Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenskt lantbruk får tillgång till nya produkter i samma takt som lantbruket i övriga medlemsstater inom EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Ekonomistyrningsverkets förslag till avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel (ESV 2003:11) fastläggs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att specificerade och kostnadsberäknade avgifter för Kemikalieinspektionens, Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets handläggning av ansökningsärenden fastläggs inom ramen för det nya systemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att myndigheterna får disponera avgiftsintäkterna.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att handläggningstiderna för olika ansökningsärenden fastläggs.
1 Yrkande 4 hänvisat till FiU.
Svenskt lantbruk står inför nya utmaningar i och med EU:s utvidgning. Under perioden från Sveriges inträde i EU har konkurrensen ökat samtidigt som svenskt lantbruk fått nya pålagor bl a genom de ökade kraven gällande miljöarbete, där vi har kommit längre än de flesta andra medlemsländer. Miljöarbetet och landskapsvården som görs inom svenskt lantbruk bidrar till uppfyllande av de nationella miljömålen och är en förutsättning för bibehållandet av det svenska öppna landskapet, vårt gamla kulturlandskap som vi ser som genuint svenskt. Det är högprioriterat inom lantbruksnäringen, men det måste understrykas att det är resurskrävande både ekonomiskt och arbetsmässigt.
Det är väsentligt för svenskt lantbruks konkurrenskraft att få tillgång till samma produktionsmedel som lantbruket i övriga EU-länder vid samma tidpunkt. Ett exempel är växtskyddsmedel som har avgörande betydelse för växtodlingen.
Det är av stor vikt för samhället att det finns god tillgång till effektiva och specifika växtskyddsmedel som noga har testats med avseende på effekter på hälsa och miljö. Dagens integrerade odlingsformer där kemiska växtskyddsmedel ingår som ett av redskapen för bekämpning av skadegörare samt ogräs ger möjlighet att bedriva ett rationellt jordbruk på ett miljömässigt och ekonomiskt uthålligt sätt. Växtskyddsmedel är ett viktigt produktionsmedel för såväl gott utbyte som hög kvalitet, vilket är en förutsättning för att möta kraven inom exempelvis kontraktsodlingen av spannmål och sockerbetor.
EU har nu ett regelverk för godkännande av växtskyddsmedel gällande både verksamma beståndsdelar, vilka utvärderas och godkänns centralt, och färdiga produkter, som godkänns nationellt. Inom omregistreringsprogrammet för existerande ämnen finns en tidsplan för handläggning av nationella produktgodkännanden efter ett EU-godkännande av det verksamma ämnet. Däremot finns inga tidsplaner för nationella godkännanden, av produkter med nya verksamma ämnen, eller för övriga nationella ansökningsärenden.
Kemikalieinspektionen handlägger de svenska godkännandena och arbetet finansieras med avgifter från ansökande företag samt företag som innehar godkända växtskyddsmedel. Avgifterna består dels av fasta ansökningsavgifter för olika godkännandeärenden, dels av en årsavgift som baseras på försäljningsvärdet enligt förordningen (1998:942) om kemikalieavgifter. Vissa delar av utvärderingsarbetet utförs av Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Dessa myndigheter får i dag ingen del av avgifterna utan förutsätts finansiera sina delar av arbetet inom ordinarie budget. Detta medför att ytterst begränsade resurser finns att tillgå, vilket leder till köbildning och förlängd tid för genomgång av ansökningarna om godkännande.
Kötiden på Livsmedelsverket kan uppgå till flera år. Jordbruksverkets del utgörs av utvärdering av produkternas effektivitet enligt EU:s regelverk. Detta moment har tidigare inom svensk lagstiftning inte ingått i myndigheternas utvärderingsarbete. Ytterligare en flaskhals i systemet uppkommer således.
Förlängd handläggningstid medför fördröjd tillgång till nya växtskyddsmedel för svenskt lantbruk. Nya produkter är i allmänhet mer specifika än äldre produkter och utvecklade för att minimera risker för hälsa och miljö. En svårighet i sig är den totala ovissheten om hur lång tid ett godkännandeärende kan ta, trots att allt erforderligt underlag finns på plats. Svenskt lantbruk riskerar att inte få tillgång till nya produkter i samma takt som lantbruket i andra europeiska länder, vilket medför konkurrensnackdelar för vår växtodling. Bristen på harmonisering av produktsortimentet grannländer emellan kan även medföra en ökad risk för införsel och olaglig användning av växtskyddsmedel som ännu inte blivit godkända i Sverige.
Ekonomistyrningsverket, ESV, har haft regeringens uppdrag att utreda avgiftssystemet för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel (ESV 2003:11). ESV påtalade i denna utredning problemen gällande Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets insatser. ESV lade fram ett förslag till ändrat avgiftssystem med en tydligare koppling mellan avgifter och motprestation enligt bemyndigandet i miljöbalken. ESV anser att dagens situation, då större delen av Kemikalieinspektionens hela verksamhet inom bekämpningsmedelsområdet finansieras med avgift, inte kan anses följa miljöbalkens bestämmelser. En stor del av verksamheten på bekämpningsmedelsområdet utgörs idag av politiknära arbete, främst på EU-nivå.
ESV:s förslag till avgiftssystem samt kostnadsberäkningar för respektive myndighets handläggningsarbete för olika typer av ärenden bör ligga till grund för ansökningsavgifterna. Detta för att säkerställa att varje myndighet - Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket - har tillräckliga resurser. Tillsyn bör enligt ESV finansieras med årsavgifter som tas ut av samtliga företag som försäljer växtskyddsmedel i första led i Sverige. Nuvarande årsavgifter betalas enbart av registreringsinnehavaren.
Avgifterna bör disponeras av respektive myndighet på samma sätt som Kemikalieinspektionen i dag disponerar avgifterna för utvärdering av verksamma ämnen på EU-nivå. Ökat inflöde av ansökningar medför dåökade intäkter, vilket inte sker om medel, som nu, tilldelas genom ramanslag som inte relateras till arbetsbelastningen. Om myndigheterna får disponera avgifterna möjliggörs fastlagda handläggningstider för olika registreringsärenden, vilket är fördelaktigt för såväl registrerande företag som slutanvändarna inom lantbruket och trädgårdsnäringen.
Specificerade avgifter för de tre myndigheternas handläggning av ansökningsärenden samt en årlig tillsynsavgift för Kemikalieinspektionens tillsynsarbete bör leda till fullgod finansiering av ansökningsärenden och därmed säkerställa en snabbare tillgång till nyutvecklade växtskyddsmedel.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Patrik Norinder (m) |