Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att aktivera EU-arbetet i Sveriges regioner.
I snart tio år har Sverige varit medlem i EU. Under dessa år har fokus varit på EU som ett samarbete mellan medlemsstaterna men det handlar i lika hög grad om ett samarbete mellan olika ekonomiska eller geografiska regioner. I det perspektivet har regionerna i Sverige generellt sett inte varit så aktiva.
Sverige är ett land där vi eftersträvar att utjämna skillnaderna ekonomiskt och socialt mellan de olika regionerna inom landet. I det arbetet glöms ofta de regionala särarterna bort, särarter som rätt använda är en tillgång och ger en utvecklingspotential.
På samma sätt finns olika särarter i andra regioner runtom i EU:s 25 medlemsländer. Sverige måste bli betydligt mer aktivt i arbetet med att söka och finna regionala partners för olika samarbeten. Ibland handlar det om att strukturella likheter kan vara grunden för utbyte av erfarenheter och kunskap. I andra fall kan det kanske vara olikheterna som gör att man kompletterar varandra.
Genom att mer aktivt arbeta i den del av EU-arbetet som sker mellan regioner skulle det svenska arbetet med den regionala utvecklingspolitiken i landet kunna stärkas.
I Västsverige finns ett samarbete organiserat i West Sweden. Bland annat syftar samarbetet till att få företagsetableringar och investeringar till Västsverige. I första skedet är det regionens möjligheter och utbud som marknadsförs. När en intressent sedan bestämt sig för Västsverige går arbetet vidare med att hitta den rätta platsen inom regionen. På detta sätt tävlar inte de västsvenska kommunerna mot varandra eller spelas ut mot varandra.
På liknande sätt finns det andra regionala samarbeten i Sverige med tillhörande representationskontor på plats i Bryssel där mycket av EU-arbetet löper samman.
Det här regionaliserade arbetets kärna är att skapa kontakter i resten av EU och hitta möjligheter till samarbeten. Arbetet kan ofta bli mer konkret än vad arbetet blir när det sker på den bilaterala nivån.
De regionala samarbetena måste bli en mer naturlig del i det löpande svenska EU-arbetet och regionaliseringen bejakas. Det står inte i motsats till våra strävanden att hålla samman Sveriges olika delar och ambitionen att motverka stora ekonomiska och sociala skillnader mellan olika delar av landet. Tvärtom är ett av de grundläggande målen för EU-arbetet ända sedan Romfördraget antogs 1957 att sträva efter att utjämna sociala och ekonomiska skillnader mellan länder och regioner inom EU.
Ett ökat regionalt fokus på EU-arbetet innebär också att det som sker i och genom EU blir mer tydligt för alla medborgare. Det leder till ökad kunskap om vad EU-arbetet konkret tar sig för uttryck och vad som är målet för olika beslut och skeenden.
Genom att EU-arbetet kommer närmare vardagen ökar möjligheten för insyn och kunskap. Det i sin tur borde leda till ett ökat intresse bland medborgarna, ett intresse som borde stimuleras genom att göra information om EU mer tillgänglig ute i landets kommuner. Det finns mycket information att tillgå om EU i Sverige och det svenska förhållningssättet med en stark tradition av öppenhet och offentlighet ger god tillgänglighet för den som vet att söka information och kunskap.
Ändå måste det antas att relativt sett få tillägnar sig något av den information som finns. En metod att övervinna denna situation är att genom biblioteken erbjuda lokala informationspunkter där information görs tillgänglig och detta också förstärks genom medverkan av olika politiska och administrativa aktörer. Det kan till exempel vara EU-parlamentariker, ledamöter i EU:s regionkommitté, handläggare på departement, tjänstemän från direktoraten i EU-kommissionen och så vidare.
För att starta ett sådant arbete brett över hela landet behöver modellen naturligtvis prövas och utvärderas. Inom Västra Götalandsregionens 49 kommuner finns goda förutsättningar för att genomföra ett pilotprojekt. Det finns målområden för regionalstöd, samarbetet i West Sweden som är väl förankrat i kommunerna och en groende regional identitet. Genom Västra Götalandsregionen finns också en struktur som kan ta ett övergripande ansvar för genomförandet av ett pilotprojekt.
Sverige deltar i EU-arbetet genom engagemang i allehanda EU-organ; EU-parlamentet, regionkommittén, sociala kommittén och andra grupper. Detta arbete kan troligtvis samordnas betydligt bättre och framför allt kan de olika arbetsinsatserna om de ges möjlighet att befrukta varandra ge ett större och bättre resultat.
Därför är det viktigt att finna former för att samla och få till stånd ett informationsutbyte mellan de svenskar som deltar i olika EU-arbeten. Precis som i politiken på alla andra beslutsnivåer finns det olika ideologiska skillnader och synsätt. Möjligheten till nationell enighet ska därför inte överdrivas men det är ändå säkert så att resultatet av de samlade svenska ansträngningarna i EU-arbetet skulle bli bättre om de svenska aktörerna kunde samlas med jämna mellanrum och om det fanns etablerade strukturer för att kommunicera mellan aktörerna.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Kenneth G Forslund (s) |
Monica Green (s) |