Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall rekvirera böndernas EU-ersättningar så snart de blir tillgängliga.
Det är av stor vikt att både ett hushåll och en nation sköter sin ekonomi, anpassar sina utgifter till inkomsterna och ser till att ha en rimlig buffert för oförutsedda utgifter. De flesta inser även vikten av att för ett hushåll och en nation sköta sina åtaganden, undvika böter och se till att de löner, räntor och ersättningar man har rätt till snarast rekvireras.
Tyvärr agerar inte nuvarande riksdagsmajoritet på detta sätt, vilket skickar fel signaler både till EU och till de svenska hushållen. Sverige har åtagit sig att betala sin medlemsavgift till EU varje gång den förfaller. Vid föregående årsskifte missade man medvetet förfallodagen och sköt betalningen över årsskiftet med två genanta resultat: dels noterar EU att Sverige inte sköter betalningarna och dels får Sverige betala böter. Tydligen är det nu helt uppenbart att det är Sveriges bönder som skall fixa regeringens mycket svaga budget genom att avstå från sin inkomster. Istället för att göra det som borde vara det självklara att ha en budget i balans och se till att utgiftstak respekteras fortsätter regeringen att trixa med den svenska bondens pengar. När andra familjer i samhället börjar köpa julklappar får den svenske bonden och dennes familj vackert vänta på sina inkomster till nästa år.
EU:s bönder kompenseras för sänkta priser med betydande årliga ersättningar, som Sverige har rätt att rekvirera från EU för vidare befordran till de svenska bönderna varje år från november och framåt. På grund av det pressade lönsamhetsläget för jordbruket anstränger sig många EU-länder att rekvirera och betala ut dessa pengar snarast möjligt. EU har också flyttat fram den möjliga utbetalningstidpunkten för mjölkbidraget från den 1/12 till den 18/10. Sverige väljer dock återigen den andra vägen och anser uppenbarligen att böndernas barn kan få sina julklappar efter nyår. Det är både oförskämt och rättsosäkert för den enskilde företagaren. Vilken annan yrkesgrupp skulle acceptera att hanteras på detta sätt.
Istället borde regeringen få i uppdrag att rekvirera EU-ersättningarna så snart de blir tillgängliga. Det är så man stöttar svenska bönder och svensk företagsamhet. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Åsa Torstensson (c) |