Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av kunskap och pilotprojekt med mätning av elektromagnetiska fält.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av tillämpningen av försiktighetsprincipen i samband med elektromagnetiska fält.
Den tekniska och ekonomiska utvecklingen gör att vi omges alltmer av olika typer av elektromagnetiska fält. Det är fält som radikalt skiljer sig från det som liv på jorden anpassat sig till under evolutionens gång.
Exponeringen ökar ständigt, både genom frivilliga aktiviteter och ofrivilliga aktiviteter. Ofta vet vi inte vilken exponering vi utsätter oss för redan i de frivilliga aktiviteterna.
Över huvud taget är kunskapen om elektromagnetiska fält bristfällig. Osäkerheten gäller både för oss vanliga människor, och för samhället i stort.
En grundläggande fråga är hur samhället ska förhålla sig till kombinationen ökande exponering - bristfällig kunskap. Ett självklart svar är att söka mer kunskap, att satsa på forskning och sammanställning av internationella forskningsresultat.
En svårare fråga är information till allmänheten. Kan information om risker och osäkerheter bidra till en oro som skadar mer än själva strålningen? Kan å andra sidan en uppfattning att myndigheterna främst söker lugna i sig öka oron?
En ännu svårare fråga är om det ska vara fritt fram att ständigt öka människors ofrivilliga exponering. Vissa åtgärder vidtas. Till exempel grävs på en del håll högspänningsledningar ner för att minska exponeringen. Men nya beslut som ökar exponeringen fattas ständigt av olika aktörer utan samordning eller hänsyn till den rådande situationen eller andra aktörers beslut. Det kan vara bussbolaget som inrättar ett nytt trafikledningssystem, teleoperatören som sätter upp en basstation, ett nytt kommunikationssystem för polisen o.s.v.
Miljöpartiet anser i likhet med regeringen att kunskapen måste förbättras. Vi anser också att informationen till allmänheten måste förbättras. Vi anser vidare att den ständiga ökningen av exponeringen måste dämpas. Vi menar att försiktighetsprincipen skall tillämpas mer restriktivt. På detta område, där exponeringen är så ny, där ökningen är så stark, där kunskapsläget är så osäkert, anser vi att välgrundad anledning att befara hälsorisker är ett tillräckligt starkt underlag för att vidta åtgärder. Vi vill inte vänta tills ett samband till konstaterade hälsoskador är vetenskapligt bevisat.
Det finns olika typer av indikationer på att elektrosmogen kan påverka både människor och natur. Det kan vara så enkla saker som fladdermusskådaren som upptäcker att mobilen sänder på samma frekvens som fladdermusen använder för att söka sitt byte (och som vissa insektsarter lärt sig känna igen som varningssignaler om att fladdermöss är i närheten), eller människor som känner olika symtom som de sätter i samband med elektromagnetisk strålning, eller mer avancerade teoretiska beräkningar om hur olika sorters strålning kan tänkas påverka människokroppen, eller vetenskapligt upplagda undersökningar som konstaterar negativa effekter av elektromagnetisk strålning.
Strålskyddsinstitutet konstaterade t.ex. i ett pressmeddelande från december 2003 att enbart för strålningen från mobiltelefoner är forskningsområdet komplicerat och att den snabba teknikutvecklingen gör det viktigt att följa upp olika typer av tänkbara hälsoeffekter redan i ett tidigt skede. Det kan ju ta lång tid att upptäcka skador i form av t.ex. cancer eller kroniska sjukdomar. Det är också svårt att isolera orsakerna till hälsoproblem som upptäcks.
Om det finns osäkerheter om effekterna av strålningen från mobiltelefoner finns väl så stora osäkerheter kring effekter av elektromagnetisk strålning från andra källor. I en rapport från SSI:s vetenskapliga råd 2003 nämns till exempel epidemiologiska studier av mobiltelefonanvändning och cancerrisk, cancer hos bosatta i närheten av radio- och TV-sändare, DNA-skadande effekter av radiofrekvent strålning (RF), effekter av skilda RF-signaler på uttryck av stressproteiner och effekter på blod-hjärnbarriären. Kunskapen om hur effekterna av olika sorters strålning samverkar med varandra eller med t.ex. kemiska ämnen i vår miljöär ännu mindre. I praktiken utsätter vi oss för kontrollerade men fullskaliga fältförsök på djur och människor.
Mer vetenskapligt kontrollerad forskning pågår, men under tiden består osäkerheten och exponeringen ökar.
Kunskapen om människors vardagssituation är också dålig. Som ett komplement till översynen och en restriktivare tolkning av försiktighetsprincipen samt annan forskning bör ett pilotprojekt initieras där enskilda hushåll och arbetsplatser erbjuds mätningen av elektromagnetiska fält.
Diskussionen om elektromagnetiska fält har fått ökad aktualitet, uppmärksamhet och fokus genom introduktionen av den tredje generationens mobiltelefoni, 3 G. Till skillnad från den smygande och kontinuerliga exponeringsökningen som har skett tidigare är detta ett tydligt steg som ökar exponeringen. Den ökar dessutom den ofrivilliga exponeringen i både tid och omfattning. Och nyttan har starkt ifrågasatts.
FN:s världshälsoorganisation WTO har utvecklat en princip för beslutsfattande och andra åtgärder under osäkerhet. Denna princip förespråkar enligt en rapport från Strålskyddsinstitutets vetenskapliga råd "försiktighet vid alla beslutsnivåer samtidigt som den understryker vikten av att eventuella åtgärder är rimligt avvägda med hänsyn till kostnadseffektivitet och balansen mellan risk och nytta".
Frågan har väckts om hur försiktighetsprincipen skall tillämpas i Sverige i samband med mobilbasstationer för 3 G. Den ansvariga myndigheten, Socialstyrelsen, har skrivit att "det endast är risker för reella hälsoeffekter eller försämring av välbefinnandet i form av buller, lukter m.m. som kan ligga till grund för bedömningen att det föreligger risk för olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken".
Denna tolkning anser vi vara alltför oklar. 1999, innan miljöbalken trädde i kraft, formulerade ett antal myndigheter inklusive Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och SSI tillsammans en försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält från kraftledningar. Enligt en skrivning från Strålskyddsinstitutet från september 2004 håller bl.a. myndigheterna nu på att formulera om detta försiktighetstänkande.
Miljöpartiet anser att denna omformulering av försiktighetstänkandet bör utgå ifrån den samlade situationen för elektriska och magnetiska fält. Den bör vidare ta hänsyn till att olika individer är olika känsliga för skilda typer av elektromagnetiska fält. Försiktighetsprincipen bör tolkas minst lika restriktivt vad gäller människors hälsa som vid bedömningen av risker för djur och natur. På grund av effekternas egenskaper och karaktär och den stora osäkerheten om de långsiktiga, samlade effekterna bör redan svaga indikationer på problem uppmärksammas och beaktas. Översynen bör således resultera i en ökad restriktivitet vad gäller ökningen av den samlade "elektrosmogen". Beslut baserade på den tidigare, oklara tolkningen skall kunna revideras.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Åsa Domeij (mp) |
|
|
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
Barbro Feltzing (mp) |
|
Lotta Hedström (mp) |