Motion till riksdagen
2004/05:N300
av Lennart Beijer m.fl. (v)

Industrinära forskning


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till finansiering av Ireco.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljningar och rapporter.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om långsiktiga strategiska forskningsprogram.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgifterna för forskning och utveckling (fou) och offentliga uppdrag.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga nordiska länderna.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska arbetet.

2 Bakgrund

Den paradox som svensk behovsmotiverad forskning lever i är välkänd. Vi har de högsta utgifterna för forskning och utveckling (FoU) inom OECD. Hela 4,3 % av bruttonationalprodukten går till FoU. Det svenska näringslivet står under 2001 för 78 % av de totala FoU-utgifterna i Sverige. Det motsvarar drygt 75 miljarder kronor eller cirka 3,3  % av BNP. I det svenska näringslivet är det 5-6 stora företag, som Ericsson, Astra och Volvo, som står för 80 % av denna forskning. Den resterande delen står i huvudsak de övriga storföretagen för.

Mindre och medelstora företag har en mycket liten del av den FoU som utförs. Ungefär 10 % av den totala FoU-verksamheten inom företagssektorn eller 0,34 % av BNP utförs av företag med färre än 50 anställda.

Tre faktorer i ett företag är särskilt viktiga för tillväxten: arbete, kapital och teknik. En studie som "Forskning för tillväxt" visar på att särskilt den tekniska utvecklingen är viktig för ekonomisk tillväxt. Tyvärr visar det sig att Sverige kommer långt ner på listan över OECD-länder som är bra på att överföra kunskap via teknik till nya företag. Sverige är alltså dåligt på att stimulera teknologibaserade företag.

Samtidigt som Sverige fortfarande i stor utsträckning står förankrat i den gamla modellen med en linjär utveckling på forskningen - från grundforskning över tillämpad forskning till teknologiutveckling och sedan produkt har världen förändrats. Nu sker snarare ett växelspel där slutavnämaren är lika viktig som grundforskaren och hastigheten på en FoU-cykel är med gårdagens mått svindlande. I USA är en FoU-cykel inom tillämpad forskning i stadigt sjunkande.

Under de senaste fem åren har FoU-cykeln kortats från 18 månader till tio månader. Ytterligare ett bevis för den ökande hastigheten är den allt kortare tid som ett patent är nytt innan det överflyglas av en alternativ lösning. Det finns även exempel på produkter (särskilt inom IT-sektorn) som aldrig patentsöks eftersom patentbevillningstiden är för lång i förhållande till produktens nyhet.

3 Industriforskningsinstituten

I ett sådant läge måste det offentliga träda in och hjälpa till att skapa de bryggor som behövs och delta i forskningscykeln. De mindre och medelstora företagens möjlighet ligger i att skapa sig FoU-utrymme genom industriforskningsinstitutens verksamhet.

Här föreligger ett problem. Det statliga engagemanget är av historiska skäl (dominerande storföretag) lågt inom den tillämpade forskningen. Industriforskningsinstituten erhåller endast 3 % av forskningsresurserna medan det i snitt inom EU är 24 %. Detta förhållande måste ändras om de mindre och medelstora företagen skall ha en chans att hävda sig i framtiden.

Det statliga holdingbolaget Ireco har huvudansvaret för att omorganisera industriforskningsinstituten och vässa dessas profil. För detta och för program som kan sätta mindre och medelstora företag i arbete mot ökad FoU behöver Ireco inom de närmaste åren en medelsförstärkning. För att öka statens andel långsiktigt i industriforskningsinstituten krävs i storleksordningen 600 miljoner kronor årligen. Finansiering kan enligt tidigare praktik ske genom överföring av medel från de andra statliga bolagen som direkt verkar på marknaden.

4 Detta bör prövas av regeringen

Det ursprungliga förslaget till omstrukturering av industriforskningsinstituten lades fram av regeringen i propositon 2001/02:2. I näringsutskottets betänkande i ärendet 2001/02:NU5 säger utskottet att man delar bedömningen i propositionen om att ingen detaljstyrning skall ske av FoU-områden utan riktlinjer i propositioner, utskottsbetänkande och regleringsbrev skall vara vägledande för myndigheterna.

Däremot bör kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar ske för att statsmakterna skall kunna se att verksamheten bedrivits som det var tänkt. Utskottet underströk att det är angeläget att regeringen utför sådana uppföljningar och utvärderingar och på lämpligt sätt rapporterar resultaten av dessa till riksdagen. Vi kan inte se att det skett. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen i ett tillkännagivande begär en sådan redovisning av regeringen.

5 Långsiktiga forskningsprogram

Utflyttningen av företag från Sverige till låglöneländer fortsätter. Enheter ställs mot enheter i globala koncerner. Utflyttningen till låglöneländer gäller i huvudsak fortfarande arbetsintensiva företag med låg teknisk höjd. Däremot när det gäller General Motors uppmaning till kamp mellan enheter i Tyskland och Sverige gäller det i högsta grad högteknologiska produkter med högt forskningsinnehåll. Ericsson presenterar samtidigt sin fabrik med den forskartätaste arbetsstyrkan och den ligger i Kina.

Globaliseringen är här och den har förändrat företagens villkor dramatiskt. Förändringarna består av allt från avregleringar till en IT-revolution. Världen blir en marknadsplats. Inte när det gäller alla produkter och tjänster - förskolan flyttar inte till Polen. Andra produkter och tjänster flyttar - t.ex. bilar, konsumentelektronik, finanser och IT - och det påverkar vår vardag.

När då våra nordiska grannländer i allt högre grad antar utmaningen och styr om sina resurser mot strategiskt långsiktiga forskningsprogram men ändå med flexibilitet kan inte Sverige sitta passivt. Det börjar dock röra på sig men ack så sakta! "Fortfarande är befintliga strukturer, spelregler och stödsystem betydligt bättre anpassade till stora företags villkor än till villkor för små och medelstora företag "(Vinnovas forskningsstrategi - Strategi för hållbar tillväxt). Svagheten i Sveriges nuvarande struktur visar sig då flera storföretag samtidigt drabbas av en lågkonjunktur. Då minskar svensk FoU drastiskt och mängder av forskningsprojekt slängs ut i kylan. För att stärka svensk FoU måste staten delta i skapandet av strategiska långsiktiga forskningsprogram. I de finska programmen deltar över 1 000 mindre och medelstora företag. Här måste företagen tillåtas delta med egen personal i forskning, ledning och utformning av forskningssamarbetet. Interaktionen mellan högskolor, institut och företag måste stärkas och sprida och praktisera kunskap som snabbt kan utvecklas till produkter, tjänster och processer.

Långsiktiga måste programmen vara för att företagen skall anse det lönt att satsa arbete och kapital på dem. Flexibla måste de vara inför förändringar i omvärlden och förväntningar som inte infrias. Beslutandetiden för att sjösätta program måste dessutom kortas betydligt med tanke på de bakgrundsfaktorer som vi beskrivit ovan. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För att öka tyngden i en satsning på forskning som de mindre och medelstora företagen kan använda sig av bör offentliga uppdrag villkoras så att viss del av FoU alltid hamnar hos mindre och medelstora företag med FoU. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Långsiktig uppbyggnad

De övriga nordiska ländernas lösningar för den behovsmotiverade forskningen är mer utvecklade och har kommit längre i mångfald än den modell som tillämpas i Sverige. Motiven till det är flera. För Danmark och Norge har det i hög utsträckning berott på den brist på riktigt stora företag som präglat länderna. Det har varit naturligt att satsa på de företag man har, de mindre och medelstora. I Norge har man dessutom lyckats få en regional prägel på sina satsningar, vilket har lett till att Norges ledande tekniska universitet ligger i Trondheim och Norges största institut Sintef har ett nära samarbete med universitetet.

I Finland insåg man tidigt vikten av att komma ur sitt beroende av lågförädlade exportprodukter och inledde därför en målmedveten satsning för ett tjugotal år sedan. Denna utveckling accelererade också genom den kris som finsk industri ställdes inför när Sovjetunionen upplöstes. Här har man gått mycket målmedvetet tillväga. Till exempel inrättade man ett vetenskapligt råd med statsministern som ordförande och dessutom ingår ytterligare sju statsråd, bl.a. finansministern. Detta kompletteras med näringslivsrepresentanter. Man har utvecklat ett nationellt innovationssystem för FoU, vilket man var först med i OECD. Dessutom har finska riksdagen ett permanent framtidsutskott som för en dialog med regeringen i olika frågor som kan påverka Finlands framtid och som utvärderar teknologins effekter på det framtida samhället.

Detta kompletteras sedan med statliga verk och institut med stark inriktning på mindre och medelstora företag och med stora resurser.

Av denna korta genomgång av tre nordiska länders fokus på behovsmotiverad forskning kan man bl.a. dra tre slutsatser. Det offentliga har en viktig roll att spela i en sådan satsning. Det regionala perspektivet går att vidmakthålla. Resurserna till den behovsmotiverade forskningen måste stärkas väsentligt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen har nyligen utkommit med en skrift i departementsserien kallad "Innovativa Sverige" (Ds 2004:36) författad av Närings- och Utbildningsdepartementen. Den har underrubriken "En strategi för tillväxt genom förnyelse". Skriften är en utmärkt genomgång av det innovativa Sveriges alla beståndsdelar. Här tas upp vikten av FoU, kraftsamling, de små och medelstora företagen, kommersialiseringen av forskning, det offentligas betydelse och den enskilda människans betydelse.

Vi är väl medvetna om att den kraftsamling som Sverige och det forskningspolitiska systemet står inför inte kan genomföras i en handvändning även om så vore önskvärt. För att den fina ansats som nu tas i skriften "Innovativa Sverige" inte skall bli som något skrivet i sanden föreslår vi därför att regeringen årligen skall komma tillbaka till riksdagen med en innovationspolitisk skrivelse om hur de ansatser som utlovas i "Innovativa Sverige" har uppfyllts.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2004

Lennart Beijer (v)

Lars Bäckström (v)

Marie Engström (v)

Per Rosengren (v)

Gunilla Wahlén (v)