Utgiftsområde 24 Näringsliv

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag (förslagspunkt 4) att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedecarrier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en långsiktigt hållbar lösning på problemen i SJ AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedecarrier samt andra statligt hel- eller delägda företag inom tågsektorn.
Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om bemyndigande avseende åtgärder i OMHEX Aktiebolag (förslagspunkt 5).
Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra hela aktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag samt att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra transaktioner med detta syfte.
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade riktlinjer för förvaltningen av Sveaskog AB (förslagspunkt 6).
Riksdagen avslår regeringens förslag att under 2005 vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag (förslagspunkt 8).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en bred översyn av kapitaltillgången för företag i tidiga skeden.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställningen:

Anslag
A 38:2 Näringslivsutveckling m.m.	-54 000
A 38:16 Konkurrensverket	+5 000
A 38:17 Konkurrensforskning	+1 000
A 38:19 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.	-25 000
A 38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag	-1 000
A 38:23 Mätning av företagens administrativa börda (nytt anslag)	+5 000
A 40:5 Åtgärder på konsumentområdet	-8 813
A 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter	-2 200
Summa för utgiftsområdet	-80 013

2 Utgiftsområde 24: Näringsliv

Det krävs en rad förändringar för att Sverige ska bli ett land som bättre än andra attraherar och stimulerar företagande. Det handlar bland annat om en ny och förenklad företagsform, avvecklade etableringshinder för småföretagare, regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet, en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad överbeskattning av företagande och investeringar, förbättrad etableringsfrihet och upphandling, trygghet för företagare, avpolitiserad energiförsörjning och en modern infrastruktur.

De prioriteringar som görs under utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar, enligt moderaterna, i mycket ringa utsträckning till ett förbättrat företagsklimat. Vi finner därför att en rad förändringar är angelägna.

För att Sverige ska få ett bättre företagsklimat måste konkurrenssituationen bli hälsosammare, avregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och företagslagarna reformeras, skatterna sänkas och utbildningssituationen förbättras.

Anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. innehåller bl.a. medel för en särskild satsning på insatser för "kvinnor, invandrare och kooperativt företagande" om 54 miljoner kronor. Vi tror inte att denna typ av insatser främjar kvinnors eller invandrares företagande, och vi anser inte att särskilda insatser bör göras för just kooperativt drivna företag. Tvärtom bör politiken inriktas på att undanröja hinder för alla typer av företag och företagare. Vi avvisar därför denna insats.

För ekonomins funktionssätt är en väl fungerande och stark konkurrensövervakning viktig. Vi menar att Konkurrensverket bör stärkas och ges ett vidare mandat. Verket bör bl.a. ge en ökad prioritet åt att belysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa av den offentliga sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata företag. Vi vill därför höja anslaget 38:16 Konkurrensverket i förhållande till regeringens förslag.

Även anslaget 38:17 Konkurrensforskning bör tillföras ytterligare medel. Inte minst i ett EU-perspektiv är det viktigt att Sverige ligger väl till inom konkurrensforskningens område.

En central moderat ståndpunkt är att staten som huvudregel inte skall äga företag. Om staten ska äga företag krävs mycket goda skäl för detta. Regeringen föreslår att anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. i huvudsak skall användas till omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte kan uteslutas att pengarna i praktiken är tänkta att användas till förvaltning av statligt ägda bolag, vilket vi finner anmärkningsvärt. Förvaltningen skall bolagen själva stå för och kostnader som uppstår i samband med de försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av försäljningsintäkten. Därmed kan anslaget avvecklas. Med samma argument vill vi avveckla anslaget 38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag.

Regeringens arbete med att lätta företagens administrativa börda har gått alltför långsamt, och i vissa fall åt fel håll. Riksdagen har begärt att regeringen sätter upp kvantitativa mål för förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör ett system för att kvantitativt mäta företagens administrativa börda och för att genomföra konsekvensanalyser av ny lagstiftning skapas. För detta bör ett särskilt anslag 38:23 Mätning av företagens administrativa börda inrättas och förvaltas av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Anslagen 40:5 Åtgärder på konsumentområdet och anslaget 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter bör fasas ut. Det finns inget skäl att staten ger speciella bidrag till enskilda föreningar. Det utökade anslaget för stöd till organisationen "Rättvisemärkt" avvisas därför också. Miljömärkning är ett led i företagens marknadsföring, och bör inte heller vara föremål för särskilda statliga insatser.

Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att förbättra kapitaltillgången för företag i tidiga skeden. Vi välkomnar regeringens förslag, men vill samtidigt påpeka dels att dessa förslag borde kommit tidigare, dels att de inte är tillräckliga. Regeringens förhandlingsman Claes de Neergaard gavs i vår mening ett alltför snävt mandat. Regeringen bör därför ta initiativ till en bredare översyn över kapitaltillgången för företag i tidiga skeden. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Regeringen föreslår (Prop. 2004/05:1, UO24, beslutspunkt 4) att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedecarrier på sammanlagt 5,1 miljarder kronor. På järnvägsområdet äger staten, helt eller delvis, ett antal företag som i många fall vid bolagiseringen kraftigt underkapitaliserats. Därför har staten gång på gång tvingats till brandkårsutryckningar för att lösa akuta kriser. Vi anser att en genomtänkt och långsiktig lösning av problemen i dessa företag måste presenteras, och att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lösning. Denna bör vila på följande principer:

Ett väl fungerande, miljövänligt och konkurrenskraftigt transportsystem i hela landet.
God konkurrens och konkurrensneutralitet mellan olika företag.
Minimering av det statliga ägandet. I den utsträckning staten skall behålla sitt ägande i något eller några företag på järnvägsområdet måste detta motiveras väl.
God hushållning med skattemedel.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Vi vill inte godkänna regeringens begäran om bemyndigande förrän en sådan långsiktig lösning presenterats. Risken är annars stor att staten ständigt tvingas till nya kapitaltillskott till företag som inte är långsiktigt livkraftiga.

Regeringen vill vidare ha ett bemyndigande att avyttra hela eller delar av statens innehav i OMHEX AB eller att förvärva ytterligare aktier i bolaget samt att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra någon av dessa transaktioner. Moderaterna vill att det statliga ägandet i OMHEX avvecklas. Vi vill därför att regeringen bemyndigar regeringen att avyttra hela statens innehav i bolaget, men däremot inte att förvärva ytterligare aktier i bolaget.

Regeringen föreslår att Sveaskog skall kunna bedriva ökad verksamhet inom området naturturism, rekreation och upplevelser. Vi anser att det är förkastligt att expandera den statliga näringsverksamheten till ännu ett område. Att driva företag inom turistbranschen är ingen statlig uppgift. Tvärtom bör statens ägande i Sveaskog avvecklas. Vi avvisar därför regeringens förslag på denna punkt.

Regeringen begär att riksdagen i princip ska ge carte blanche för regeringen att göra kapitalinsatser i statliga bolag. Detta är ett orimligt åsidosättande av folket valda ombud, och innebär att riksdagen inte ges möjlighet att bedöma om statliga medel satsas på ett ansvarsfullt sätt. I det fall kapitalinsatser behövs i statliga företag måste regeringen förse riksdagen med ett fullödigt beslutsunderlag och tillåta riksdagen att ta ställning i varje enskilt fall. Vi avvisar därför regeringens förslag på denna punkt.

För en mer utförlig beskrivning av den moderata näringspolitiken hänvisas till vår partimotion 2004/05:N305 Företagande.

Stockholm den 3 oktober 2004
Anne-Marie Pålsson (m)
Krister Hammarbergh (m)	Bertil Kjellberg (m)
Peter Danielsson (m)	Stefan Hagfeldt (m)
Ulrika Karlsson (m)	Anders Sjölund (m)