Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fr.o.m. 2005 se till att strukturfondsprogrammen i Sverige fullt ut tillförs de medel som kan erhållas genom att växelkursen mellan euro och svenska kronor anpassas till verkligheten.
När de finansiella ramarna för EU:s strukturfondsprogram beräknas används sedan länge kursen 8,50 kr per euro (enligt förordning 1999:710). Som regeringen påpekar i budgetpropositionen (bilaga 19, Regional utveckling, s. 48) råder emellertid sedan länge en betydande differens mellan denna kurs och den verkliga kursen. I praktiken innebär detta att stora summor stannar kvar i EU och inte kommer till användning för utvecklingsprojekt i de svenska regionerna. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt.
Den nuvarande ordningen innebär alltså att Sverige inte tar till vara de ekonomiska resurser som är möjligt att få från strukturfondssystemet. Vid halvårsskiftet i år beräknas nästan 41 miljoner euro, ungefär 355 miljoner kronor, ligga passiva i EU för användning i de svenska regionerna. Norra Norrland (Mål 1) skulle - om den verkliga kursen hade använts - ha haft ungefär 109 miljoner kronor ytterligare till sin disposition. För södra skogslänsregionen (Mål 1) är motsvarande summa 105 miljoner. Det handlar alltså om stora summor.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att kursen mellan euro och krona ska verklighetsanpassas i budgetpropositionen för 2006. Detta är självfallet utmärkt, men ännu bättre vore om anpassningen kan ske från 2005 i stället för ett år senare.
Eftersom innevarande programperiod för strukturfondsprogrammen avser perioden 2000-2006 kan inte beslut om stöd fattas efter 31 december 2006. Tillförsel av medel först under 2006 innebär att tiden för beslutsfattande och genomförande av projekt som erhåller stöd blir ytterst kort. Risken är uppenbar att det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att ta till vara de ytterligare medel som erhålls genom en verklighetsanpassning av kursrelationerna mellan euro och krona. Endast projekt med mycket kort genomförandetid kan erhålla finansiering, vilket i praktiken leder till att utmärkta projekt som tar längre tid att genomföra inte får del av medlen.
Mot den här bakgrunden är argumenten starka för att anpassningen till faktisk kurs sker snarast så att programmen kan tillföras strukturfondsmedlen fullt ut redan under 2005.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Håkan Larsson (c) |