Motion till riksdagen
2004/05:N234
av Fredrik Olovsson (s)

Industriforskningsinstitut och energetiska material


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om industriforskningsinstitut och energetiska material.

Motivering

Sverige besitter en internationellt erkänd hög kompetensnivå inom området energetiska material. Innovativ användning av explosivämnen utgör grund för en betydande andel av svensk industri. Sveriges tätposition inom området grundlades av Alfred Nobel som genom innovationer och epokgörande industriella gärningar förde fram Sverige i internationell tätposition.

Explosivämnen och explosiva varor framtagna under 1900-talet är mycket stabila och kan behålla sina explosiva egenskaper i hundratals år. Krav på producentansvar samt innehavaransvar innebär att moderna, hållbara metoder för avveckling och ekologiskt riktig kretsloppshantering av explosiva varor måste utvecklas. Samtidigt behöver dagens kunskap och kompetens inom explosivvaruområdet struktureras för att föras över till kommande generationer. Detta är nödvändigt inte minst av säkerhetstekniska skäl. Dagens snabba strukturomvandling som på detta område leder till mindre enheter, innebär att helt nya krav ställs på fortbildning och vidareutbildning.

Redan i slutet på 50-talet fanns i Sverige planer på en industriell avvecklingsverksamhet av produkter på detta område. Emellertid tog projektering, planering och anläggnings­frågor lång tid i anspråk. Själva förekomsten av en medveten planering för industriell avveckling av övertalig och utgången ammunition drev utvecklingen av miljötänkandet framåt. Stockholmskonferensen 1968 om miljö aktualiserade frågeställningarna ytterligare och redan 1970 invigdes återvinningsanläggningen vid Vingåkersverken. Under 1990-talet startade diskussionerna kring förbud mot öppen förbränning och öppen detonation. Inom Sverige och EU gäller förbud mot öppen förbränning av farligt avfall fr.o.m. 2006. Denna lagstiftning medför betydande utmaningar för industrin när det gäller att bemästra de säkerhetsproblem som sluten förbränning av explosivämnen medför. Risken för allvarliga vådahändelser är uppenbar.

Kvalificerad forskning och utveckling inom teknikområdet avveckling av explosiva varor är en förutsättning för att Sveriges ledande position inom denna miljödrivna industrisektor skall kunna bevaras och vidareutvecklas. Behoven är stora både i Sverige och i vår omvärld. Runt om i världen, inte minst i östra Europa, finns stora mängder ammunition, minor m.m. Det finns därför ett stort behov av att oskadliggöra dessa och samtidigt återvinna materialen för civila, fredliga ändamål, på ett miljöriktigt och hållbart sätt. Dessutom har de senaste decennierna givit nya civila produkter baserade på innovativ användning av explosivämnen. Ett sådant exempel är krockkuddar som förekommer i alla moderna bilar.

Området energetiska material är på många sätt ett intressant område där det finns svenska tillväxtmöjligheter. Helt nödvändigt är emellertid att det utvecklas processer och metoder för avveckling på ett säkert och ekologiskt hållbart sätt. För att genomföra detta behöver ett FoU-centrum byggas upp. Ett sätt att göra detta är att utveckla ett industriforskningsinstitut på området. Redan idag finns utvecklad verksamhet vid Vingåkersverken och till denna verksamhet knyts i allt högre grad forskning. I Mälardalsområdet med omnejd finns många universitet, högskolor och forsknings­institut som med fördel kan samverka kring nyttjandet av de unika resurser som finns på Vingåkersverken för tillämpad forskning och utveckling inom området. Staten ökar nu sina insatser för att skapa en starkare institutsektor i Sverige. Energetiska material är ett område där detta skulle vara en bra modell för att utveckla och stärka Sveriges konkurrens­kraft.

Stockholm den 21 september 2004

Fredrik Olovsson (s)