Utgiftsområde 21 Energi

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens förslag om vägledande mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel (förslagspunkt 1).
Riksdagen avslår regeringens förslag om mål för de långsiktiga insatserna kring forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet (förslagspunkt 2).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målen för de långsiktiga insatserna kring forskning och utveckling inom energiområdet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioriteringar för Statens energimyndighets verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av anslaget 35:5 Energiforskning.
Riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande i fråga om ramanslaget 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion (förslagspunkt 4).
Riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande i fråga om ramanslaget 35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (förslagspunkt 5).
Riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatt stöd till solvärme (förslagspunkt 8).
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning:

Anslag	Anslagsförändring
A 35:2 Insatser för effektivare energianvändning	-30 000
A 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion	-85 000
A 35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	-100 000
A 35:7 Statlig prisgaranti elcertifikat	-80 000
Summa för utgiftsområdet:	-295 000

2 Utgiftsområde 21: Energi

Sverige har inte råd med att driva bort ännu fler arbetstillfällen på grund av en kortsiktig energipolitik. Det vi generellt behöver är i stället ett rejält förbättrat näringsklimat så att riktiga jobb kan skapas i hela Sverige.

Energipolitikens mål ska vara att främja en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning i hela Sverige. All energiproduktion ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav i enlighet med den generella miljöpolitiken. Vi utvecklar i moderaternas energipolitiska motion vad dessa mål innebär. Målet för insatser kring forskning och utveckling på energiområdet bör utformas utifrån dessa övergripande mål. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna. Därav följer också att vi inte vill godkänna regeringens förslag till mål för de långsiktiga insatserna kring forskning, utveckling och demonstrationer inom energiområdet.

Regeringen avser att stänga samtliga svenska kärnkraftverk, vilka i dag står för motsvarande ungefär halva Sveriges elproduktion. Det är en mycket dålig energipolitik att stänga miljövänlig och säker elproduktion i Sverige.

Följden av en fortsatt avveckling av kärnkraften blir med säkerhet höjda elpriser och sämre försörjningstrygghet. Det svenska näringsklimatet har redan i grunden allvarliga brister. Detta märks inte minst genom att alltfler industriföretag lägger ned verksamheten i Sverige och flyttar den till andra länder. I takt med att osäkerheten om elförsörjningen ökar och med stigande elpriser förvandlas den tidigare fördelen av relativt låga elpriser till ytterligare en kostnadsnackdel. Det är självklart att näringsklimatet då ytterligare försämras, särskilt för de traditionella basindustrierna.

Vi menar också att det är fel att ställa upp kvantitativa mål för hur energiproduktionen bör fördelas mellan olika energislag. Målen bör formuleras i termer av miljöeffekter och styrmedlen bör utformas därifrån. Däremot bör prioriteringen mellan olika produktionsmetoder och energikällor, inom ramen för strikta miljökrav, överlåtas åt enskilda människor och företag. Vi avvisar därför regeringens förslag att sätta upp ett kvantitativt mål för användningen av förnyelsebara drivmedel för transportändamål.

Inom utgiftsområdet föreslår moderaterna en besparing i förhållande till regeringen motsvarande drygt en femtedel. Huvudskälet till detta är att moderaterna anser att det inte är statens uppgift att ge självständiga företag bidrag till teknikbyten eller marknadsföring av sina produkter. Denna typ av bidrag bör därför fasas ut. Statens insatser bör istället koncentreras till rena forskningsinsatser.

Energimyndigheten har bland annat som uppgift att administrera det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisektorn. Vi föreslår neddragningar av anslagen kopplade till omställningsprogrammet. Som en följd av dessa neddragningar minskar Energimyndighetens administrativa kostnader. Samtidigt anser vi att det finns skäl att stärka Energimyndighetens konkurrensövervakande funktion. Vi föreslår därför ingen ändring av anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, men anser att det är viktigt att Energimyndighetens verksamhet ges de prioriteringar som här beskrivits. Detta bör ges regeringen till känna.

Vi föreslår inte heller någon ändring av anslaget 35:5 Energiforskning. Vi vill dock betona att energiforskningen måste vara internationellt gångbar och professionellt utvärderad. Det betyder att ideologiskt motiverade projekt, såsom etanolforskning, nedprioriteras. Prioriteringarna inom energiforskningen ska styras av forskarsamhället, och inte av politiska nycker. Fokus måste vara på energiformer som är miljömässigt gynnsamma, och som kan förväntas bli kommersiellt gångbara. Den miljömässiga utvärderingen av energisystem måste bygga på vetenskaplig utvärdering av faktiska miljöeffekter. Detta bör ges regeringen till känna.

Anslaget 35:2 Insatser för effektivare energianvändning avser bl.a. administrationskostnader knutna till den särskilda investeringsstimulans som regeringen föreslår för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler. Eftersom moderaterna avvisar detta förslag minskas anslaget med 30 miljoner, vilket motsvarar regeringens uppskattning av den ökade administrationskostnaden.

Anslaget 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion och anslaget 35:4 Stöd till marknadsintroduktion av vindkraft innebär stöd till vissa utvalda energiformer som regeringen anser bör gynnas. Vi anser att olika energiformer ska konkurrera på lika villkor. Att använda miljöskatter för att stimulera energieffektivitet och miljövänliga energiformer, och dessutom ge särskilda bidrag, innebär att två styrmedel används för att nå samma syfte. Det innebär därigenom en översubventionering av vissa energiformer. Vi motsätter oss därför dessa två anslag, liksom de bemyndiganden som är knutna till anslagen och regeringens förslag till godkännande av fortsatt stöd till solvärme.

Moderaterna motsatte sig införandet av elcertifikatssystemet och vill att detta system avskaffas. Det är ett dyrt, svåradministrerat och ineffektivt system. Vi anser dessutom att systemet är ett sätt för regeringen att kringgå budgetlagens krav på bruttoredovisning. Därför avvisar vi anslaget 35:7 Statlig prisgaranti elcertifikat.

För en mer utförlig beskrivning av den moderata energipolitiken hänvisas till vår kommittémotion Energipolitik.

Stockholm den 3 oktober 2004
Anne-Marie Pålsson (m)
Krister Hammarbergh (m)	Bertil Kjellberg (m)
Peter Danielsson (m)	Stefan Hagfeldt (m)
Ulrika Karlsson (m)	Anders Sjölund (m)