Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en regional utvecklingspolitik kräver åtgärder för att skapa en arbetsmarknad för samhällsvetare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för få huvudkontor för statliga verk och myndigheter är lokaliserade till Göteborg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Göteborg inte skall uteslutas som lokaliseringsort för statliga myndigheter och verk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fler huvudkontor för statliga verk och myndigheter bör lokaliseras till Göteborg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt intresse bör underställas riksdagen.
I arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU2 från hösten 1996, preciseras principerna för lokalisering av statliga verk och myndigheter. Bland annat uttalade arbetsmarknadsutskottet att alternativ lokalisering kan vara orter eller regioner där statlig verksamhet läggs ned eller som i övrigt är mindre väl försörjda med sådan verksamhet. I vart fall bör en annan lokaliseringsort än Stockholm övervägas. En utgångspunkt skall dock vara att myndigheterna även efter en sådan lokalisering skall kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Denna lokaliseringsprincip innebär alltså att Göteborg som har få statliga arbetsplatser i förhållande till sin storlek uppfyller kriterierna för att komma ifråga som lokaliseringsort. Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning bör frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt intresse underställas riksdagen. På arbetsmarknadsutskottets förslag riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd. Näringsutskottet har sedan dess tagit över ansvaret för dessa frågor och har både 1999 och 2000 ställt sig bakom dessa principer.
Regeringen struntar dock i riksdagens krav att man skall återkomma till riksdagen i viktigare lokaliseringsfrågor. Så har inte skett en enda gång. Det är i stället när enskilda riksdagsledamöter väckt frågor och interpellationer som regeringen återkommit till riksdagen för att diskutera ämnet. Ännu allvarligare för Göteborgs del är att regeringen struntar även i riksdagens principbeslut om var verksamheter skall förläggas utanför Stockholm. I ett brevsvar till Norrlandsförbundet våren 2002 (dnr N2002/2070/ RUT) skriver regeringen: "Huvudregeln är att varken Stockholm eller andra storstäder ska väljas för nya verksamheter". Plötsligt har regeringen uteslutit Göteborg från att få myndigheter. I betänkande 2002/3:NU8 hänvisar näringsutskottet till det gamla principbeslutet, men följande mening har plötsligt smugit sig med:
"Utskottet anser - i likhet med vad regeringen anför i ovan citerat brev - att lokaliseringen av statliga myndigheter är en viktig framtidsfråga och att fler statliga arbeten bör placeras utanför Stockholm och de andra storstadsregionerna. Möjligheterna att öka andelen statliga arbeten utanför dessa regioner bör tas till vara, inte minst för att motverka den ojämna regionala utvecklingen i Sverige."
Riksdagen anser alltså numera att Göteborg inte är en lämplig lokaliseringsort för statliga myndigheter. Denna förskjutning av principen kan vi inte acceptera. Den tidigare gällande principen om att alla orter utanför Stockholm som inte är välförsörjda med statlig verksamhet är lämpliga orter för lokalisering, bör återställas.
Var har då regeringen valt att lokalisera nya verk sedan januari 2002? Det är inte lätt att få fram uppgifter på detta eftersom det saknas en tydlig definition av vad en myndighet är och uppgifterna finns inte samlade på en plats. Vi har använt oss av information från riksdagens utredningstjänst, Statskalendern, SCB, Sydsvenska Dagbladet och Ekonomistyrningsverket. Tabell 1 visar de 21 nya myndigheter som har inrättats från och med 2002. Mer än en tredjedel av alla nya verk har hamnat i Stockholm, som redan har hög koncentration av statliga verk, och bara ett i Göteborg.
Tabell 1 Nya statliga verk och myndigheter från januari 2002 per huvudkontorets placering
|
Järnvägsstyrelsen |
Borlänge |
|
Statens museer för världskultur |
Göteborg |
|
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet |
Härnösand |
|
Nationellt centrum för flexibelt lärande |
Hässleholm |
|
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring |
Katrineholm |
|
Luftfartsmyndigheten |
Norrköping |
|
Valideringsdelegationen |
Norrköping |
|
Nämnden för lön till riksrevisorerna |
Sandöverket |
|
Djurskyddsmyndighet |
Skara |
|
Läkemedelsförmånsnämnden |
Solna |
|
Nämnden för elektronisk förvaltning |
Solna |
|
Centrala etikprövningsnämnden |
Stockholm |
|
Forum för levande historia |
Stockholm |
|
Krisberedskapsmyndigheten |
Stockholm |
|
Myndigheten för skolutveckling |
Stockholm |
|
Riksrevisionen |
Stockholm |
|
Statens bostadsnämnd |
Stockholm |
|
EU:s smittskyddsmyndighet |
Storstockholm |
|
Folke Bernadotteakademin |
Stockholm/Sandöverken |
|
Bolagsverket |
Sundsvall |
|
Regionala etikprövningsnämnden |
Uppsala |
Göteborg har idag endast sex huvudkontor för statliga myndigheter och verk: Andra AP-fonden, Fiskeriverket, Göteborgs universitet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Sjätte AP-fonden och Statens museer för världskultur. Detta i jämförelse med Stockholm som har runt 128 huvudkontor, Uppsala 11, Solna 10, Norrköping 6 och Karlskrona 6. Det är uppenbart att rikets andra stad bör ha fler statliga myndigheter och verk. Det finns förslag på följande sex nya myndigheter: Energimarknadstillsynen; Försäkringskassan i Stockholm som ersätter försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket; Myndigheten för Sverigefrämjande, Fastighetsbildningsmyndigheten; Organdonationsmyndigheten och Utsläppsrättsadministrationen som ska hantera statens inköp och försäljning av utsläppsrätter enligt Kyotoavtalet.
Det är inte bara när det gäller huvudkontor som Göteborg är förfördelad. Om vi tittar i tabell 2 på statliga arbetsplatser totalt, inklusive både huvudkontor och regionala kontor, har Västra Götalands län få statliga arbetstillfällen.
Tabell 2 Anställda vid statlig förvaltning och affärsverk år 2002 per län
|
Län |
Anställda vid statligt verk eller förvaltning |
Folkmängd i länet |
Andel av folkmängd i länet |
|
Uppsala |
15 115 |
298 655 |
5,10% |
|
Norrbotten |
8 687 |
253 632 |
3,40% |
|
Stockholm |
60 776 |
1 850 467 |
3,30% |
|
Gotland |
1 836 |
57 381 |
3,20% |
|
Västerbotten |
7 793 |
255 230 |
3,10% |
|
Jämtland |
3 708 |
127 947 |
2,90% |
|
Blekinge |
4 280 |
149 875 |
2,90% |
|
Östergötland |
11 456 |
413 438 |
2,80% |
|
Västernorrland |
6 593 |
244 319 |
2,70% |
|
Örebro |
6 143 |
273 412 |
2,20% |
|
Skåne |
23 773 |
1 145 090 |
2,10% |
|
Södermanland |
5 249 |
259 006 |
2,00% |
|
Värmland |
5 195 |
273 419 |
1,90% |
|
Dalarna |
5 253 |
276 636 |
1,90% |
|
Gävleborg |
4 997 |
277 012 |
1,80% |
|
Västra Götaland |
26 492 |
1 508 230 |
1,80% |
|
Halland |
4 681 |
278 551 |
1,70% |
|
Västmanland |
4 119 |
258 912 |
1,60% |
|
Jönköping |
5 085 |
327 971 |
1,60% |
|
Kronoberg |
2 646 |
176 978 |
1,50% |
|
Kalmar |
3 306 |
234 627 |
1,40% |
|
Riket |
217 183 |
8 940 788 |
2,4% |
Källa: SCB Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen
Högst andel statliga arbeten i förhållande till sin befolkningsstorlek har Uppsala, Norrbotten och därefter Stockholms län. Västra Götaland hittar vi först på 16:e plats av 21 län. Enbart 1,8 procent av befolkningen i vårt län jobbar på en statlig arbetsplats. Genomsnittet för riket är 2,4 procent. Om statliga arbetstillfällen över landet vore jämnt fördelade i förhållande till invånarantalet skulle Västra Götaland ha 36 197 anställda vid statliga verk. Det motsvarar 9 706 fler jobb.
Eftersom Göteborg är rikets andra stad finns det anledning för oss att ha en högre andel statliga arbetsplatser än genomsnittet i riket. En lokalisering till Göteborg innebär nämligen att effektivitet och kvalitet bibehålls då de personalrekryteringsproblem som brukar uppstå vid lokalisering i glesbygd inte uppkommer här. Vi bör när det gäller andel statliga arbetstillfällen snarare ligga i paritet med de kommuner som ingår i tabellen nedan. Enligt kommunuppdelad SCB-statistik ser vi i tabell 3 antalet statliga arbetstillfällen i ett antal kommuner.
Tabell 3 Anställda vid statlig förvaltning och affärsverk år 2002, andel av befolkning
|
Kommun |
Anställda vid statligt verk eller förvaltning |
Folkmängd i kommunen |
Andel av folkmängd i länet |
Antal statliga huvudkontor |
|
Göteborg |
13 072 |
474 921 |
2,8% |
6 |
|
Karlskrona |
2 525 |
60 857 |
4,1% |
6 |
|
Norrköping |
4 042 |
123 971 |
3,2% |
6 |
|
Solna |
6 846 |
57 994 |
11,8% |
11 |
|
Stockholm |
41 568 |
758 148 |
5,5% |
10 |
|
Uppsala |
11 881 |
180 669 |
6,6% |
127 |
Källa: SCB Antal förvärvsarbetande efter sektor och kommun 2002, kommunernas hemsidor
Göteborg är tydligt förfördelat jämfört med motsvarande städer med tanke på vår storlek. Om antalet statliga arbetstillfällen i Göteborg i förhållande till vår folkmängd låg på 5,5 procent såsom i Stockholm skulle det innebära en fördubbling av de statliga arbetstillfällena till 26 120.
Göteborg är Sveriges andra största stad. För utvecklingen i Västra Götalandsregionen är Göteborg en viktig ekonomisk motor. Göteborg har ett rikt näringsliv med starka sektorer så som bilindustri, bioteknik, IT, handel och transporter. Något som däremot saknas är ett bra utbud av arbetsplatser för samhällsvetare. Detta gör att samhällsvetare tvingas flytta från Göteborg. Av egen erfarenhet vet vi att många som studerat vid den statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet numera återfinns i Stockholm. Många lämnar Göteborg, inte för att de längtar till Stockholm, utan på grund av att det är där arbetsmarknaden för samhällsvetare är störst. Bristen på statliga huvudkontor och myndigheter innebär att Göteborg inte har ett så brett utbud av arbetsplatser som skulle kunna vara fallet. Det innebär att Göteborg blir mindre attraktivt för samhällsvetare. Detta inverkar också negativt påövriga branscher när det gäller rekrytering av personal. För att en hel familj skall kunna bo i Göteborg krävs ju att båda makarna får jobb, även om den ena av dem är samhällsvetare.
Göteborg behöver fler arbetsplatser för samhällsvetare. Som andra stad har Göteborg brist i denna sektor. Fackförbundet JUSEK:s regionalt uppdelade statistik från mars 2004 visar att arbetslösheten är över sex procent i vårt län för jurister, ekonomer, systemvetare och samhällsvetare. Statliga myndigheter bör därför omlokaliseras från Stockholm till Göteborg. Nya verk bör också lokaliseras dit.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Cecilia Wigström (fp) |
|
|
Cecilia Magnusson (m) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Anita Sidén (m) |
Erling Bager (fp) |
|
Axel Darvik (fp) |
Eva Flyborg (fp) |
|
Per Landgren (kd) |