Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör säkerställa att tjänstedirektivet inte på något sätt inkräktar på medlemsländernas rätt att på nationell nivå själva avgöra vilka tjänster och verksamheter man vill bedriva i offentlig regi.
I EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv är huvudsyftet att undanröja hinder för tjänster över gränserna. Grundbulten i direktivet är den s.k. ursprungslandsprincipen. Den innebär att tjänsteföretag ska kunna vara verksamma i andra länder men bara behöva följa det egna landets lagar och regler på området. Etablerar sig ett företag permanent i ett land är det dock lagarna och reglerna i det land där tjänsteverksamheten utförs som gäller.
Syftet med direktivet är att nationella regler inte ska hindra den fria konkurrensen vid utförandet av tjänster inom EU. Förslaget till tjänstedirektiv har gett upphov till en omfattande debatt. Flera länder har uttryckt oro för att tjänstedirektivet ska påverka områden som hälso- och sjukvård och den sociala tryggheten negativt. Röster har höjts för att direktivet i förlängningen kan innebära att tjänster såsom vård, skola och omsorg ska kunna avregleras och att det därför krävs undantag för dessa områden i direktivet.
Vänsterpartiet har i annan motion krävt att regeringen i EU agerar för att ursprungslandsprincipen ska utgå ur direktivet. Det är ett krav som för övrigt även Europafacket, LO och TCO ställer.
Utöver detta är det av vikt att regeringen säkerställer att direktivet inte på något sätt inkräktar på medlemsländernas rätt att på nationell nivå själva avgöra vilka tjänster och verksamheter man vill bedriva i offentlig regi. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Elina Linna (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Gunilla Wahlén (v) |