronor att byta ut en oljebrännare mot en pelletsbrännare kostar det 120 000 kronor eller mer att installera berg- eller ytjordvärme. Låsningen blir alltså starkare och villaägaren kommer inte att vara beredd att återigen byta uppvärmningssystem. Ett borrhål i berget har dessutom inget andrahandsvärde, vilket pelletsbrännaren har.
Regering och riksdag ska inte lägga sig i det enskilda hushållets val av uppvärmningssystem. Däremot har statsmakterna ett ansvar för att det sker en rationell utveckling av energisystemet. Ett sätt att bättre styra marknaden kan vara att ta betalt för effektbelastningen av kunderna. Med installation av timmätare av el blir det lättare att införa sådana prissystem.
Jag anser det nödvändigt att analysera effekterna för det samlade energisystemet och för miljön av den nuvarande utvecklingen på marknaden för småhusuppvärmning. Riksdagen bör därför besluta att uppdra åt regeringen att låta göra en samlad analys av den nuvarande utvecklingen på marknaden för småhusuppvärmning, särskilt med avseende på effektbalansen och miljön. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Roger Tiefensee (c) |