Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett system för att ersätta eftersöksjägare om de lider ekonomisk skada vid eftersök av trafikskadat vilt.
Vid viltolyckor på våra vägar åligger det fordonsföraren att markera platsen för sammanstötningen samt att ringa polis och anmäla vad som inträffat. Därmed har föraren fullgjort sina skyldigheter. Det är därefter samhällets ansvar att se till att djurets lidande blir så kort som möjligt.
Om inte djuret blir kvar på olycksplatsen så kontaktar polisen frivillig eftersökspatrull som spårar upp och förkortar djurets lidande. I vissa situationer kan hund, jägare eller fordon skadas i samband med eftersöket. Sådan skada får jägaren själv bekosta. Oftast gäller det självrisken på försäkringen som kan handla om flera tusen kronor. Dessutom om det gäller skador på hund, veterinärkostnader överstigande visst maximibelopp i försäkringen.
Frågan är nu mer aktuell än tidigare i och med en kraftigt växande vildsvinsstam. Eftersök på vildsvin är dessutom avsevärt mycket mer krävande än för älg eller rådjur, eftersom ett skadat vildsvin kan vara aggressivt och ställa till med stor skada på hund och jägare.
Det är inte rimligt att någon som på ideell grund utför en samhällsuppgift skall riskera
att lida ekonomisk skada i samband med insatsen. Ett system för att ersätta eftersöksjägare om de lider ekonomisk skada vid eftersök av trafikskadat vilt bör därför utformas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Jan Andersson (c) |
Eskil Erlandsson (c) |