Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att torven inte bör omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter.
Alltsedan det energipolitiska uppvaknandet i Sverige i början på 70-talet har miljöriktiga inhemska biobränslen successivt fått en allt större roll på energimarknaden. Trädbränslen av olika slag liksom torv har kunnat ersätta stora mängder olja till gagn för både miljön och den nationella ekonomin.
Inte minst i Hälsingland och Härjedalen har torven kommit att betyda mycket genom den verksamhet som bedrivs vid Råsjö Torv AB i Hudiksvall och HMAB i Sveg. Många värmeverk i Mellansverige har successivt ökat sin torvanvändning och kunnat konstatera att torven är ett mycket bra bränsle i kombination med trädbränslen. Utöver ett bra energiinnehåll ger torveldning också minskade problem med slaggbildning och beläggning i pannorna kan undvikas.
I takt med den ökade torvanvändningen har också frågan om hur torven bör betraktas, fossilt eller förnybart, kommit att diskuteras allt mer intensivt. Den svenska torvutredningen (SOU 2002:100) slog fast att energitorven "i ett nationellt sammanhang inte bör inordnas i något klassificeringssystem eller hänföras till någon kategori, såsom fossilt/icke fossilt, förnybart/icke förnybart".
Enligt vår mening är det dock solklart att torvanvändning med alla mått mätt är mycket bättre från miljösynpunkt än fossila bränslen som olja, kol och naturgas, för att inte tala om kärnkraftsproducerad el.
Därmed borde också torven ha en självklar och viktig roll i en energi- och miljöpolitik som tar sikte på att minska användningen av kärnkraft och fossila bränslen och istället öka användningen av torv och övriga biobränslen. Torven ger dessutom mycket viktiga bidrag till ekonomi och sysselsättning i utsatta regioner.Branschen omsätter idag ca 500 miljoner kronor och genererar ca 600 årsarbeten. Eftersom torvbruket är ett säsongsarbete betyder det att dubbelt så många personer är beroende av torvbranschen för sin utkomst. Därtill kommer den indirekta sysselsättningen som är av stor betydelse i vissa regioner. Torvanvändningen främjar den lokala och regionala utvecklingen.
Därför är det mycket olyckligt att torvanvändningen och torvbranschen nu hotas av den handel med utsläppsrätter inom EU som är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2005. Att torven skall ingå i detta system framstår som mycket märkligt med tanke på att riksdagen vintern 2004 beslutade att torv av miljöskäl skall bli ett certifikatsberättigande bränsle fr.o.m. den 1 april 2004. Samtidigt har torvbranschen på egen hand satt i gång ett ambitiöst arbete i syfte att göra det svenska torvbruket ännu mer miljöanpassat. Härigenom bör torvbrukets klimatpåverkan kunna minskas ytterligare samtidigt som hänsyn tas till den biologiska mångfalden.
Vid riksdagens behandling av frågan om handeln med utsläppsrätter förutsattes att regeringen löpande kommer att följa konkurrenssituationen för torveldade anläggningar. En studie som har genomförts av ÅF Energi & Miljö visar nu att det finns en betydande risk för att den svenska energitorven kommer att slås ut om torven omfattas av utsläppshandelssystemet.
Enligt vår mening är det därför angeläget att skyndsamt undersöka förutsättningarna för en annan internationell klassificering av torven från utsläppssynpunkt. I annat fall torde risken vara uppenbar att torven som bränsle snart är borta från den svenska energimarknaden. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 24 september 2004 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Håkan Larsson (c) |