Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att avsätta medel till att påskynda inventering och administration vid reservatsbildningen hos länsstyrelserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en väsentligt utökad andel från anslaget för inköp av skogsmark används till att skynda på handläggningen vid reservatsbildning av skyddsvärd skogsmark.
Skyddet av den svenska naturen och skapande av arbetstillfällen på landsbygden är två av våra viktigaste frågor/uppgifter. I syfte att skydda den biologiska mångfalden i våra skogar har regering och riksdag avsatt miljardbelopp för att köpa in skogsmark till naturreservatsbildning. Detta är ett viktigt inslag i miljömålsarbetet, eftersom dessa marker ger möjlighet till överlevnad av ett stort antal hotade arter, samtidigt som dessa naturreservat är en viktig resurs i landsbygdsutvecklingen. Dessa orörda skogar har en stark dragningskraft på människor som allt mer bosätter sig i tätorter. Skogsreservaten blir därmed en allt viktigare resurs i turismutvecklingen på landsbygden.
Lokalbefolkningen får också en chans att ströva i orörd skog och "ladda batterierna", vilket har en ökande betydelse för folkhälsan när stress och utbrändhet blivit stora samhällsproblem. Skogen har otvivelaktigt stora sociala värden.
Tanken när stora medel avsattes till reservatsbildning av skog var att den enskilde markägaren inte skall drabbas. Markägaren skall få full ekonomisk ersättning för den skog som samhället köper in vid reservatsbildning.
Idag finns dock en mycket olycklig flaskhals i reservatsbildningen som gör att markägare drabbas. Medan det har avsatts mycket pengar till markinköp, såär det alldeles för lite medel avsatt till personer som skall inventera och analysera om områden som föreslagits som aktuella för reservatsbildning har så stora värden att de bör köpas in. Detta innebär att markägare i onödan får vänta på besked om deras mark är aktuell för reservatsbildning eller kan friförklaras att användas som produktionsskog.
En större andel av redan beslutade medel till att skydda skyddsvärd skogsmark bör användas för att skynda på processen. Detta görs bäst genom att delar av de redan beslutade medlen används till att anställa inventerare och personal att skynda på reservatsbildningsprocessen på varje länsstyrelse i skogslänen under de närmaste tre åren. En lägre summa bör avsättas till län med uppdrag att skydda mindre arealer.
Argumenten är flera:
Omfattningen av reservatsbildningen av skogsmark är redan bestämd i miljömålsarbetet.
Medel finns avsatta och endast användningssättet behöver ändras.
Det blir ändå bara en obetydlig andel som används till nytt ändamål.
Redan beslutade medel kan användas mer effektivt.
Det är viktigt att inte enskilda markägare och den viktiga skogsnäringen drabbas i onödan i samhällets miljömålsarbete.
Med hänvisning till ovanstående hemställs att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om behovet av att avsätta medel till att påskynda inventering och administration vid reservatsbildningen hos länsstyrelserna, samt att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att en väsentligt utökad andel från anslaget för inköp av skogsmark används till att skynda på handläggningen vid reservatsbildning av skyddsvärd skogsmark.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Åsa Lindestam (s) |
|
|
Per-Olof Svensson (s) |
Raimo Pärssinen (s) |
|
Kenth Högström (s) |