Motion till riksdagen
2004/05:N365
av Annelie Enochson och Per Landgren (kd)

Energiforskning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningar för svenskt näringsliv att konkurrera inom den internationella energi- och miljömarknaden.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att upprätthålla den förtroendefulla samverkan mellan högskola och näringsliv, som byggts upp under senare år inom energiforskningen och den miljörelaterade energiverksamheten.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till ökad export av teknik på energi- och miljöområdena.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt medverkan i EU-samarbetet inom energiområdet.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att utveckla försörjningen/utveckling av kunskap, teknik och kompetens inom energi- och klimatområdena.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det drastiskt minskade anslaget till Energiforskning och målet att Sverige skall vara en ledande forskningsnation inte går ihop.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förtroendet för regeringens energi- och miljöpolitik sviktar.

Det långsiktiga energiprogrammet minskar med ca 45 procent

I årets budgetproposition föreslås en kraftig nerdragning av resurserna för det långsiktiga energipolitiska programmet med ca 45 procent (från 5 630 miljoner kronor för perioden 1998-2004 till 3 220 miljoner för kommande sju-­

årsperiod). Programmet har under de gångna sju åren omfattat områdena Energiforskning, Energiteknikstöd, Introduktion av ny energiteknik samt Energipolitiskt motiverade klimatinsatser.

I den svenska strategin för hållbar utveckling spelar energipolitiken en

mycket viktig roll för att bl.a. begränsa klimatförändringarna. Forskning, utveckling och utbildning är viktiga byggstenar i ett hållbart samhälle. Tillgång på kunskap, kompetens och innovationer är nödvändiga inslag för att skapa en hållbar utveckling av energisystemet. Tillräcklig tillgång på kunniga människor och en nära samverkan mellan högskolor och näringslivet bildar grunden för Sveriges förmåga att skapa en hållbar tillväxt och nya jobb. Budgetpropositionens förslag till nerdragning av resurserna är ett allvarligt hot mot en sådan utveckling.

Det internationella samarbetet blir allt viktigare i framtiden, och Sverige deltar idag aktivt i olika internationella koalitioner inte minst inom EU för utveckling av förnybar energi och lösningar för en effektiv energianvändning. Här prioriteras även en ökad medverkan från den privata sektorn. Regering­ens förslag riskerar att negativt påverka Sveriges möjligheter att agera kraftfullt i de internationella klimatförhandlingarna. Även medverkan i EU-samarbetet inom området försvåras bl.a. med hänsyn till EU:s ökade krav på nationell motfinansiering i forskningsprojekt.

Energiforskningen halveras

För Energiforskningen innebär propositionens förslag, enligt tabellsammanställningen, en minskning från nuvarande 542,4 miljoner kronor till 440 miljoner kronor kommande år. Det är då viktigt att notera att i anslaget för Energiforskning för kommande år ingår även de tidigare anslagen för Energiteknikstöd och Introduktion av ny energiteknik! De två senare anslagen är tillsammans 382,4 miljoner kronor innevarande år. Sammantaget innebär budgetförslaget en minskning påårsbasis från 924,8 miljoner kronor år 2004 till 440 miljoner kronor år 2005 för dessa delar som i propositionen nu går under benämningen Energiforskning. Det är alltså en minskning med 484,8 miljoner kronor eller ca 52 procent för år 2005! Även om hela den minsk-­

ningen inte avser energiforskning vid våra högskolor och universitet får regeringens förslag mycket allvarliga konsekvenser på såväl kort som lång sikt när det gäller kunskap, kompetens och teknikutveckling inom området.

Vid en antagen minskning av statens anslag till energiforskningen påårsbasis med 250 miljoner kronor motsvarar det en minskning med minst 300 forskare/doktorandstuderande inom området. Nuvarande energiforskning bygger på att insatserna finansieras till hälften genom samverkan med näringslivet. För varje insatt statlig krona, satsade näringslivet en krona år 2002 och lite mer år 2003. Risken är stor att näringslivet kommer att dra ner i mot-

svarande grad som staten vilket leder till att minskningen av medel till energiforskningen kan fördubblas, d.v.s. totalt ca 500 miljoner kronor.

Regeringens förslag innebär att de kunskapsplattformar som nu byggts upp i samverkan med näringslivet för klimatförbättrande åtgärder (CO2-handel m m) försvagas avsevärt och förutsättningar för svenskt näringsliv att konkurrera på den internationella marknaden på området försämras. Den förtroendefulla samverkan mellan högskola och näringsliv, som byggts upp under senare år inom energiforskningen och den miljörelaterade energiverksam­heten, hotas. Möjligheten till ökad export av teknik på områdena miljö, förnybar energi och effektiv energianvändning, som aviserats av regeringen, minskar drastiskt. Vidare innebär förslaget att antalet forskargrupper/dok­torand­studerande inom energiområdet kommer att minska kraftigt. Försörj­ningen/utvecklingen av kunskap, teknik och kompetens för viktiga insatser inom energi- och klimatområdena minskar kraftigt.

Lången - utvärdering av det långsiktiga energiprogrammet

Slutsatsen av den utvärdering som Långenutredningen genomfört är att programmet har fungerat tämligen väl och att uppsatta mål till stor del kan sägas ha uppfyllts. Sålunda kan verksamheten inom programmet sägas vara av rimlig kvalitet och relevans, samtidigt som det också finns fog för att hävda att EFUD (Energirelaterad Forskning, Utveckling och Demonstration) inom ramen för 1997 års långsiktiga energipolitiska program har bidragit till (i) att sänka kostnaderna för och introducera ny energiteknik baserad på förnybara energislag, (ii) att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet, (iii) att skapa stabila förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin och (iv) ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.

Långenutredningen ser inte behov av att i grunden förändra omfattningen av statens satsningar på EFUD. För att få större utväxling på insatta resurser menar dock utredningen, som framgått, att det på flera punkter bör ske förbättringar av EFUD och av styrningen av densamma. Förbättringarna bör dock i huvudsak kunna ske inom ramen för det befintliga EFUD-systemet. Med de förslag som redovisats menar utredningen att EFUD:s bidrag till omställningen framöver bör öka. Enligt utredningen är det dock väsentligt att samordna mer kortsiktiga åtgärder med långsiktiga strategier och mål, varför EFUD också i ökad grad måste styras upp mot denna långsiktighet.

Fortsatt hög målsättning men kraftigt minskade anslag

Målet för energipolitikenär enligt regeringens budgetproposition att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid omvandling och utveckling av all energiteknik.

Målet för de långsiktiga energipolitiska insatserna är att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige samt att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

Det finns stora bristande kopplingar mellan Långenutredningens slutsatser och regeringens förslag till mål för energipolitiken och medel för energi-­

forskning och det långsiktiga energiprogrammet. Regeringens övergripande mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Universitet och myndigheter spelar en viktig roll genom satsningar på områden med särskild betydelse för hållbar utveckling av Sveriges energisystem. I samverkan med näringslivet behöver ny kunskap och nya energi- och miljö­tekniska systemlösningar utvecklas och komma till praktisk användning.

Allvarliga konsekvenser för en hållbar utveckling av energisystemet och tillväxt i Sverige

Sammanfattningsvis bedöms budgetförslaget för energiforskningen leda till följande:

Stockholm den 4 oktober 2004

Annelie Enochson (kd)

Per Landgren (kd)