Riksdagen begär att regeringen tillsätter en sektorsövergripande utredning för att visa hur den sociala ekonomin kan vara en tillgång för tillväxt och välfärd.
Social ekonomi är ett begrepp som är välkänt för vissa och okänt för andra. Det började användas i Sverige i samband med vårt EU-inträde eftersom sociala ekonomilösningar är välkänt och ofta prioriterat i EU-sammanhang.
Den officiella svenska beskrivningen av social ekonomi är:
Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organiserade fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft (Social ekonomi - en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? Kulturdepartementet 1999).
I en forskningsrapport från Mitthögskolan författad av Hans Westlund och Stig Westerdahl visas att den sociala ekonomin utgör endast ca 5 procent av den totala ekonomin i Europa i förhållande till det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Det intressanta är dock att den sociala ekonomin växer om man beräknar efter antalet sysselsatta, men både det privata näringslivet och den offentliga sektorn minskar vad gäller antalet sysselsatta i Europa. Social ekonomi kan innebära ett aktivt instrument för att fler människor ska komma i arbete och att färre ska komma att stå utanför i ett bidragsberoende, och är därmed en viktig faktor för tillväxt.
Kulturdepartementet fick regeringens uppdrag att ihop med ett antal andra departement göra en kartläggning av den sociala ekonomin och dess förutsättningar i Sverige. Det resulterade i en ambitiös rapport med ett antal konkreta förslag, se "Social ekonomi - en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?" (Kulturdepartementet 1999).
Social ekonomi-lösningar kan ha många förtecken. De kan innebära ett demokratiskt och utvecklande alternativ till traditionellt företagande eller ses som en personalbefrämjande metod för offentligt anställda vilket är högaktuellt med tanke på de höga talen för långtidssjukskrivna. Social ekonomi är också ett utmärkt instrument för brukarinflytande och brukarstyre.
I Sverige har ofta social ekonomi-lösningar tillgripits då alla andra lösningar har misslyckats, t.ex. för att rädda affären i glesbygden genom att byborna själva tar över driften i ett kooperativ. Eller för att skapa meningsfulla arbeten för och med funktionshindrade, som annars aldrig skulle få den chansen. Eller för att skapa äldreboenden nära de gamlas egna behov. Listan kan göras lång.
Samtidigt vill vi betona den kvalitativa aspekten med den sociala ekonomin där företagande utvecklas utifrån människors behov och där vinsten inte står i fokus.
Vi står för nya utmaningar, inte minst på lokal och kommunal nivå. Därför bör det göras en ny kartläggning av hur den sociala ekonomin kan bidra till tillväxt och välfärd utifrån människors behov - som alternativ till både privat och offentligt driven verksamhet.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Ingegerd Saarinen (mp) |
Ulf Holm (mp) |