Motion till riksdagen
2004/05:MJ473
av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta om bidrag under anslag 42:6 Djurskyddsmyndigheten.

  2. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta om bidrag under anslag 44:7 Ekologisk produktion.

  3. Riksdagen begär att regeringen årligen återkommer till riksdagen med redovisning för hur de avgiftsintäkter som influtit till Djurskyddsmyndigheten och Statens jordbruksverk disponerats.

  4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för år 2005 anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näring enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag

Anslagsförändring

A 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

1 356 200 000

-45 000 000

A 41:2 Insatser för skogsbruket

221 200 000

-65 500 000

A 42:6 Djurskyddsmyndigheten

86 674 000

-56 000 000

A 43:1 Statens jordbruksverk

308 346 000

+30 000 000

A 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet

9 977 000

-4 989 000

A 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

15 000 000

-10 000 000

A 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 223 000 000

-135 000 000

A 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

269 000 000

-269 000 000

A 44:7 Ekologisk produktion

30 000 000

-30 000 000

Summa för utgiftsområdet

-585 489 000

Motivering

En stor del av utgiftsområdet styrs av EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP). Området innehåller såväl direktbidrag från unionen som svensk medfinansiering, vilket i många fall är ett villkor för att stöd skall kunna erhållas.

Då dessa utgifter inte styrs från Sverige har vi heller ingen möjlighet att föreslå andra nivåer.

Rent principiellt borde europeisk lantbruksnäring klara sig med avsevärt lägre stödnivåer. Det gäller såväl direkt eller indirekt stöd till produktion, men även det stöd som betalas till landsbygden. Det sistnämnda borde inte heller betraktas som en del av jordbrukspolitiken utan som en del av regionalpolitiken. Stödminskningen kan inte göras ensidigt utan måste ske parallellt i alla länder.

Den nya jordbrukspolitiken som beslutats på EU nivå ger emellertid utrymme för vissa nationella bidrag. De samlas under anslaget 44:1 åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Vi anser inte att detta skall utökas utöver vad som motiveras av förändringen i den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi kommer att ta ny ställning när nuvarande LBU program löpt ut. Vi motsätter oss att medel från skatterna på växtnäring och bekämpningsmedel först tas in för att sedan användas till offentliga bidrag. Detta påverkar vår inställning till anslag 44:1.

Anslagen 42:6 och 43:13 är myndighetsanslag för den nya Djurskyddsmyndigheten och för Livsmedelsekonomiska institutet.

Vi anser inte att någon av dessa myndigheter behövs. Verksamheten som bedrivs eller skall bedrivas där kan skötas av andra myndigheter inom deras nuvarande ramar. Anslagen till dessa myndigheter kan därför fasas ut.

I konsekvens med detta tillför vi anslaget 43:1 Statens jordbruksverk medel för ändamål som nu avses utföras av Djurskyddsmyndigheten. Eftersom Djurskyddsmyndigheten bör läggas ner skall heller ingen kredit för dess verksamhet beviljas.

Regeringen begär att få disponera avgiftsmedel som tas ut av Statens jordbruksverk och Djurskyddsmyndigheten. Av praktiska skäl kan vi acceptera detta. Emellertid bör regeringen årligen informera riksdagen hur dessa medel använts.

Anslaget 44:7 Ekologisk produktion som inrättades förra året fördubblas nu. Liksom tidigare motsätter vi oss att medel anslås för att stödja en produktionsmetod. En stor del av medlen avses användas till marknadsföringsstöd. Det är anmärkningsvärt att staten ger marknadsföringsbidrag till en förhållandevis lönsam nisch av livsmedelsmarknaden. Ekologisk produktion är på det hela taget inte mer miljövänlig än konventionell. Det finns således inte något motiv att av miljöskäl stödja ekologisk produktion. Anslaget 44.7 bör utgå. Som en konsekvens skall inte regeringen bemyndigas besluta om bidrag under detta anslag.

Inom utgiftsområdet finns också en rundgång av skatt på jordbrukets produktionsmedel på eget anslag. Då vi motsatt oss att skatt först tas ut på vissa produktionsmedel för att sedan gå till för jordbruket gemensamma ändamål vill vi naturligtvis inte heller ha någon återföring av dessa medel. Det är bättre att skatterna aldrig tas ut. Systemet påminner inte så lite om den jordbruksprisreglering som övergavs för drygt tio år sedan. Den sänkning av dieselskatten som regeringen nu föreslår blir i realiteten endast 1:70 kronor per liter. Även om skatterna på växtnäring och bekämpningsmedel tas bort är således det svenska jordbruket hårdare beskattat än konkurrentländernas.

Eftersom vi i vårt budgetalternativ tar bort dessa skatter blir konsekvensen att anslaget 44:6 utgår.

I år föreslås tillkomsten av vissa åtgärder för skogsbruket. Vad gäller resurser för upprättande och tecknande av naturvårdskontrakt bör dessa tas från anslaget för biologisk mångfald under utgiftsområde 20. Vad gäller försöksverksamhet finansieras den lämpligen med medel inom FORMAS eller SLU:s ordinarie budgetar. Detta är inte en myndighetsuppgift.

Vad gäller bidrag till regionala resurscentra för småskalig livsmedelsproduktion har vi ingen annan synpunkt än för andra ändamål. Investeringar skall ske på marknadsmässiga grunder. I annat fall riskerar medel satsas på verksamheter utan egen livskraft. Därför minskar vi anslaget 43:16 åtgärder inom livsmedelsområdet.

Vi motsätter oss ökningen av medel till artdatabanken. Det utvecklingsarbete som Livsmedelsverket skall göra vad gäller småskalig slakt bör ske i projektform. Medel för detta bör tilldelas under tvåår , 2005 och 2006.

Stockholm den 5 oktober 2004

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Lars Lindblad (m)

Bengt-Anders Johansson (m)

Cecilia Widegren (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Anders G Högmark (m)

Ola Sundell (m)

Jeppe Johnsson (m)