Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska strukturfondsprogram fr.o.m. 2005 tillförs de medel som erhålls genom att växelkursen euro/SEK anpassas till faktiska förhållanden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en första anpassning och tillförsel av medel föreslås ske för utbetalningar t.o.m. den 30 juni 2004 samt att därefter en löpande anpassning sker till gällande växelkurs och att medel tillförs programmen kvartalsvis.
Medel till Sveriges strukturfondsprogram redovisas dels på inkomsttitel i statsbudgeten vad avser de stöd som lämnas av EU, dels som anslag till de olika programmen. Ursprungligt stöd lämnas i euro, anslaget till de olika programmen redovisas i kronor.
Regeringen redovisar i budgetpropositionen, bilaga 19, Regional utveckling, sidan 48, att det sedan flera år råder en betydande differens mellan den kurs om 8 kronor och 50 öre per euro, fastställd i förordning (1999:710), som tillämpas för EG:s strukturfonder och den verkliga kursen. Likaså finns en differens mellan den fastställda kursen om 8,50 och den av regeringen prognostiserade kursen.
Regeringen avser att anpassa kursen i förordningen under 2005, och därefter föreslå att anslaget ändras från och med 2006 i budgetpropositionen för detta år. I vilken omfattning denna anpassning skall ske nämns dock inte. Skall en annan, av regeringen fastställd kurs tillämpas, eller skall den faktiska kursen råda? Rimligtvis bör den faktiska kursen tillämpas, för att därmed programmen skall tillföras maximala ekonomiska resurser från de av EU tilldelade stöden.
Beslutstakten är i de flesta svenska strukturfondsprogrammen hög under innevarande period, åren 2000-2006. I propositionens bilaga 19 redovisas på sidan 43 att cirka 90 procent av tilldelade medel för mål 1- och mål 2-regionerna hade disponerats vid utgången av april 2004. Efter denna tidpunkt har ytterligare beslut om stöd tagits. För mål 1 Södra skogslänsregionen och Norra Norrland beräknas att cirka 95 procent av ramen ha disponerats i oktober 2004, inklusive av kommissionen tilldelad resultatreserv. Det innebär att det kommer att finnas ytterst begränsade stödmöjligheter under 2005-2006.
Utbetalningstakten är också hög, vilket har sin direkta motsvarighet i genomförandetakten hos de enskilda projekten. Kommissionen har redovisat att exempelvis de svenska mål 1-programmens utbetalningstakt är bland de allra främsta vid en jämförelse mellan EU:s samtliga regioner med strukturfondsstöd. Det kan nämnas att det krav på utbetalningar per den 31 december 2004 som EU har ställt redan vid utgången av augusti 2004 hade överträffats med 20 procent.
Följden av den hittills tillämpade växelkursen om 8,50, jämfört med faktisk kurs, kan åskådliggöras med följande exempel: En region tilldelas en miljon euro från EU. Stödet resulterar i ett anslag i statsbudgeten till enligt förordningen (1999:710) fastställd kurs om 8,50, det vill säga 8 500 000 kronor. Förvaltningsmyndigheten för regionen beviljar stöd till projekt med samma belopp. Kostnader i projekten om totalt 8 500 000 kronor redovisas till förvaltningsmyndighet och utbetalande myndighet som, efter kontroll av kostnadernas riktighet, ersätter projekten för kostnaderna. Härefter redovisar utbetalande myndighet kostnaderna och utbetalningar till EU, och motsvarande medel rekvireras. EU betalar i euro till faktisk kurs. Med antagen kurs om 9,15 kommer EU att utbetala 8 500 000 dividerat med 9,15, det vill säga 928 962 euro, som tillförs inkomsttitel i statsbudgeten. Skillnaden mellan ursprungligt beviljat stöd om en miljon euro, och nu utbetalat belopp, 71 038 euro, kvarstannar i EU. Omvänt kan detta också beskrivas som att regionen i fråga har gått miste om 71 038 euro, som kunnat användas till projektstöd. Med den exemplifierade kursen motsvarar det 650 000 kronor.
En genomgång av utbetalningar till och med den 30 juni 2004 för svenska strukturfondsprogram, registrerade i det så kallade Stins-systemet 1 , visar att betydande belopp har kvarstannat i EU. Beräkningen utgår från den faktiska kurs som gällt vid varje utbetalning, jämfört med kursen 8,50.
Region Belopp euro Belopp SEK
Mål 1 Norra Norrland 11 843 254 108 930 810
Mål 1 Södra skogslänsreg. 12 363 966 105 093 716
Mål 2 Norra 5 855 224 49 769 408
Mål 2 Södra 3 131 250 26 615 622
Mål 2 Västra 5 978 808 50 819 869
Mål 2 Öarna 1 653 414 14 054 021
Summa 40 825 917 355 283 445
Sammanställningen visar att om den faktiska kursen hade tillämpats, skulle för Norra Norrland cirka 109 miljoner kronor ytterligare ha funnits att tillgå på anslaget i statsbudgeten, det vill säga regionen skulle ha haft 109 miljoner kronor mer att förfoga över.
Som vidare framgår har den tillämpade kursen resulterat i att nästan 41 miljoner euro per den 30 juni 2004 finns passiva i EU för de redovisade regionerna, motsvarande cirka 355 miljoner kronor. Det är således betydande belopp som för närvarande stannar kvar eller passivställs i EU, samtidigt som behovet av dessa framgår uppenbart med hänsyn till beslutstakten i respektive region. Regeringens uttalande är därför högst välkommet. Emellertid bör anpassning till den faktiska kurs som vid olika tidpunkter har gällt ske omgående. Motivet för en snar anpassning redovisas i det följande.
Processen från beredning av ansökan och beslut om stöd till enskilda projekt över genomförande, redovisning av kostnader, rekvisitioner till utbetalande myndighet och utbetalningar till projektägare omfattar ofta flera år, ofta drygt tre år. Före det att respektive strukturfondsdelegation har beslutat om stöd har den sökande därtill förberett sitt projekt, inte sällan under flera månader. Totalt kommer därför många projekt att löpa över en tidsperiod om cirka fyra år. Det finns naturligtvis en hel del projekt som genomförs på kortare tid, exempelvis anläggnings- och investeringsprojekt.
Om de medel som kommer att tillföras programmen tack vare anpassning till faktisk växelkurs erhålls först från och med 2006, kommer tiden för beslut, genomförande, redovisning, etc. att bli mycket kort. Endast projekt som kan genomföras på mycket kort tid torde komma i fråga, vilket är en tveksam prioriteringsgrund.
Vidare förekommer inte sällan att projekt inte använder samtliga de medel som de tilldelats. Orsakerna till detta kan vara flera, men exempelvis kan oförutsedda händelser inträffa som gör att ett projekt måste avbrytas. Vidare kan projekt genomföras till lägre kostnader än vad som ursprungligen beräknats. I sådana och liknande fall kommer medel att återföras till programmet. Dessa medel kan därefter användas för nya projekt genom beslut av respektive strukturfondsdelegation. Eftersom programmen avser perioden 2000-2006 kan inte beslut om stöd fattas efter 31 december 2006.
För de projekt som erhåller beslut om stöd i början av 2006 kommer med stor sannolikhet inte klarhet att ha vunnits om eventuella återföringar av medel före utgången av detta år. Det innebär i sin tur att programmen inte kommer att kunna nyttiggöra sig av samtliga medel som tilldelats. Det är därför i högsta grad önskvärt att de medel som tillförs programmen genom tillämpning av faktisk växelkurs kan disponeras så snart som möjligt.
Ett annat förhållande i programgenomförandet avser dess kontinuitet. Som redovisats ovan har i bland annat mål 1-programmen så gott som samtliga medel disponerats. I vissa insatsområden och åtgärder har samtliga medel disponerats. Undantag är i huvudsak de åtgärder som finansieras med jordbruksfonden (jordbrukets investeringar, startstöd och livsmedelsförädlande industris investeringar) samt i viss mån sociala fonden (kompetensutveckling). Det innebär att det finns starkt begränsade resurser att disponera under 2005, om inte medel tillförs programmen förrän från och med 2006. Konsekvensen av detta förhållande är att programgenomförandet, vad avser bland annat beslutsfattande, påtvingas en paus under 2005, för att under 2006 återuppta verksamheten med mycket kort tid till förfogande. I sin tur medför det risk för att inte de bästa projekten kommer att prioriteras.
Även för presumtiva projektägare kommer en longör under 2005 att vara till nackdel, förutom vad avser det som ovan nämnts om mycket kort genomförandetid. Projekt som av olika skäl skulle kunna inledas under 2005 tvingas vänta till 2006. Det kan vara generellt lovande projekt eller sådana som erfordrar ytterligare tid för att kunna slutföras. Ansvariga myndigheter kan i dylika fall endast upplysa om att medel kan finnas tillgängliga under 2006, men att det under 2005 inte finns några medel att besluta om. För programgenomförande och strukturfondsverksamhet är en paus knappast ägnad att väcka förtroende.
Strukturfondsmedlen tillförs statsbudgeten på inkomsttitel och tilldelas respektive region genom anslag. Det innebär att utgifterna har motsvarande inkomster. Tillämpning av faktisk växelkurs påverkar därför inte statsbudgetens saldo.
Genom att strukturfondsanslagen belastar budgeten kommer däremot utgifterna att kunna påverka den totala statsbudgetens utgiftssida, samt därmed minska utrymmet under budgettaket.
Regeringens information om att strukturfondsprogrammen kommer att tillföras ytterligare medel genom att växelkursen euro/SEK anpassas till faktisk kurs är välkommen. Emellertid finns starka skäl för att denna anpassning genomförs snarast, för att programmen skall kunna tillföras medlen redan under 2005. Dessa skäl är bland annat följande:
Tillförsel av medel först under 2006 kommer att medge ytterst kort tid för beslutsfattande och framför allt genomförande av projekt som erhåller stöd. Eventuella återföringar av projektstöd kommer inte att kunna användas för ny stödgivning, varför medel som tilldelats regionerna inte kommer att kunna nyttiggöras.
Endast projekt med mycket kort genomförandetid kan erhålla finansiering, vilket innebär risk för att projekt med hög kvalitet men längre genomförandetid kommer att ha svårare att erhålla stöd.
Programgenomförandet kommer att tvingas göra en paus, eftersom så gott som samtliga medel redan har disponerats. Presumtiva projektägare med intressanta projekt kommer på likartat sätt att tvingas vänta ett år i avvaktan på eventuellt beslut om stöd.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Solveig Hellquist (fp) |
|
|
Bertil Kjellberg (m) |
Lars Lindén (kd) |
|
Birgitta Sellén (c) |
Ulf Holm (mp) |
| [1] |
I Stins-systemet registreras utbetalningar som avser regionala fonden, samt för mål 1 även delar av socialfondens och jordbruksfondens utbetalningar. Utbetalningar som avser socialfondens stöd till Svenska rådet för europeiska socialfonden, ESF-rådet, redovisas hos AMS, fiskefondens stöd hos Fiskeriverket och större delen av strukturfondsstöd från jordbrukfonden hos Jordbruksverket. Det innebär att skillnader i utbetalningar på grund av för låg växelkurs är större än vad som redovisas i sammanställningen. |