Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling med målet att Sverige skall vara ledande inom området.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att starta ett nordiskt nanocentrum i Sverige.
Nano är ett prefix som betyder miljarddel. Nanoteknik och nanovetenskap handlar om att studera och manipulera materien på atomär nivå. Detta kallas ibland populärt för atomslöjd.
Det finns redan idag åtskilliga exempel på nanoteknik inom dagens industri. De framtida möjliga tillämpningsområdena är otaliga. Några exempel är: nya hårda ytbeläggningar, ultralätta och starka material, högeffektiva katalysatorer med skräddarsydd reaktivitet, elektronikkomponenter 100-1000 gånger mindre än dagens, solceller med betydligt större prestanda, mer effektiva och selektiva läkemedelsbärare som kan hitta till specifika celler.
Nanoteknikens potentiella tillämpningar återfinns i de flesta av dagens industribranscher. Det finns också en trolig stor potential för framväxt av nya branscher som bygger på tekniken. Materialteknik, IT och bioteknik är de områden som ligger närmast genombrott i industriell tillämpning, men det gäller även områden som fordonsteknik, livsmedelsteknik och byggnadsteknik.
Nanovetenskap och nanoteknik är idag ett av de mest strategiska forskningsområdena med en stor industriell potential. Stora satsningar görs internationellt med USA och Japan i spetsen. Bland det sista Bill Clinton gjorde som president var att kraftigt öka anslagen till nanometerforskning till sammanlagt 500 miljoner dollar per år, vilket under 2005 ökar till över en miljard dollar.
I EU:s sjätte ramprogram, som började år 2003, anslås 1,3 miljarder euro årligen till mer eller mindre förutsättningslös forskning. Utöver det finns nära 3 miljarder euro inom IT- och biomedicinprogrammen avsedda för nanoteknik. Det finns således goda förutsättningar att finansiera forskning och utveckling inom nanoteknik i Europa. Det är av stor vikt att Sverige tar initiativ för att få del av dessa medel.
Sverige ligger väl framme i forskningsfronten på många områden inom nanoteknik. Beroende på hur ämnet definieras arbetar mellan 200 och 300 forskare på svenska universitet med nanoteknik och nanovetenskap och den totala satsningen ligger mellan 100 och 200 miljoner kronor per år. Men trots att detta är en ganska hög nivå för ett land som Sverige är de absoluta summorna mycket små i internationell jämförelse. För att behålla vårt försprång är det viktigt att satsningarna fortsätter och koncentreras så att ett nordiskt centrum för nanoteknik i Norden kan etableras i Sverige.
Den svenska framtidsstudien "Teknisk framsyn" från år 2000 pekar ut nanotekniken som ett viktigt och strategiskt forskningsområde. Sverige har ännu inte gjort någon samlad satsning på nanoforskning.
Framtidsgruppen för svensk industri, ledd av Carl Bennett och Göran Johnsson, föreslog i maj 2002 en satsning på ytterligare 55 miljoner kronor per år för att förstärka svensk nanoforskning med tonvikt på Lund-Malmö-regionen. Satsningen på nanoteknik framställdes här som avgörande för att Sverige ska kunna vara med i nästa industriella revolution.
Ett stort problem i Sverige idag är att vi inte tillvaratar och kommersialiserar forskningsresultat. När en ny platt bildskärm tagits fram säljs patentet för en spottstyver till Japan. Det saknas broar mellan forskning och industriell tillämpning. Också när det gäller möjligheten att kommersialisera patent i Sverige måste insatser göras för att förbättra tillgången på riskvilligt kapital.
Sommaren 2002 startades Pronano av Lunds universitet. Syftet är att koppla samman svensk industri med nanoteknisk forskning, för att på detta sätt öka industrins konkurrenskraft. Pronano finansieras t o m innevarande år av Region Skåne och Malmö stad. Därefter är finansieringen oklar.
De forskningsinstitut som idag för närvarande finns är föremål för omorganisation. Att inrätta ett nationellt forskningsinstitut för nanoteknik med starka kopplingar till svenska universitet och högskolor och med goda resurser att hjälpa svensk industri är att satsa på framtiden och låta Sverige vara spjutspets när den nya industriella revolutionen kommer.
En nationell satsning bör således snarast göras på nanoteknologisk forskning och utveckling med målet att Sverige ska vara ledande inom detta område.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Maria Larsson (kd) |