Motion till riksdagen
2004/05:N364
av Jörgen Johansson (c)

Utveckling av landsbygden


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utarbeta en vision som tydligt visar viljan att utveckla landsbygden och Småorts-Sverige.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla myndigheter åläggs att göra konsekvensanalyser av sitt agerande ur ett regionalt och lokalt perspektiv.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla myndigheter åläggs att redovisa sina mål för verksamheten ur ett lokalt och regionalt perspektiv.

Motivering

På område efter område undergrävs landsbygdens möjlighet till utveckling och fortlevnad. En politik där landsbygden är en resurs saknas, detta trots att landsbygdens näringar via jord och skog står för en stor andel av landets intäkter. En förändrad syn på landsbygden där den ses som en resurs och en bygd som skall ges lika rätt till samhällets resurser måste skapas.

Vid en nybyggnation, såväl i Småorts-Sverige som på landsbygd, är det svårt att få lån i bank. De beräkningsgrunder och krav som bankerna har för att ge lån är grundade efter storstadens krav. Det är knappast möjligt i ett sådant system att få bygder att blomstra om det inte finns ett stort eget kapital.

Dagens näringsverksamhet på landet möter ständigt nya problem. I och med att jord- och skogsbruket använder allt tyngre maskiner och Vägverket sänker axeltrycket och därmed underhållet på landsbygdens vägar uppstår ett moment 22. Bonden som skall köra gödsel till sina åkrar måste dagligen begära dispens för att kunna sköta sina av hävd brukade ägor. Transporter till och från näringsstället omöjliggörs då transportfordon idag har sådan tyngd att de inte klarar gällande axeltryck. Vägverkets insatser på landsbygden framstår därför som direkt tillväxthämmande.

De som, trots allt, bor kvar på landet har ingen möjlighet att åka kollektivt då dessa busslinjer lagts ned sedan många år tillbaka. Enda transportmedlet är därmed bilen. Höjda bensin- och dieselskatter tillsammans med låga rese­avdrag undergräver landsbygdsboendet. Målet att hela Sverige skall ges möjlighet att leva framstår därmed som tomma ord.

Dessa exempel visar tydligt att Sverige saknar en reell vision om hur alla delar av landet skall ges möjlighet att fungera och såväl ta del av som bidra till tillväxten i samhället. En vision om landsbygdens och Småorts-Sveriges utveckling bör därför skapas. Detta bör ges regeringen till känna.

Sverige styrs mycket av olika myndigheter. Samordningen mellan dessa myndigheter är alltför ofta bristfällig. En grundsyn att utifrån ett regionalt perspektiv bidra till att uppnå ett Sverige i balans saknas. Vid en positiv bedömning kan man dock hävda att den regionala viljan stannar vid det regionala centrumets gränser. I stället bör varje myndighet aktivt beakta de lokala effekterna av sitt agerande och verka så att den lokala tillväxten stimuleras. Det är därför direkt nödvändigt att ålägga alla myndigheter att göra konsekvensanalyser av sitt agerande utifrån ett regionalt och lokalt utvecklingsperspektiv. Detta bör ges regeringen till känna.

Därutöver bör alla myndigheter åläggas att i sin myndighetsutövning tydliggöra sina mål utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2004

Jörgen Johansson (c)