1 Förslag till riksdagsbeslut 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Utredningar kring rennäring och samepolitik 3
4 Konflikter mellan renskötarnas rättigheter och andra intressen 3
4.1 Kostnader för domstolsprövning 3
5 Samebyn 4
6 Rennäringen 4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsättandet av ett parlamentariskt beredningsorgan för rennärings- och samefrågorna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att parterna i mål som rör principiellt viktiga frågor om renskötselns markanspråk får sina rättegångskostnader ersatta av staten.1
1 Yrkande 2 hänvisat till JuU.
I Sverige lever idag cirka 17 000 samer, varav cirka 2 500 är renskötande samer och medlemmar i en sameby. Hur den samiska kulturen och rennäringen uppstått är inte helt klarlagt.
De senaste åren har tre utredningar som berör samerna och rennäringen presenterats:
Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige (SOU 1999:25)
En ny rennäringspolitik (SOU 2001:101)
Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2002:77)
Samtidigt finns två pågående utredningar:
Gränsdragningskommissionen (Jo2002:01)
Jakt- och fiskerättsutredningen (Jo2003:01)
Gränsdragningskommissionen skall vara klar till den 31 december 2004 och Jakt- och fiskerättsutredningen skall vara klar till den 1 december 2005.
Det är alltså knappast aktuellt med någon samlad proposition om rennäringen och samepolitiken förrän efter valet år 2006. I mellantiden behövs någon form av politisk kontinuitet i form av ett beredningsorgan av parlamentarisk karaktär. Detta beredningsorgan bör göra en samlad bedömning av politikområdet, lämna förslag på möjliga delreformer, följa pågående utredningsarbete samt bereda underlag för en samlad proposition så att denna kan presenteras snarast möjligt efter valet år 2006.
Regelsystemen för rennäringen, jakten och fisket har växt fram successivt och reglerna har ibland blivit oklart utformade. Till följd av ökad intensitet i markanvändningen - såväl inom rennäringen som annan verksamhet - och ett oklart regelsystem har en rad konflikter uppstått mellan renskötare och andra grupper och näringar i renskötselområdet.
Kristdemokraterna anser att renskötare såväl som markägare skall ha en reell möjlighet att få sina anspråk rättsligt prövade. Rättegångar som rör renbetets anspråk på mark innebär ofta höga rättegångskostnader. För att ingen skall gå miste om möjligheten att hävda sin rätt är det därför nödvändigt att parterna, i mål som rör principiellt viktiga frågor om renskötselns markanspråk, får sina rättegångskostnader ersatta av staten. Flera rättsprocesser har gått till tredskodom till följd av att samebyarna inte haft ekonomiska medel att få sina anspråk rättsligt prövade.
Samebyarna bör ges rätt att själva besluta om villkoren för medlemskap i samebyn. Därmed får medlemmar som inte bedriver renskötsel inte automatiskt tillgång till de rättigheter som följer av renskötselrätten, som till exempel att uppföra renvaktarstugor, ta bränsle, slöjdvirke eller virke till uppförande eller ombyggnad av familjebostad samt jakt och fiske.
Kristdemokraterna föreslår att förbudet för samebyar att bedriva annan verksamhet än renskötsel tas bort. Detta skulle på ett önskvärt sätt bidra till att bredda den ekonomiska basen för den samiska kulturen. Historiskt sett har samerna varit organiserade i lokala samhällen. Många samer uppfattar samebyarna som en fortsättning av den strukturen. Genom att ta bort förbudet för samebyarna att bedriva annan verksamhet än renskötsel skapas möjligheter att inom samebyn starta verksamheter som engagerar kvinnor i större utsträckning. Detta skulle bidra till att kvinnor mer än idag kan delta i förvaltningen av renskötselrätten. Detta är ett exempel på förslag som lämpligen skulle beredas av det här föreslagna beredningsorganet.
Kristdemokraterna vill verka för att Sverige skall ha en livskraftig ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt bärkraftig rennäring. Rennäringen har, förutom sin helt avgörande roll i den samiska kulturen, en regional ekonomisk betydelse. Näringen skapar sysselsättning i de glesbefolkade delarna av norra Sverige. Den ekonomiska effekten är inte begränsad till själva rennäringen. Verksamheten har betydelse för annat näringsliv i området, exempelvis transportföretag, verkstäder och kommunal service i form av daghem, skolor och vårdcentraler. Renbetet har även betydelse för den ekologiska balansen och för att bibehålla det storslagna landskapet i fjällen.
Samerna skall ha huvudansvaret för att i samråd med andra markanvändare utveckla rennäringen utifrån egna önskemål. Renskötseln måste utövas med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, den biologiska mångfalden, näringslivet, natur- och kulturvärden samt friluftslivets intressen.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Sven Gunnar Persson (kd) |
|
|
Björn von der Esch (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Ragnwi Marcelind (kd) |
Johnny Gylling (kd) |
|
Lars Gustafsson (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |