Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen i 3 § tredje stycket i förslag till lag om insyn i vissa finansiella förbindelser på så sätt att redovisningsskyldighet enligt första stycket även skall omfatta företag som tillhandahåller tjänster som inte i nämnvärd omfattning kan påverka handeln med andra EES-länder.
Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen i 3 § tredje stycket i förslag till lag om insyn i vissa finansiella förbindelser på så sätt att redovisningsskyldighet enligt första stycket även skall omfatta företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har understigit 40 miljoner euro men inte 100 000 euro.
Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen i 4 § andra stycket i förslag till lag om insyn i vissa finansiella förbindelser på så sätt att redovisningsskyldighet enligt första stycket även skall omfatta företag som tillhandahåller tjänster som inte i nämnvärd omfattning kan påverka handeln med andra EES-länder.
Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen i 4 § andra stycket i förslag till lag om insyn i vissa finansiella förbindelser på så sätt att redovisningsskyldighet enligt första stycket även skall omfatta företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har understigit 40 miljoner euro men inte 100 000 euro.
Riksdagen beslutar om ändring av den av regeringen föreslagna lydelsen i 4 § i förslag till lag om insyn i vissa finansiella förbindelser på så sätt att den separata redovisningen skall tas in i årsredovisningen eller motsvarande.
EU:s transparensdirektiv tar endast sikte på att öka möjligheterna att kontrollera att medlemsstaterna inte ger sådant stöd till offentliga eller privata företag som kan störa funktionen hos den gemensamma marknaden. Direktivet anses utgöra ett så kallat minimidirektiv. Det finns alltså möjligheter för medlemsländerna att införa strängare regler om de finner det befogat.
Regeringens förslag till genomförande av transparensdirektivet ökar endast öppenheten kring ett fåtal myndigheter och ett fåtal statliga och kommunala bolag. De flesta av de kommunala bolag som idag konkurrerar med privat verksamhet, ofta på ojämlika villkor, skulle med regeringens förslag även i fortsättningen undgå genomlysning.
Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 1 416 kommunägda och 110 landstingsägda företag år 2003. De kommunägda företagen omsatte 129 miljarder kronor medan de landstingsägda företagens omsättning var 34 miljarder kronor. Tillsammans sysselsatte bolagen 64 473 personer år 2003. Den genomsnittliga omsättningen för ett kommunägt bolag var 91 miljoner kronor och för ett landstingsägt 309 miljoner kronor.
Många av de kommunala bolagen är små företag med relativt låg omsättning. De konkurrerar ofta med lokala företagare inom branscher som hotell- och restaurangverksamhet, motion och friskvård, konsultverksamhet avseende företags organisation, lokal- och bostadsuthyrning, godshantering etc.
Svenskt Näringsliv har med hjälp av opinionsinstitutet TEMO undersökt hur företagare ser på situationen för sig och sitt företag. 26 procent av företagarna ansåg att situationen vad gällde osund konkurrens från kommunens egna verksamheter gentemot de privata företagen var dålig eller inte helt godtagbar.
Konkurrensverket presenterade i oktober 2004 en rapport om myndigheter och marknader. De hade låtit Pilen Affärsutveckling intervjua 1 000 företagsledare i privata företag med minst en anställd inom någon av branscherna skogsvård, turism, städning, konsultverksamhet avseende samhällsplanering, uppdragsutbildning, åldringsvård, tandvård, gymverksamhet, bredbandstjänster samt åkeriverksamhet.
Bland de intervjuade ansåg två tredjedelar att det förekom konkurrens från offentliga aktörer och att den i första hand bedrevs av kommunen. Nästan åtta av tio (77 procent) företagare upplevde att konkurrensen är ett problem. En tredjedel ansåg att problemet är ökande medan hälften ansåg att det var oförändrat jämfört med tidigare. Två tredjedelar av företagarna svarade att konkurrensen inte sker på lika villkor.
De klagomål som inkommit till Konkurrensverket visar att det vanligaste problemet en privat företagare möter i konkurrensen med kommunala företag är korssubventionering och därtill kopplad underprissättning.
Snedvriden konkurrens leder till förluster för samhället. Resurser används mindre effektivt än vad som kunde vara fallet. De som köper varor och tjänster kan få betala mer för dessa än vad som är nödvändigt. Privata företag som producerar varor och tjänster tappar marknadsandelar till mindre effektiva konkurrenter. Lokala näringsidkare tvingas i konkurs när kommunen subventionerar de egna bolagens verksamhet. I förlängningen försvagar detta också grunden för välfärden eftersom skatteunderlaget för denna minskar när det privata näringslivet försvagas.
Idag är det i princip omöjligt för en lokal näringsidkare att påvisa att det förekommer korssubventionering eller andra former av kommunala subventioner inom kommunens verksamheter. Den kommunala verksamhetens allt för låga priser kan väcka misstanke men det är ofta svårt att hitta de konkreta bevisen. Redovisningen över verklig kommunal verksamhet och konkurrensutsatta aktiviteter flyter ihop. Ibland syns den kommunala subventionen bara vid en närmare granskning av ett hyreskontrakt.
Även om det inte är ett krav från EU, bör Sverige även låta kommunala bolag omfattas av den nya lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser. Den ökade transparens som detta leder till kommer att underlätta en välgörande konkurrens och därmed också främja välfärden och det lokala näringslivet.
För att skapa bättre förutsättningar för konkurrens på lika villkor ansåg Konkurrensverket i sin ovan nämnda rapport att transparensdirektivets krav borde kompletteras med en nationellt anpassad utformning beträffande vilka som ska omfattas av kraven på separat redovisning.
Vi anser att kriterierna för vilka som ska omfattas av kraven påöppen redovisning och kraven på separat redovisning ska vara så likartade som möjligt. För att en så stor del som möjligt av de kommunala verksamheter som konkurrerar med de lokala småföretagarna ska omfattas av reglerna bör undantaget för företag som tillhandahåller tjänster som inte i nämnvärd omfattning kan påverka handeln med andra EES-länder inte tillämpas i Sverige. Av samma anledning bör det undantag som innebär att företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har understigit 40 miljoner euro inte omfattas av reglerna inte heller tillämpas i Sverige. Istället bör företag med en nettoomsättning som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har understigit 100 000 euro undantas från skyldigheten att lämna öppen eller separat redovisning. På så sätt kommer huvuddelen av de kommunala bolag som har någon anställd att omfattas av de nya reglerna om transparens.
För att ytterligare öka transparensen i de ekonomiska förbindelserna mellan stat, kommun eller landsting å ena sidan och offentliga företag å den andra, anser vi att de som är skyldiga att upprätta en separat redovisning ska ta in denna i årsredovisning eller liknande. En bestämmelse om detta bör införas i 4 § i den nya lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser.