Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att ett tjänstedirektiv antas av EU.
En av EU:s grundtankar är den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital.
Genom den gemensamma marknaden, genom att montera ner hinder för konkurrens och rörlighet stärks Europas tillväxt och konkurrenskraft. Bara så kan välfärden tryggas. Detta ändamål tjänar också den gemensamma valutan, euron, som Sverige på grund av statsministerns bristande ledarskap står utanför.
Det är en god välståndsutveckling som det så kallade tjänstedirektivet är avsett att stärka. Den gemensamma marknaden blir inte komplett utan ett direktiv som möjliggör utökad handel med tjänster. Fastmer, den inre marknaden förutsätter ett sådant för att i realiteten vara en gemensam marknad.
Framtagandet av tjänstedirektivet är avsett att underlätta för tjänsteföretag att exportera, vilket vore bra för Sverige som är ett litet och exportberoende land. Regeringen försökte under parlamentsvalrörelsen hävda att ett tjänstedirektiv skulle hota svensk arbetsmarknad. Det saknar grund.
Ursprungslandets godkännande av en tjänst skall gälla i hela EU. Däremot gäller ett annat direktiv, det så kallade utstationeringsdirektivet och respekt för nationella arbetsvillkor när företag sänder medarbetare till andra länder.
I praktiken kan ett tjänstedirektiv med fri rörlighet för tjänster ge lägre priser för konsumenter i Sverige och Europa, samt bidra positivt till välståndsutvecklingen i Europa. Som grädde på moset skulle ett tjänstedirektiv också innebära att de svenska vårdköerna skulle kortas, när patienter skulle kunna få söka vård i andra EU-länder. Detta stärker enskilda människors rätt gentemot landstingspolitiker.
|
Stockholm den 17 september 2004 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |