Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målsättningen att inom den kommande femårsperioden utlokalisera minst sju statliga myndigheter och verk som motsvarar 2 500 årsarbetstillfällen till Kalmar län.
Det är dags att statsmakterna följer de riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet som riksdagen vid flera tillfällen har upprepat i beslut om den statliga regionalpolitiken. Enligt riktlinjerna ska alternativ lokalisering prövas vid nytillkommande verksamhet. Färsk statistik ger belägg för att dessa regler kringgås gång på gång när nya myndigheter och enheter lokaliseras till kranskommunerna runt Stockholm. Det är dags att följa dessa principer men också anlägga ett ytterligare angreppssätt. Även befintlig verksamhet bör utlokaliseras och statlig verksamhet fördelas mera jämnt över landet.
Kalmar län är det län i landet som har lägst andel statlig verksamhet. Jag föreslår att Turistdelegationen lokaliseras till Borgholm, Naturvårdsverket till Kalmar, Havsmiljökommissionens föreslagna marina forskningsinstitut för utbildning av yrkesfiskare och forskning kring fisk och fiskekologi lokaliseras likaledes till Kalmar i anslutning till GIWA, Svensk Kärnbränslehantering AB till Oskarshamn, Arkivet för ljud och bild till Hultsfred i kombination med att ett visarkiv lokaliseras till Västervik liksom del av Socialförsäkringsadministrationen och Kriminalvårdsstyrelsen. Målsättningen bör vara att inom den kommande femårsperioden utlokalisera minst sju statliga myndigheter och verk till Kalmar län som motsvarar 2 500 årsarbetstillfällen.
Den statliga sektorns förändringsarbete under de senaste tjugo åren har karakteriserats av en centralisering vilket har påverkat Kalmar län negativt. Inom flera politikområden kan konstateras gång efter annan att Kalmar län inte ges samma förutsättningar som andra regioner för att nyttja den tillväxtregion som länet tillhör.
En statlig närvaro i länet är viktig ur flera perspektiv. Den kanske viktigaste är en kännedom om de regionala förhållandena. I dag betraktas Kalmar län som en vit fläck på kartan. En statlig närvaro utgör också en komplettering av arbetsmarknaden som i sin tur gör det lättare för såväl offentlig som privat sektor att rekrytera ny arbetskraft till regionen. Den statliga verksamheten utgör också underlag för befintlig och ny infrastruktur.
Kalmar län har idag lägst andelen sysselsatta inom den statliga sektorn. Av 88 nya myndigheter under åren 1992-2002 har 65 lokaliserats till Stockholm - ingen i Kalmar län. Därutöver finns ytterligare förslag att på olika sätt omstrukturera statliga myndigheter i länet som påverkar Kalmar län på ett negativt sätt. Tullverket i Kalmar läggs ned helt, Kriminalvården omstrukturerar, länets tre tingsrätter har slagits samman till en, Sjöpolisen har nyligen lagt ned sin verksamhet i Kalmar län och Försäkringskassan står inför en omorganisation. Gång efter annan väljer statsmakterna att inte ge Kalmar län samma förutsättningar som andra regioner, trots regeringens beslut att utlokalisera statliga myndigheter och då särskilt ta Kalmar län i beaktande.
Kalmar län har mycket goda förutsättningar för utveckling med tanke på det strategiska läget i Östersjöregionen - men också mot den bakgrund att länet har landets högsta andel ungdomar som går vidare till högskolestudier, ett stort antal kunskapscentra för yrkesinriktade utbildningar och ett mycket nära samarbete mellan högskolan och näringslivet. Detta skapar, tillsammans med en enastående boendemiljö, långsiktigt goda förutsättningar för tillväxt.
Under de senaste tjugo åren har statsförvaltningen genomgått stora förändringar. Den huvudsakliga inriktningen på förändringsarbetet är framför allt en renodling och koncentration kring kärnverksamheten - detta gäller såväl principer för regeringens styrning av myndigheter som den organisatoriska förändringen.
Enligt åtskilliga regionalpolitiska beslut i riksdagen betraktas omlokaliseringen av statlig verksamhet som ett medel som riksdagen kan använda som led i regionalpolitiken och förbättra förutsättningarna för tillväxt på andra orter.
Hösten 1998 uttalade riksdagen när Näringsdepartementet övertog ansvaret för regionalpolitiken att huvudregeln ska vara att varken Stockholm eller någon annan storstad ska väljas för nya verksamheter. Dessutom har riksdagen uttalat att Sydöstra Sverige, Sjuhäradsbygden och Norrbotten ska prioriteras på grund av den regionala problemstrukturen. Trots riksdagens beslut om att ny statlig verksamhet ska decentraliseras förläggs nästan alla nya myndigheter till Stockholm. Endast var fjärde myndighet som tillkommit under den senaste tioårsperioden har hamnat ute i landet, enligt en studie som Glesbygdsverket har genomfört. Enligt studien finns det totalt 391 myndigheter i Sverige. Av totalt 170 huvudkontor är 72 % placerade i Stockholm. Av de 88 nya myndigheter som har bildats eller ombildats den senaste tioårsperioden har 65 st (74 %) lokaliserats till Stockholm.
Andelen heltidstjänstgörande sysselsatta inom statlig sektor fördelande på län samt riksgenomsnittet år 2000.
|
Län |
Andelen sysselsatta |
|
Uppsala |
9,4 |
|
Norrbotten |
7,8 |
|
Gotland |
6,1 |
|
Jämtland |
6,1 |
|
Västerbotten |
6,0 |
|
Västernorrland |
5,9 |
|
Stockholm |
5,7 |
|
Blekinge |
5,5 |
|
Östergötland |
5,4 |
|
Södermanland |
4,4 |
|
Skåne |
4,3 |
|
Örebro |
4,2 |
|
Gävleborg |
4,0 |
|
Dalarna |
3,9 |
|
Värmland |
3,5 |
|
Västra Götaland |
3,9 |
|
Jönköping |
3,1 |
|
Halland |
3,0 |
|
Västmanland |
2,8 |
|
Kronoberg |
2,6 |
|
Kalmar |
2,5 |
|
Riket |
4,7 |
Källa: SCB
Ovanstående siffror är från 2000 och statistiken släpar efter. I Kalmar och Hallands län finns inga huvudkontor. Kalmar län är således inte ett utlokaliseringslän för statliga myndigheter, tvärtom tillhör länet i stället de län som idag har en låg andel statligt anställda. År 2000 hade länet den lägsta andelen sysselsatta inom den statliga sektorn i riket. 2,5 % av länets förvärvsarbetande var verksamma på heltid inom en statlig myndighet - riksgenomsnittet låg på 4,7 %.
Statliga myndigheter 2002-12-31 exkl. myndigheter som finns i varje län
|
Län |
Huvudkontor |
Regionkontor |
|
Stockholm |
123 |
58 |
|
Uppsala |
7 |
6 |
|
Södermanland |
3 |
4 |
|
Östergötland |
6 |
14 |
|
Jönköping |
3 |
5 |
|
Kronoberg |
0 |
3 |
|
Kalmar |
0 |
0 |
|
Gotland |
0 |
1 |
|
Blekinge |
3 |
5 |
|
Skåne |
4 |
26 |
|
Halland |
0 |
0 |
|
Västra Götaland |
3 |
28 |
|
Värmland |
2 |
5 |
|
Örebro |
1 |
4 |
|
Västmanland |
0 |
2 |
|
Dalarna |
1 |
4 |
|
Gävleborg |
0 |
5 |
|
6 |
19 |
|
|
Norrbotten |
4 |
14 |
|
Totalt |
170 |
221 |
Källa: Svensk författningssamling, Glesbygdsverkets bearbetning
Förändringsarbetet av den statliga sektorn i Kalmar län under 1990-talet har inneburit många förlorade arbetstillfällen. Bland annat flyttade Vägverket, och delar av Telia till Jönköping, Posten etablerade sig i Växjö. Andra statliga arbetstillfällen som har försvunnit från länet p.g.a. av flyttning eller nedläggning fanns inom Yrkesinspektionen, Tullverket, Länsbostadsnämnden, Länsskattemyndigheten, Länsskolnämnden och Invandrarverket. Om Kalmar län haft samma andel statligt anställda som riket skulle det funnits ytterligare 3 200 statliga arbetstillfällen i länet.
Under den senaste tiden har Kalmar län mötts av en serie motgångar i form av utflyttning av arbetstillfällen och brist på nyetableringar. Electrolux flytt från Västervik och Bombardiers nedläggning i Kalmar är två exempel. Mer än 1 000 personer friställs. Därutöver har Kährs i Nybro varslat 285 personer, Hultsfreds kommun säger upp 144 personer, dessutom tillkommer nedläggningen av M-reals pappersbruk i Silverdalen och nu senast 220 förlorade jobb på Rifa i Kalmar. När det gäller Electroluxflytten i Västervik har det framkommit vara en del i ett motköpsavtal vid försäljningen av JAS-plan till Ungern. Det föder omedelbart ett statligt ansvar för att kompensera för förlorade jobb.
En rad skäl talar således för att ett utlokaliseringsprogram genomförs av statliga arbetstillfällen till Kalmar län. Lämpliga sådana utlokaliseringar kan vara en lokalisering av Turistdelegationen till Borgholm, Naturvårdsverket till Kalmar, Havsmiljökommissionens föreslagna marina forskningsinstitut för utbildning av yrkesfiskare och forskning kring fisk och fiskekologi lokaliseras likaledes till Kalmar i anslutning till GIWA, Svensk Kärnbränslehantering AB till Oskarshamn, Arkivet för ljud och bild till Hultsfred i kombination med att ett visarkiv lokaliseras till Västervik liksom del av Socialförsäkringsadministrationen och Kriminalvårdsstyrelsen. En sådan utlokaliseringsvåg skulle bli en utmärkt drivkraft för en fortsatt positiv utveckling för hela Kalmar län. Målsättningen bör vara att inom den kommande femårsperioden utlokalisera minst sju statliga myndigheter och verk till Kalmar län som motsvarar 2 500 årsarbetstillfällen. Vad som ovan anförs om en utlokalisering av statlig verksamhet bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Agne Hansson (c) |