Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att den svenska elmarknaden integreras med den europeiska elmarknaden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förtydligande av lagtexten gällande vilka sorters gas som skall omfattas av naturgaslagen.
Riksdagen avslår regeringens förslag till övervakningsplaner i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tariffer för överföring av el.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att själv utse vem som skall vara systemansvarig för naturgas i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ursprungsmärkningen av el.
I proposition 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna, m.m. föreslår regeringen en ny naturgaslag samt en rad ändringar av den existerande ellagen. Propositionen har föregåtts av en statlig utredning vars syfte var att identifiera vilka ändringar som krävs i den svenska lagstiftningen för att Sverige ska uppfylla EG-direktivet.
I juni 2003 nåddes en politisk uppgörelse av Europaparlamentet och ministerrådet om ett marknadspaket vars syfte är att liberalisera el- och gasmarknaden och skapa en konkurrensfrämjande marknad som gagnar konsumenterna. I överenskommelsen fastställdes också bestämmelser om uppdelning av verksamheterna för systemansvariga för överföringssystem och för distributionssystem och tillsynsuppgifter.
På EU-nivåär energipolitiken framåtsyftande. Det finns en tydlig vilja att integrera Europas elmarknader för att skapa bättre förutsättningar både för de konsumerande företagen och hushållen. Kristdemokraterna anser att det är beklagligt att den socialdemokratiska regeringen hittills inte visat något större intresse för energifrågorna. Att elmarknaden nu håller på att bli gemensam i hela Europa borde ägnas mer uppmärksamhet. Vad kommer detta att innebära för svenska hushåll och företag?
Kristdemokraterna anser att Sverige har förutsättningar att bli en nettoexportör av energi om den svenska energipolitiken förs på ett ansvarsfullt sätt.
Naturgas har funnits i Sverige sedan 1985 och svarar idag för ca 2 procent av Sveriges totala energitillförsel. Gasanvändningen är betydande längs Västkusten och i Skåne. Malmö värms t.ex. till 40 procent av naturgas. I de 26 kommuner som har tillgång till naturgas svarar denna för cirka 20 procent av energianvändningen. Sydkraft Gas planerar nu en utbyggnad till Jönköping och senare in i Östergötland.
Kristdemokraterna anser att utbyggnaden av naturgas i Sverige ska ske genom att marknadslösningar kommer till stånd och utan statlig finansiell inblandning. Naturgas är ett fossilt bränsle med tillhörande utsläpp av bl a koldioxid och får därför inte ersätta kärnkraft eller vattenkraft. I de fall gasen ersätter kol eller eldningsolja kan utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svavel/svaveldioxid och tungmetaller minska. Av det skälet kan en ökning av naturgasanvändandet i Sverige motiveras. Naturgasen har en plattform i Sverige i främst industritäta områden där hög energieffektivitet krävs. Naturgasen bör ses som en brygga över till mer av förnybar energi.
All expertis på området är enig om att det inte inom rimlig tid går att ersätta den svenska kärnkraften med förnybara energikällor. Vindkraften svarar trots en kraftig utbyggnad för under 1 procent av den svenska elproduktionen. Vattenkraften kan - inte ens om man skulle ta de skyddade älvarna i bruk - ersätta mer än ett par av de återstående kärnreaktorerna. Det enda realistiska alternativet är fossila bränslen bland vilka naturgasen helt klart är att föredra trots att det ocksåär en ändlig naturresurs.
Kristdemokraterna anser ändå inte att naturgas bör ersätta merparten av kärnkraften i Sverige. Huvudskälet till det är att utsläppen av koldioxid per producerad energienhet är omkring 60 gånger större än vid kärnkraftsproduktion.
För att Sverige till 2010 skall klara den minskning av CO2-utsläpp som riksdagen fattat beslut om i förhållande till vad som gällde år 1990 gäller det att inte öka utsläppen från energisektorn. Det kommer att bli svårt nog ändå.
Energiuppgörelsen från 1997 mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet är enligt Kristdemokraternas mening till skada för miljön och för den svenska samhällsekonomin. Genom en förtida avveckling av fungerande elproduktion - närmast i Skåne - äventyras effektbalansen i södra Sverige och tenderar priserna på el att öka till förfång för både industri och hushåll.
I propositionen slås regeringens avvecklingspolitik åter fast. Regeringen - stödd på v och c - upprepar att Barsebäck 2 skall stängas under 2005. Men man har inte för riksdagen redovisat hur bortfallet av elproduktion skall kompenseras. I propositionen står på sid 187:
Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits av Svenska kraftnät inom ramen för effektbalansmodellen och det intensifierade klimatsamarbetet inom EU är vi överens om att Barsebäck 2 skall stängas under 2005.
Vilka "vi" åsyftas? Det kan inte vara riksdagen. Det kan inte vara riksdagen utan möjligen regeringen tillsammans med Svenska kraftnät. Enligt 1997 års energibeslut skulle den andra reaktorn i Barsebäck stängas endast om bortfallet av elproduktion kunde ersättas med miljövänlig elproduktion eller energibesparingar. Någon sådan redovisning har "vi" inte sett.
Kristdemokraterna anser att det är anmärkningsvärt att ett så viktigt beslut inte får en ordentlig konsekvensanalys om hur miljön och samhällsekonomin påverkas av beslutet. Nettoimporten av el kommer helt säkert att öka som en direkt följd av beslutet. Kristdemokraterna motsätter sig Socialdemokraternas kärnkraftspolitik och i synnerhet en stängning 2005 av Barsebäck 2.
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att ursprungsmärkningen av el blir stadfäst i svensk lagstiftning, vilket EG-direktivet stipulerar. Det är dock viktigt att detta sker på ett sätt som inte blir alltför ekonomiskt betungande för konsumenterna, vilket nödvändiggör ett system som är administrativt lätthanterligt för elbolagen. Det är anmärkningsvärt att regeringen i propositionen inte kan föreslå en beräkningsmodell för hur ursprungsberäkningen ska göras. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om detta.
Regeringen föreslår i propositionen att naturgaslagstiftningen ska gälla även kondenserad naturgas, biogas och gas från biomassa. Dessutom föreslår man att andra typer av gas ska lyda under naturgaslagstiftningens område om "det är tekniskt möjligt att använda dessa gaser i systemet för naturgas". Även den statliga utredningen som ligger till grund för förslaget är oklar på denna punkt. Kristdemokraterna anser att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett lagförslag som specificerar vilken gas som avses.
Kristdemokraterna anser att det är angeläget att ellagen blir tydligare vad gäller vad som ska beaktas när överföringstarifferna för elöverföring fastställs. Regeringens förslag är dock inte tillfredsställande. Kristdemokraterna anser att ytterligare kriterier för skälighetsbedömningen av nättariffer bör anges i lag. Nätets geografiska läge måste kunna tas i beaktande samt klimatförhållandena på den plats nätet är beläget.
Dessutom måste nätföretagens rätt att få ut en rimlig avkastning på investerat kapital gå att finna i lagtexten. I 4 kap 1 § bör följande tillägg göras:
Tarifferna måste också utformas så att nödvändiga investeringar kan göras på ett sätt som gör det möjligt att långsiktigt säkra nätens funktion speciellt avseende önskvärd leveranssäkerhet.
Kristdemokraterna anser att utredningsförslaget gällande vilka företag som ska tvingas upprätta övervakningsplaner för sin verksamhet är bättre utformat än regeringens.
Enligt EG-direktivet ska företag med nätverksamhet upprätta en egen övervakningsplan som beskriver företagets egna åtgärder för att motverka diskriminering, dvs. att någon aktör på marknaden gynnas otillbörligt.
Direktivet ger utrymme för att undanta nätföretag med färre än 100.000 anslutningspunkter från tvånget att upprätta en övervakningsplan. Den statliga utredningen valde att föreslå att svensk lagstiftning skulle utnyttja denna möjlighet. Socialdemokraterna har dock valt att i propositionen föreslå att alla nätföretag ska tvingas att upprätta en övervakningsplan. Kristdemokraterna motsätter sig regeringens förslag till förmån för utredningens. Upprättandet av en övervakningsplan, vars innehåll ännu inte angetts av regeringen, skulle skapa en administrativ börda för de små företagen som är orimlig.
Vad innehållet i övervakningsplanerna ska vara mer konkret anges inte. Detta har påpekats av flera remissinstanser. I propositionen föreslås regeringen eller nätmyndigheten få rätt att närmare ange detaljerna i övervakningsplanerna. Kristdemokraterna anser att tvingande lagstiftning måste beskrivas tydligare i själva lagtexten.
Kristdemokraterna anser därför att regeringens förslag i denna del bör avslås helt. Riksdagen bör istället uppdra åt regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om hur övervakningsplanerna ska se ut.
Kristdemokraterna anser att riksdagen bör besluta om vem som ska ha systemansvaret för naturgas i Sverige. Det är av yttersta vikt att det blir en fristående myndighet så att konkurrensen på naturgasmarknaden garanteras. Lagstiftaren måste enligt Kristdemokraterna ha mer kontroll över detta. Att regeringen bemyndigas av riksdagen att utse den som ska vara systemansvarig är inte tillfredsställande.