Motion till riksdagen
2004/05:N308
av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c)

Jönköpings län och tillväxtskapande åtgärder


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av förenklade regelverk.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lättnader i beskattning knutet till företagande.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av konkurrensutsättning av offentligt utförd produktion.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexiblare arbetsmarknad.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av riskkapital.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att använda Jönköpings län som försökslän.

1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 4 hänvisat till AU.

Att skapa tillväxt

Sverige är ett land med stark tradition av handel med utlandet, vilket i sig ger både möjligheter och problem när det gäller att påverka tillväxten. I Jönköpings län finns det många exempel på att export och import inte är förbehållet stora företag. Även många riktigt små företag är här mycket framgångsrika. Socialdemokraternas fördelningspolitik har påverkat landets förmåga att växa, under tidigare år med viss positiv påverkan, men över tiden med allt mer negativa konsekvenser. Statistiskt kan konstateras att Sverige under den senaste 20-årsperioden har gått från toppen av välståndsligan till ett medelmåttigt land i Europa.

Sverige är ett land som har världens högsta totala skattebelastning. Denna metod för omfördelning ger inte med automatik en rättvisare fördelning av resurserna mellan innevånarna, vilket ofta hävdas. En för hög skattebelastning är definitivt destruktivt för ett lands möjligheter till en långsiktig stabil utveckling. Detta beror naturligtvis bl.a. på att det är för lönsamt att försöka undgå skatt genom att antingen erhålla svarta inkomster eller genom avancerad skatteplanering.

I Jönköpings län präglas många företag av den s.k. Gnosjöandan, vilket visat sig vara ett viktigt framgångsrecept för att bl.a. bemästra konjunkturcykler. Den innehåller bl.a. ett förhållningssätt mellan företagsägare/ledare och övriga medarbetare som ger ordet delaktighet en innebörd. Inte sällan står ägaren/ledaren att finna mitt i produktionen.

Vad krävs då för att Sverige och Jönköpings län skall kunna öka sin reella tillväxt och därmed återföra oss till en topplacering i välståndsligan? Delar av svaret på denna fråga försöker vi beskriva nedan.

Regelverken

Jönköpings län har totalt ca 12 000 företag. Av dessa är hälften, d.v.s. 6 000 tjänsteföretag och tillverkande företag. Vi kan räkna med att ca 3 600 kan definieras som småföretag med mindre än 50 anställda.

Vi har i dag 1 000 lagar, 2 000 förordningar och 7 000 föreskrifter, vilket blir näst intill omöjligt för småföretagaren att forcera, och man ser det som ett hinder. För att dessa företag skall ha möjlighet att växa och anställa fler medarbetare måste regelverken på arbetsmarknaden och byråkratin i samhället minskas radikalt.

Sammantaget skulle åtgärder enligt ovan ge småföretagaren, och även storföretagen, ökad motivation att expandera i Sverige och möjlighet att anställa ungdomar, och samtidigt ge personalen möjligheter att utnyttja en rörligare arbetsmarknad, där trivseln och arbetsglädjen skulle bli större.

Beskattningen

Sverige har en relativt rimlig bolagsskatt. Här finns avskrivningsmöjligheter och fondavsättningsregler som ger möjligheter till viss utjämning över åren. Men småföretagarens stora problem ligger i att han/hon betraktas som löntagare i sitt eget företag. Den risk som man tar som egenföretagare tar skattesystemet ingen hänsyn till.

Över 50 procent av länets företagare ägs av personer som är över 55 år. Ett stort antal företag står därför inför snara generationsskiften. Skatter som försvårar eller till och med omöjliggör överföring av intakta företag måste tas bort.

Företag och personer som aktivt vill bidra med riskvilligt kapital måste få möjlighet till skattemässiga avdrag när sådant kapital ställs till förfogande.

Bland flera åtgärder vill vi peka på några som främjar tillväxten i Jönköpings län:

Konkurrensutsättning av den offentliga verksamheten

Under senare år har "skola, vård och omsorg" etablerats som den kommunala sektorns grunduppgifter. Dessutom förutsätts man skapa goda förutsättningar för en kvalitetsmässigt god fritid för våra barn. Vi anser att man bör definiera vilka produkter/tjänster som skall tillhandahållas.

När vi inom "Allians för Jönköpings län" framför åsikten att många offentliga tjänster kan och bör tillhandahållas via privata alternativ uppstår nästan alltid missförstånd. Med detta avses att produktion och leverans mycket väl kan ske genom privata företag. Därvid inte sagt att t.ex. en kommun skall avhända sig kontrollen och ansvaret gentemot kommunmedborgaren. Den relevanta frågan som måste ställas är hur den efterfrågade tjänsten på effektivaste sätt kan anskaffas för att därefter ta beslut om detta skall ske i egen regi eller genom ett entreprenadförfarande.

Utrymmet för konkurrensutsättning av offentlig sektors produktion i Jönköpings län är stort. Trots dokumenterat många entreprenörer drivs paradoxalt nog nästan all produktion av offentliga tjänster i offentlig regi. I många fall beror detta på lagstiftning som hindrar alternativ.

Fortfarande har dock kommun och landsting ansvaret gentemot brukaren och skattebetalarna. Det betyder att kommun- och landstingsföreträdarna i första hand bör inrikta sig på att genom ett professionellt upphandlings- och inköpsförfarande säkerställa att tjänsten fås till bästa tänkbara kvalitet och pris. Fördelarna är då följande:

Flexibel arbetsmarknad

Det viktigaste som driver en människa att förändra sin livssituation är att det finns tillräckliga incitament och möjligheter att uppnå en bättre ekonomisk situation och/eller en intressantare tillvaro. Ett betydande hinder i dag är höga marginalskatter. Det lönar sig i många fall dåligt att arbeta relativt befintliga ersättningar som finns i form av arbetslöshetsbidrag, bostadsbidrag m.m. Det måste således finnas en tydlig ekonomisk skillnad mellan lönearbete och bidrag.

Det största problemet är den höga inkomstskatten kombinerat med höga bilönekostnader för arbetsgivaren. Det är heller inte bra att differentiera t.ex. arbetsgivaravgifterna som föreslås i dag för pensionärer då det snedvrider konkurrensen mellan olika kategorier. Det torde vara självklart att ingen grupp skall gynnas eller missgynnas på grund av ålder eller kön o.s.v.

En annan viktig men ofta glömd faktor är möjligheten till bra kommunikationer, vilket medverkar till regionförstoring i ett arbetsmarknadsperspektiv. Goda utbildningsmöjligheter är av vital betydelse för tillväxten. Detta tar vi i "Allians för Jönköpings län" upp i en separat motion.

Entreprenörskapet och nyföretagandet

Nyföretagandet i Jönköpings län har minskat oroväckande under åren 1998-2003. 1998 startades 1 479 företag i länet, medan 2003 innebar 1 151 nystartade företag - en minskning med 22 procent. Jönköpings län har därmed placerat sig i bottenligan tillsammans med Kalmar, Blekinge och Norrbotten, mätt i förhållande till antal invånare.

Kommunstatistiken ger en mycket splittrad bild, men klart är att nyföretagandet har lägst minskning i kommunerna runt Jönköping och där satsning på utbildning har varit mest tydlig.

Högskolan i länet har en stor betydelse, och vi måste verka för etablering av den planerade Tekniska högskolan i Jönköping.

Att nyföretagandet är lågt kan delvis ha sin grund i att arbetslösheten i länet har varit relativt låg i förhållande till riket i övrigt. Nyföretagande brukar nämligen stå i omvänd proportion till arbetslösheten. Har vi hög arbetslöshet motiveras fler att starta eget, och tvärtom om sysselsättningen är god.

Detta är troligen bara en del av sanningen. Vi får säkert söka anledningen till de låga talen för nyföretagande i att ett antal faktorer i samhället håller tillbaka entreprenörerna.

Entreprenören behöver några grundläggande förutsättningar för att starta en verksamhet:

De tre första punkterna finns i förutsättningarna för en egenföretagare, och kan oftast uppfyllas, medan den fjärde punkten om riskkapital blir en allt svårare fråga att lösa både för nyföretagare och för expansiva småföretag som behöver investera för att växa.

Vi behöver alltså ett nytt finansieringssätt för start av nya företag och investeringsstöd för expansiva småföretag. Här har under årens lopp förekommit mer eller mindre komplicerade försök att öka tillväxten. Det senaste socialdemokratiska försöket har blivit att döpa om gamla stödpengar till något annat, och låta dessa medel slussas via Nutek eller Vinnova. Problemet med denna finansieringsform för småföretagen är att mellanhänderna i form av statlig byråkrati och konsulter som sysselsätts med utredningar tar en stor del av kakan innan den når sitt mål.

Vårt förslag är att låta de statliga medel som avsätts för tillväxtfrämjande åtgärder hanteras på regional/lokal nivå. Vi vill att en företagarpanel, som innehåller erfarna företagare och fackliga representanter inom varje region, tillsätts för att värdera nya idéer, dess förutsättningar på marknaden och möjligheterna att utvecklas till lönsamma företag som kan växa.

Finansieringsinstrumentet kan innehålla dels det som i dag betraktas som stöd, dels lånefinansiering till marknadsmässiga kostnader. Dessa lån innebär emellertid en större risk än normal bankfinansiering. Detta ger större effekt av de medel som frigörs för tillväxt, och besluten ligger nära mottagaren och utvärderingen av vad som blir bra eller eventuellt dåligt kan snabbt göras utan onödig byråkrati. Den projektfinansiering som sker i dag med mer eller mindre tydliga målsättningar är många gånger ett kortsynt sätt att använda statliga medel, som också administreras bort.

Småföretagaren har inte tid och möjligheter att göra långa utredningar med marknads- och finansieringsanalyser. Han och hon lever i ett mycket mer jordnära perspektiv, där det operationella arbetet är det viktiga.

Kreditgarantiföreningen som verkar på höglandet är ett bra exempel som borde kunna utvecklas i hela länet.

Jönköpings län som försökslän

Eftersom nya förslag har svårt att få acceptans anser vi att olika förslag i större utsträckning borde kunna prövas och utvärderas för att skapa ökad kunskap. Jönköpings län är känt för sin företagsamhet och entreprenörsanda. Därför lämpar sig länet speciellt bra för att pröva olika modeller eller idéer i praktiken. Jönköpings handelshögskola som bl.a. har en företagsinriktning kan härvidlag spela en viktig roll. Vi är övertygade om att länets olika aktörer på ett positivt sätt kan ställa sig till förfogande för olika försöksprojekt.

Stockholm den 1 oktober 2004

Bengt-Anders Johansson (m)

Tobias Krantz (fp)

Maria Larsson (kd)

Margareta Andersson (c)