Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att driva frågan i EU om ett RES-H-direktiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att Sverige för egen del ökar insatserna när det gäller förnybar energi på området uppvärmning och kyla.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av ökade insatser för forskning och utveckling inom RES-H-området.
Energiförbrukningen inom EU som helhet domineras av energi för uppvärmning och kyla. Över 40 % av EU-områdets totala energiförbrukning är att hänföra till detta område. Snabbast ökar energiförbrukningen inom området ventilation och kyla. I några av EU:s länder är numera elförbrukningen högre under den varmaste årstiden än under den kallaste.
Förnybar energi för området värme och kyla kan med redan utvecklad teknik ersätta stora delar av den energi som idag har fossilt. ESTIF (European Solar Thermal Industry Federation) gör bedömningen att i större delen av Europas byggnadsbestånd kan ända upp till 100 % av energibehovet för värme och kyla ersättas med en kombination av solenergi, biomassa och geotermisk energi.
Förnybar energiteknik kan bidra till en minskning av CO2-problemet, mindre utsläpp av föroreningar i byggd miljö, skapa nya lokala arbetstillfällen samt inte minst bidra till en stabilare och mindre sårbar energiförsörjning som även på lång sikt är hållbar.
Inget land kan ensamt hantera omställningsarbetet på energiområdet. Internationella initiativ, avtal och program är nödvändiga för att både driva fram kunskapsnivån och det praktiska genomförandet. Svenska forskare och företag deltar idag aktivt i många internationella program och bidrar med vårt kunnande. I samma anda som den i Kyoto-protokollet har EU-länderna förhandlat fram ett fördelat ansvar för unionens åtagande på CO2-området. Det finns beskrivet i EU-kommissionens "Energy for the future" (White paper 1997) där man satt upp ett mål att till år 2010 nå 12 % RES (Renewable Energy Sources). EU har tagit fram direktiv i syfte att nå målet att 12 % av den totala energiförbrukningen inom unionen skall ske med förnybara energislag år 2010.
Man har även brutit ner arbetet med energiomställningen på sektorsnivå. Detta har dock ännu inte skett för andra områden än för transportsektorn och för elområdet. Man har tagit fram ett RES-E-direktiv för elområdet och ett RES-T-direktiv för transportsektorn.
Renewable Electricity Directive (EC/2001/77) lägger fast olika detaljmål som innebär att ca 6 % av den totala energianvändningen växlas över till förnyelsebara energislag genom omställning inom elområdet. På samma sätt har EU genom Biofuels Directive (EC/2003/30) anvisat åtgärder som innebär att en omställning motsvarar ca 1 % av den totala energiomsättningen. Det innebär sammantaget att man klarar 7 % av målet på 12 % som angavs i vitboken från 1997 om man klarar av att leva upp till de två direktiven.
För att klara mer, såväl för att nå målet 12 % till 2010 och fortsättningsvis gå vidare med omställningen till långsiktigt hållbara energiförsörjningsformer, så krävs det att man kompletterar med regler även på området för uppvärmning och kyla som, vilket påpekades inledningsvis, står för över 40 % av den totala energiförbrukningen inom EU-området.
Inom EU har Renewables for Energy Sources in Heating and Cooling, RES-H, inte uppmärksammats i tillräcklig utsträckning. Det politiska intresset har av någon anledning inte varit lika stort som för RES-E och RES-T-frågor. Det kan möjligen ha sin grund i att olika teknikområden har olika status. Ur försörjningssynpunkt är dock RES-H-området minst lika betydelsefullt.
EC-direktivet 2002/91 om energiteknik inom byggnadsområdet är så utformat att det enbart behandlar energisparfrågor och i mycket liten utsträckning omställningsfrågor. Man kan säga att det är ett kortsiktigt angrepssätt som fokuserar pååtgärder som i det korta perspektivet är lönsamma men som inte egentligen påverkar försörjningsfrågan på sikt.
För svensk industri är det viktigt att gemensamma standards tas fram för den europeiska marknaden. Svensk industri är duktig på såväl komponentområdet som byggsektorn i sin helhet. För att vi skall hänga med är det viktigt att Sverige tar initiativ och driver frågan om hur forskning och standards skall se ut och vilka mål som skall gälla för arbetet inom RES-H-området i Europa i framtiden. Vi skall inte huka för de stora länderna när det är vi som är kunniga. Så länge vi är med i unionen så skall vi använda vårt medlemskap för att påverka i grön riktning på alla områden.
Med ett RES-H-perspektiv finns en stor potential långt bortom de 5 % som är nödvändiga initialt för att nå målet 12 % till 2010. Självklart nöjer vi oss inte med att stanna där. Genom stöd till RES-H-teknik skapas goda förutsättningar för långsiktig kostnadsreduktion och långsiktig försörjning. Några länder inom unionen har kommit längre än andra. För att nå framgång är det dock nödvändigt med tydliga mål och ambitioner på EU-nivå. En större och standardiserad marknad ger företagen stabilare villkor för såväl produktutveckling som investeringar.
Önskemål om åtgärder har arbetats fram av ett stort antal organisationer i unionen. Nedanstående förslag till arbetssätt som motionen föreslår att regeringen tar som sin roll inom EU-samarbetet har arbetats fram av:
ESTIF, European Solar Thermal Federation
AEBION, European Biomas Association
EGEC, European Geothermal Energy Council
EUBIA, European Biomas Industry Association
EREC, European Renewable Energy Council
EUFORES, European Forum for Renewable Energy Sources
EUREC, European Renewables Research Centres Agency
samt Greenpeace och WWF
(I flera av dessa organisationer deltar svenska företag, forskare och föreningar).
Ett framgångsrikt RES-H-arbete kräver insatser av flera slag. Sverige bör arbeta för att frågan får hög prioritet inom EU och kan på många sätt arbeta med självförtroende eftersom vi inom delar kan betrakta oss som föregångare. Vi skall dock vara medvetna om att det inom områden finns mycket att lära även av andra länder inom unionen.
EU mål för RES-H-området är viktiga. Ett direktiv med nationella åtaganden och/eller uppdrag är rimligt på samma sätt som för RES-E- och RES-T-områdena. Sverige bör ta initiativ och ställa tuffa krav, det har vi allt att vinna på.
Långsiktiga finansieringslösningar är av mycket stor betydelse för omställning till teknik som till sin natur har långsiktigheten som signum. Initiativ bör tas till regelverk som gör det möjligt att på alla nivåer skapa goda förutsättningar för långsiktiga finansieringslösningar för omställning enligt RES-H-teknologi.
Det finns en stor potential genom kombination av värme och kyla kombinerad med långtidslagring av energi i geotermiska lager. Detta är ett område som ännu är outvecklat. Behovet av forskning och produktutveckling är därför stort. Ett program bör tas fram inom EU som även innehåller större demonstrationsanläggningar. Viktigt att ställa krav på att denna typ av projekt genomförs av forskargrupper från flera länder i samverkan. Nätverk för kunskapsspridning skall vara ett krav.
Sverige bör ta initiativ till att EU samlar alla berörda för att kraftsamla. Målet enligt "Energy for the Future" kan inte nås om inte RES-H-arbetet får en rejäl knuff. Vissa frågor inom EU arbetar man bäst med på nationell nivå, andra lämpar sig väl för arbete i mindre regioner. Omställningen av vår energiförsörjning är emellertid en fråga som kräver resurser och ställningstaganden på EU-nivå.
Sverige kan göra en stor insatts för CO2 frågan genom att driva kravet om ett RES-H-direktiv med full kraft. Det finns många forskare och företagare inom unionen som önskar att arbetat får fart. Vi har i vårt land en tradition av att prioritera försörjningsfrågor högt, låt oss fortsätta på den vägen och ta ansvar för att frågan om förnyelsebara energilösningar får ett genomslag även inom området värme och kyla.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Jan Lindholm (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |