Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regleringsmodellen för elnäten måste klara utmaningen att utveckla dagens nät till ett nät som motsvarar kundernas och samhällets förväntningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regleringsmodellen utformas så att den verkligen leder till att nödvändiga investeringar kommer till stånd i enlighet med kundernas och samhällets krav.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att balans måste skapas mellan hög leveranssäkerhet och låga nättariffer.
Det moderna samhällets elberoende är stort. Större delar av vårt samhälle är helt beroende av tillgång till el. Den ökade elanvändningen är delvis ett resultat av informationsteknologins intåg och datoriseringen. Den är också en konsekvens av ökad användning för uppvärmning.
Elbaserade kommunikationssystem och automatiseringen, som kräver elleverans i varje sekund, är allt viktigare för samhällets funktion och våra dagliga liv. Alltfler av våra samhällsfunktioner och kommunikationer som datasystem, mobiltelefoni, television och radio är baserade på el. Elberoendet gör oss känsliga för störningar, som till exempel elavbrott. Vi vet att säker energiförsörjning är en förutsättning för tillväxt och därmed viktigt för sysselsättning och välfärd.
Elnäten är således en av samhällets viktigaste infrastrukturer. När samhällets beroende av säker elförsörjning ökar så måste också eldistributionen förbättras. Elberoendet kommer att bestå, och kraven på säkerhet i elleveransen kommer att öka. Elnäten måste helt enkelt hålla för påfrestningar från såväl väder och vind som krav påökad kapacitet.
Statens sårbarhets- och säkerhetsutredning fastslog i betänkandet Säkerhet i en ny tid (SOU 2001:41) att elförsörjningen bör ges högsta prioritet i samhällets satsningar på säkerhets- och beredskapsarbete. Hösten 2001 gjordes en överenskommelse mellan energibranschen och Näringsdepartementet om ett nationellt program för att långsiktigt höja leveranssäkerheten i elnätet.
I Svenska Kraftnäts slutrapport Ett robust elförsörjningssystem, som presenterades vintern 2002, fastslogs att Svensk Energi och nätverksbolagen gemensamt ska avgöra vilka grundläggande krav för regionala och lokala elnät som ska gälla. Vidare påpekades att vid en eventuell prisreglering av nättarifferna, måste modellen prioritera och balansera både kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet. Inte minst gällde rekommendationen de delar av nätverket som sällan drabbades av avbrott, men som skulle medföra allvarliga effekter för de drabbade, om ett avbrott ändå uppträdde.
Under de senaste åren har energibranschen och energimyndigheten diskuterat en regleringsmodell för elnäten. Det man kan fråga sig är om man i tillräckligt hög omfattning tagit hänsyn till sårbarhetsaspekterna och nödvändigheten av incitament för att få till nödvändiga investeringar i näten. Regeringen bör noggrant pröva myndighetens och branschens arbete med detta för att säkerställa att samhällets sårbarhet vad gäller elförsörjning minskar.
Den regleringsmodell som nu kommer att prövas i Sverige är ett radikalt nytänkande. Metoden är sedan tidigare helt okänd och inga analyser över dess effekt på kort och lång sikt har genomförts. Det hela förefaller vara ett stort experiment som nu ska utföras på en i allra högsta grad viktig infrastruktur med betydelse för all verksamhet i samhället.
Investerings- och underhållsverksamhet beträffande elnäten kommer i framtiden att ha sin utgångspunkt i de styrmekanismer som finns inbyggda i modellen. Det finns därför anledning att noggrant se över hur denna modell är tänkt att fungera.
På en marknad med naturliga monopol krävs viss reglering och styrning. En regleringsmodell som ger incitament till effektiviseringar, förbättrad leveranssäkerhet och en långsiktig utveckling av infrastrukturen för vår eldistribution är synnerligen viktig för samhällets funktion.
Det centrala är att regleringsmodellen skapar långsiktiga incitament för en hållbar utveckling av en infrastruktur med hög leveranssäkerhet.
|
Stockholm den 24 september 2004 |
|
|
Michael Hagberg (s) |
Christin Hagberg (s) |