Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en långsiktig energipolitik.
Den svenska tillväxten är en ödesfråga. Förmår vi inte att skapa tillväxt kommer Sverige att kontinuerligt halka efter inte bara vad gäller hushållens ekonomi och den offentliga ekonomin, även det svenska humankapitalet riskerar på sikt att urholkas. Det svenska välståndet och välfärden är hotat om inte en tillväxtökning kommer tillstånd.
Tillväxtens betydelse för samhällsutvecklingen underskattas ofta till följd av kortsiktiga politiska lösningar. Tillväxten måste belysas djupare. I grund och botten bygger hela den svenska modellen och den generella välfärden och vår förmåga att hävda oss i en allt tuffare internationell konkurrens på att vi har en regelbundet hög tillväxt.
Tillväxt kommer inte av sig själv och tillväxt föder inte sig själv. När människan förmår hushålla och utnyttja teknik och resurser på bästa sätt kan tillväxt skapas. För att tillväxt ska kunna skapa krävs också vissa grundläggande förutsättningar - energi är en av dessa.
Energiförsörjningen kan inte betraktas som en isolerad del av samhället. Vi vet att energiförsörjningen är av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och därmed för den svenska välfärden. För många av de viktigaste svenska företagen är energi en central råvara. Inte minst gäller det för den svenska basindustrin. I Sverige är nästan 300 000 personer anställda direkt och indirekt i basindustrin och en fjärdedel av Sveriges samlade
exportintäkter kommer från basindustrin.
Sverige elintensiva industri har en stark ställning på världsmarknaden, vilket under de senaste decennierna har lett till en stabil ökning i produktionen. Detta har bidragit på ett mycket positivt sätt till den svenska välfärden.
Till följd av en växande efterfrågan på världsmarknaden finns goda förutsättningar för att den svenska basindustrin ska fortsätta att expandera och bidra till den svenska tillväxten. Om detta ska vara möjligt krävs en långsiktig och stabil elförsörjning. Idag är energikostnadens andel av förädlingsvärdet över 20 procent i vissa företag vilket gör att även små höjningar av elpriset får stora konsekvenser för basindustrin. Detta försämrar i sin tur den svenska industrins konkurrenskraft och hindrar nyinvesteringar.
Det är inte bara den elintensiva industrin som är i stort behov av en trygg och säker energiförsörjning. Vi vet också att en ekonomi som växer behöver mer elkraft och att ju mer avancerad teknik som ett samhälle förfogar över, desto viktigare blir energiförsörjningen. I ett samhälle där såväl sjukhus som banker och myndigheter är teknikberoende i sin dagliga verksamhet är en stabil tillgång till energi avgörande.
Under de senaste 30 åren har den svenska energipolitiken präglats av starka konflikter, politiska låsningar och prestigefyllda hållningar. Resultatet är en avsaknad av en långsiktig hållbar energipolitik.
Riksdagen bör därför samla sig kring en långsiktig energipolitik som ger förutsättningar för framtida tillväxt och välfärd. En effektiv och trygg energiförsörjning som kan erbjuda elkraft till rimliga priser är en förutsättning inte bara för Sveriges utan för hela Europas tillväxt.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Torsten Lindström (kd) |
|
|
Lars Lindblad (m) |
Anna Grönlund Krantz (fp) |