Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatser för ökat kvinnligt företagande.
Av de nystartade företagen 2002 uppgick andelen kvinnor till 31 % och den manliga andelen var 66 %. Under de senaste åren har de nystartade företagen som drivs av kvinnor respektive män, varit relativ konstant. Under 2002 startades 37 430 nya företag, det är en uppgång med 5,4 % i jämförelse med 2001.
Det finns skillnader regionalt vad gäller antal nystartade företag och hur många nystartade företag som bedrivs av kvinnor. Skillnader finns även om man tittar på olika branscher. Till exempel startar fler kvinnor företag inom tjänstesektorn än i industrisektorn.
Det har framkommit i studier att kvinnor har liknande problem och hinder som hela företagargruppen. Det gäller till exempel tidsbrist, regler och administration såsom finansiering och konkurrens.
Om kvinnor och män upplever samma hinder och möjligheter att starta företag undrar man varför bara 30 % av de nystartade företagen startas av kvinnor, när kvinnor utgör ca 50 % av befolkningen.
Det har visats sig att de största problemen för kvinnor att starta företag ligger före själva uppstarten. Det kan gälla rådgivning, finansiering och omgivningssupport till exempel. Det är samma strukturer och normer mellan kvinnor och män i samhället som helhet som även finns inom nyföretagarområdet.
Samverkan mellan företag har en positiv effekt på ekonomi och tillväxt i företagen. Det har visats sig att kvinnors samarbete med andra företagare är lägre än för männens. Nätverk och samarbete mellan företag och människor är av mycket stor vikt för att företagandet ska bli framgångsrikt. Om det är så att kvinnor i lägre omfattning bildar nätverk och samarbeten över företagsgränser anser vi att insatser bör intensifieras för att öka nätverksbyggandet. Nätverk och samarbete mellan företag uppkommer på egna initiativ, men staten kan delta genom att informera, uppmuntra och stödja denna process.
En mycket viktig och avgörande del i att öka det kvinnliga företagandet ligger i att synliggöra kvinnors företagande. Här behövs ett spridande av kunskap om förebilder och erfarenheter. Som vi påpekat är just uppstarten av företaget problemfyllt. I dag är de flesta nyföretagarrådgivare män. Vi vill att det skall rekryteras fler kvinnor till denna grupp. Den statliga rådgivningen skall ha ett jämställdhetsperspektiv i alla delar. Vissa regioner har i dag kvinnlig affärsrådgivare, denna verksamhet är bra men den tar inte bort ansvaret från statens övriga insatser på området.
Som beskrivits ovan finns det skillnader mellan olika regioner i landet vad avser antalet kvinnliga företagare. Denna skillnad bör uppmärksammas och olika regioner bör arbeta utifrån sina förutsättningar för att öka antalet kvinnor som startar företag.
Även ökad samverkan mellan företag och företag och högskolor/universitet bör stödjas i större omfattning. Många samverkans- och klusterprojekt är i dag inriktade på typiskt manliga branscher. Detta bör staten ändra på och starta projekt i branscher där kvinnor i större utsträckning etablerar sig, som företagsnära tjänster tillexempel.
Staten har en viktig roll att fylla i fråga om alla de brister som nämnts ovan, eftersom marknaden själv inte kan lösa detta problem.
Vad i motionen anförs om ökat kvinnligt företagande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Gunilla Wahlén (v) |
|
|
Lennart Beijer (v) |
Lars Bäckström (v) |
|
Marie Engström (v) |
Siv Holma (v) |
|
Per Rosengren (v) |