Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla skogsnäringen och vidareförädling av skogsråvaran.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att tillskapa regionala träcentrum eller utvecklingscentrum.
Gävleborg och Dalarna är en av landets skogsrikaste regioner med en stor andel av befolkningen sysselsatt inom denna gröna näring. Här finns 3,5 miljoner hektar skogsmark med ett totalt virkesförråd på mer än 400 miljoner skogskubikmeter.
Från pappers- och massaindustrin, det enskilda skogsbruket, sågverken, trä- och skivindustrin och vidareförädlingen har en betydande del av befolkningen sin utkomst. Intäkterna av exporten från regionen räknas idag i mångmiljardbelopp.
Men skogen och skogsnäringen har en avgörande betydelse inte bara för vår region utan för hela Sveriges utveckling och välstånd. För Sverige som helhet kan skogen jämföras med Norges oljetillgångar. De senaste åren har nettoexporten för svensk skogsindustri uppgått till nära 100 miljarder kronor årligen. Sverige är helt enkelt en stormakt på skogens område.
Men Sverige och Gävle-Dala-regionen borde kunna använda skogen och dess tillgångar på ett mycket bättre sätt. Skogen och dess näringar kan och måste vidareutvecklas. En hel del konstruktiva förslag i denna fråga har presenterats i den nationella strategi som presenterades i början av året och som utarbetades i samarbete med företrädare för trä- och byggsektorn.
Det är enligt vår mening av största betydelse att skogen vårdas och värnas om den uthålligt skall fortsätta att bidra till välstånd och arbete i landet. En viktig gemensam uppgift för alla aktörer inom skogsbruket är att verka för att öka röjningsinsatserna och de tidiga gallringarna, detta inte minst mot bakgrund av de signaler som finns om riskerna för en framtida brist på råvara. Avvägningen mellan miljömål och produktionsmål blir alltmer grannlaga och skall också belysas av den skogsutredare som tillsatts.
Den stora utmaningen för att skapa fler jobb och ett ännu större ekonomiskt utbyte, bör nu vara att utveckla denna sektor ytterligare genom att vidareförädla mer av råvaran på hemmaplan. Kvalificerade bedömningar tyder på att tusentals nya jobb skulle kunna genereras.
Potentialen för en ökad användning av trä inom europeisk byggindustri är stor. I Europa byggs årligen nära två miljoner bostäder. Av dessa är ca 10 % byggda i trä, vilket skall jämföras med situationen i USA där 90 % av alla bostäder byggs i trä. En ökning till 20 % i Europa motsvarar 180.000 lägenheter, dvs. tio gånger fler än den svenska marknaden och motsvarande 20 % av den totala volymen sågade trävaror i Sverige. En målmedveten och konsekvent satsning från statsmakterna och från regionala och lokala aktörer på denna potentiella marknad är ett exempel på vilken potential den svenska träråvaran har.
För att klara sysselsättning och välfärd i framtiden torde frågan om hur Sverige hanterar sin träråvara vara av avgörande betydelse. Vi måste mycket bättre än tidigare ta vara på de möjligheter som skogsbruket i vidaste mening erbjuder. Det innebär, utöver att frakta och bearbeta virkesråvaran på ett klokt och miljöanpassat sätt, också att målmedvetet och konsekvent satsa på marknadsanpassning och vidareförädling av träråvaran i skogslänen. I detta ingår också en fortsatt satsning på att utveckla biobränslesektorn som ger och kommer att ge fler arbetstillfällen om rätt förutsättningar för utveckling kan erbjudas.
För att också framgent kunna bidra till arbete och utkomst är det angeläget att skogssektorn nu kan ta ett utvecklingssteg där vidareförädling av träråvaran är en nyckelfråga. Det blir en alltmer allmän uppfattning att det går att göra mycket mer av vår träråvara än vad som görs idag. Med utgångspunkt från den omfattande kunskap och den infrastruktur som finns i skogslänen inom detta område finns en mycket stor potential för produktutveckling och nya marknader.
Några exempel på viktiga punkter att beakta:
Stimulera ett allmänt klimat som stöttar marknadsanpassning, vidareförädling och produktutveckling.
Ökat samarbete mellan svenska företag som har en gemensam kund, så att de tillsammans mobiliserar den slagkraft som gör att de framstår som en värdefull affärspartner.
Tillvaratagande av gammalt och nytt hantverkskunnande.
Uppfinningar och innovationer måste stimuleras.
Stimulans till kompetenshöjning.
Utbildning, forskning och utveckling avseende materialteknik men också produkt- och marknadsutveckling.
Praktisk produktutveckling för att öka förädlingsvärdet.
Nätverksbyggande och klusterbildning för att bredda och stärka befintliga och nya företag.
Förbättrad riskkapitalförsörjning till exempel genom utveckling av regionala riskkapitalmarknader.
Stöd till exportsatsningar.
Det behöver enligt vår mening också utarbetas regionala program för att utveckla skogsnäringen och vidareförädlingen av skogsråvaran i berörda områden. För detta behövs ett tydligt och starkt stöd på nationell nivå. Ett led i en sådan satsning bör vara att stödja tillkomsten av regionala "träcentrum/utvecklingscentrum" på lämpliga ställen i skogslänen med inriktning enligt ovan. Sådana centrum skulle kunna fungera som viktiga mötes-, informations-, kunskaps- och utvecklingsplatser för skogs- och träbranschen i respektive område.
Det bör vara en uppgift för alla parter med intresse av att utveckla skogsbranschen att nu medverka till en kraftsamling för att få fart på arbetet med vidareförädling av Sveriges gröna guld. En sådan kraftfull satsning har alla förutsättningar att bli ett lyft för ekonomi och för sysselsättningen i skogsregioner som Gävle/Dala. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Kenneth Johansson (c) |